Blick på världen
Misslyckande för FN
”Det är ett misslyckande inte bara för Förenta nationerna; det är ett misslyckande för världssamfundet. Och vi är alla ansvariga för detta misslyckande”, klagade FN:s generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali, när han talade om slakten i Rwanda. ”Det är ett folkmord som har begåtts. Mer än 200.000 människor har dödats, och världssamfundet diskuterar fortfarande vad som borde göras.” Enligt en rapport den 26 maj sade generalsekreteraren att han hade skrivit till över 30 statsöverhuvuden och vädjat till dem att sända trupper och hade arbetat med olika organisationer i en ansträngning att finna en lösning. ”Tyvärr misslyckades jag”, tillade han. ”Det är skandal. Jag är den förste att erkänna det.” Det finns inte många afrikanska nationer som har råd med att sända trupper, inte minst för att FN dröjt med att betala ut ersättning på grund av sina egna ekonomiska problem. De flesta nationerna i Väst har avstått från att blanda sig i, och USA:s president, Bill Clinton, nämnde att det med tanke på de intressen som stod på spel inte var motiverat att göra bruk av amerikanska militärstyrkor. Boutros-Ghali skyllde på ”givartrötthet”, eftersom de nationer som tillhandahåller personal och pengar har ombetts att göra det i samband med 17 olika FN-operationer, enligt The New York Times.
Ingen mänsklig förklaring
”Finns det någon förklaring till Rwandas plötsliga fruktansvärda blodtörst?” frågar The Economist i London. ”Inte ens mångårig [etnisk] fientlighet kan förklara det hänsynslösa mördandet.” Visserligen kan tutsierna och hutuerna skilja sig lite från varandra till utseendet, men de har levt sida vid sida i århundraden och har samma språk och kultur. Artikeln jämför deras stamolikheter med skillnaderna mellan skottarna och engelsmännen. ”Ändå har de nu vänt sig mot varandra, inte med opersonliga granatkastare eller långskjutande gevär, utan med macheteknivar, hackor, klubbor och bara händerna. Grannar har dödat grannar, till och med gamla barndomsvänner. Män, kvinnor och barn har slaktats utan åtskillnad. Varför? Ingen tycks kunna svara på det.”
Varning — fåglarna mår dåligt!
Det finns tåliga fågelarter som klarar sig bra under ogynnsamma förhållanden — till exempel gråsparvar, starar och kråkor — men de flesta av världens fåglar mår inte så bra. Av 9.600 fågelarter är det 70 procent som minskar i antal, och 1.000 arter riskerar att dö ut inom en nära framtid. ”Det som är oroväckande, förutom de direkta förlusterna som äger rum, är att fåglar, till skillnad från många andra livsformer, är synnerligen bra indikatorer på hälsotillståndet hos andra arter — och hos hela ekosystem”, skriver tidskriften World Watch. ”Det vi ser är inte bara en förvarning om en förestående degenerering, utan det är en del av själva degenereringen — en bristning i det ekologiska nätverk som håller jordens hälsa i balans.” Fåglar håller skadedjur och skadeinsekter i schack, pollinerar växter och hjälper till med återväxten av skogarna genom att sprida trädfrön med spillningen. Men de hotas till livet och deras naturliga miljöer förstörs, när människan förändrar landskapet — avverkar skogar, använder grässlätter som betesmarker och åkrar, torrlägger våtmarker och utplånar väldiga områden genom stora dammprojekt — för att inte tala om hur man direkt dödar dem genom jakt, överdriven användning av kemikalier, giftigt avfall och oljeutsläpp. ”Den takt med vilken fåglar dör ut — och även andra djur och växter — tycks accelerera snabbt”, konstaterar artikeln.
Tonåriga mödrar
Varje år föder mer än 15 miljoner kvinnor mellan 15 och 20 års ålder barn världen över, enligt en uppskattning av Populi, en tidskrift som ges ut av FN:s befolkningsfond. I denna siffra ingår inte flickor som är yngre än 15 år, och inte heller aborter eller missfall är inräknade. I enbart Afrika föder 28 procent av alla kvinnor barn innan de har fyllt 18 år. Forskare säger att bland orsakerna till de allt fler tonårsgraviditeterna på den kontinenten är bristande sexualkunskap, tidiga äktenskap och ekonomiska problem som gör att unga kvinnor frestas att ingå förhållanden med äldre, rika män. ”Det är inte bara det att risken för att dö till följd av graviditet eller i barnsäng i genomsnitt är dubbelt så stor för tonåriga kvinnor som för kvinnor i åldern 20—34 år”, skriver Populi, ”utan dödligheten bland barn till tonåriga mödrar är också större.”
Datorhjälp för döva
Ett nyutvecklat datasystem kan snart komma att hjälpa döva att lära sig tala normalt. Att lära sig tala är för döva nästan samma sak som att lära sig ett främmande språk. Det var detta faktum som gav Research Centre of Language Technologies vid Edinburghuniversitetet i Skottland impulsen till att utveckla programmet. I en rapport från den franska nyhetsbyrån AFP heter det att datorn i systemet analyserar elevens tal och genast anger var det behövs justeringar och korrigeringar för att uttalet skall bli korrekt. Dessutom innehåller programmet en serie lektioner som är till för att hjälpa den döve att undan för undan förbättra intonationen och rytmen i talet. Systemet kommer också att anpassas så att man kan lära döva elever främmande språk.
Lämningar efter första världskriget orsakade tågurspårning
Lämningar efter första världskriget fick de franska statliga järnvägarnas stolthet, höghastighetståget TGV, att spåra ur på den nya järnvägslinjen Paris—Valenciennes i norra Frankrike. Paristidningen Le Monde uppger att olyckan inträffade när tidigare oupptäckta håligheter i marken under järnvägsspåret plötsligt rasade ihop. Området där olyckan inträffade utgjorde scenen för en av de blodigaste drabbningarna under konflikten 1914—1918: slaget vid Somme. Det är nästan omöjligt att upptäcka något på markytan, men hela området är underminerat av underjordiska gångar, övertäckta skyttegravar och bombkratrar — lämningar efter första världskrigets skyttegravskrig. Man har skickat ut teknisk personal för att finkamma banvallen i syfte att upptäcka och förstärka andra eventuella riskområden vid järnvägen.
Handeldvapen som mordredskap
Hur många människor mördades med handeldvapen år 1992? I Australien var det 13, i Canada 128, i Japan 60, i Schweiz 97, i Storbritannien 33, i Sverige 36 och i USA otroliga 13.220, enligt nypublicerad statistik. Det uppges i International Herald Tribune att 38.317 människor dödades med skjutvapen i mord, självmord och olyckor i USA under år 1991 — mer än 100 dödade varje dag. USA:s president, Bill Clinton, nämnde om ett sjukhus där antalet inlagda för skottskador steg från 449 till 1.220 på bara fem år. Trots masslakten framställer vapentillverkare ett nytt handeldvapen var tjugonde sekund.
Björnar på flykt
Det är inte bara människor som försöker fly undan krigets fasor. ”Uppskrämd av det fortsatta kriget i före detta Jugoslavien håller brunbjörnen på att flytta bort från de stora barrskogsområdena i Bosnien och beger sig norrut mot Italien”, uppger New Scientist. ”Miljövårdare i Italien och Slovenien har förenat sina krafter för att försöka skydda de flyende björnarna.” Björnarna har emellertid stött på andra faror från människor. Flera av dem har dödats av bilar på de italienska och slovenska motorvägarna. En del har också dödats sedan de angripit boskap, och andra har dödats av tjuvskyttar. Lantbrukare i Slovenien har laglig rätt att döda djur som skadar deras grödor eller angriper deras boskap. Man har samlat in pengar för att ge björnarna mat och på det viset hjälpa dem att stanna kvar i skyddade områden.
Flyktingar kommer i kläm
Under 1993 skedde en stor global ökning av antalet flyktingar till över 20 miljoner, säger Sadako Ogata, FN:s flyktingkommissarie. När hon tillsattes på sin post år 1991 fanns det bara 15 miljoner flyktingar. Politisk instabilitet och etniska konflikter är huvudorsakerna till den kraftiga uppgången, uppger den tyska tidningen Süddeutsche Zeitung. Det verkar dock som om flyktingarna kommer i kläm vart de än kommer. Varför det? Därför att flyktingarna mer och mer blir måltavla för våld i sina nya värdländer, tillade kommissarien. Rasism och främlingsfientlighet blir allt vanligare, sade hon.
Snusets farlighet
Svenskarna är världsmästare i att snusa. Cirka 800.000 svenskar konsumerar nästan fem tusen ton snus per år, dvs. omkring 6 kilo per snusare. De som förordar snus har länge menat att det är ett hälsosammare alternativ till rökning, eftersom det inte leder till lungcancer och inte stör omgivningen med obehaglig rök. Inte ens argumentet om muncancer har skrämt snusarna, för antalet muncancerfall är mycket lågt. Men nu har Gunilla Bolinder, som är avdelningsläkare vid Karolinska sjukhusets medicinklinik, forskat fram nya rön om snusets farlighet. I en artikel i tidskriften Forskning och Framsteg skriver hon att snusare oftare har högre blodtryck än rökare, och risken för att en snusare skall dö i hjärt- och kärlsjukdomar är visserligen lägre än för en rökare men ändå dubbelt så hög som för en som inte använder tobak. Orsaken till detta är nikotinet, som får blodkärlen att dra ihop sig. Den mängd nikotin en genomsnittssnusare får i sig per dag ”motsvarar omkring 30 cigaretter av de starkaste sorterna”, enligt artikeln. ”Det starkaste argumentet mot snus är att det är så beroendeframkallande”, framhåller Gunilla Bolinder. ”Det är ännu svårare att hjälpa en snusare att bli av med sitt drogberoende än en storrökare.”