Blick på världen

Hjärnceller kan nybildas

Det har länge varit en ”etablerad sanning” att de flesta av hjärnans celler finns redan vid födelsen och att bara ett litet fåtal tillkommer under de första levnadsåren. Nyare forskning i Sverige och USA har först påvisat nybildning av celler hos barn under sex år och nyligen också hos människor mellan 55 och 70 år. En del av forskningen har utförts på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och har gällt hjärnvävnad hos fem avlidna cancerpatienter. Medan de levde fick de injektioner av ett ämne som tjänade som ”kemisk markör”. Man kunde påvisa nybildning av celler i ett område av hjärnan som hyser inlärnings- och minnesfunktioner. Neurologen Peter Eriksson, som leder den svenska delen av projektet, säger att man försöker ta reda på vad som utlöser nybildningen och att man hoppas kunna finna nya behandlingsmetoder för bland annat Alzheimers sjukdom. Hur det än går med det, har man åtminstone kullkastat en gammal vetenskaplig dogm. — Gefle Dagblad, 1 november 1998.

Tunikor för pilgrimer

Turister som besöker katolska heliga platser i Italien blir ofta avvisade därför att de, särskilt under de varma sommarmånaderna, är klädda i T-shirts och shorts. Nu kan de få komma in på somliga ställen, om de använder ”pilgrimstunikan”, en knälång, beigefärgad dräkt. Tunikan, som är likadan för båda könen och som bara finns i en storlek, kan redan köpas i Venedig och Rom. I Rom är den utformad som den påvliga vapenrocken och försedd med frasen ”2000-jubileet”. Men kan dessa tunikor användas i alla katolska kyrkor? Medan de accepteras av kurian i Venedig, har en del manliga turister nekats inträde i Peterskyrkan i Rom trots att de har köpt och burit tunikan. ”Personalen i Vatikanen har betraktat klädnaden som passande bara för kvinnor”, förklarar den italienska tidningen Corriere della Sera. ”Männen avvisades — att de uppträdde med bara ben betraktades som ’opassande’.”

Relationer till adopterade barn

Föräldrar som planerar att adoptera ett barn förskönar ibland relationen — föreställer sig att barnet alltid kommer att vara snällt och rart och att man lätt kommer att övervinna svårigheter och ha förståelse när sådana uppstår. Men så är det vanligtvis inte, rapporterar den brasilianska tidningen O Estado de S. Paulo. Psykologen Heloísa Marton säger: ”I allmänhet är föräldrar inte förberedda på att ta hand om konfliktsituationer.” För ”par som förväntar att barnet kommer att vara evigt tacksamt” väntar också en överraskning, anmärker professor Miriam Debieux Rosa vid ett universitet i São Paulo. Hon betonar att det inte finns någon som alltid är lycklig och tillägger: ”Föräldrar förbinder ofta svårigheter med avsaknaden av blodsband, vilket inte är korrekt.” Beträffande behovet av att föräldrar visar det adopterade barnet tillgivenhet och kärlek konstaterar hon: ”Ett kallt, yrkesmässigt förhållande är inte tillräckligt.” Ett känslomässigt förhållande till barnet behövs också.

Lättsam fårklippning

Hur kan man få ull från får utan att behöva utsätta dem för den stress som är förknippad med traditionell fårklippning? I Australien använder man metoden att i fåren injicera ett protein som förekommer naturligt i djurets blod. Den ökade proteinhalten varar i 24 timmar och försvagar förbindelsen mellan ullfibrerna och skinnet. Ullen fälls i ett stycke, och därefter börjar ny ull växa ut. Man klär på djuren ett nät som fångar upp ullen, vilken fälls inom en vecka. Denna process förbättrar kvaliteten på ullen och gör en andra klippning onödig. Den bidrar också till att reducera löss och hudsjukdomar utan att kemikalier behöver användas, och den är mindre påfrestande för fåren. Krav på att denna nya metod att ta hand om ullen skall användas växer snabbt i Australien, rapporterar Londontidningen The Sunday Times, men den kan vara mindre användbar i länder som Storbritannien, där man vid klippning måste ta hänsyn till vädret. En plötslig nedgång i temperaturen efter en proteininjektion skulle leda till en flock mycket frusna får när ullen fallit av, säger en talesman för näringen.

Smältande glaciärer bjuder på fler överraskningar

Alpina glaciärer fortsätter att bjuda på överraskningar, allteftersom de krymper på grund av ökande temperaturer. År 1991 avslöjade den smältande forntida isen vid gränsen mellan Österrike och Italien kvarlevorna av en mumifierad förhistorisk jägare. Under augusti 1998 måste myndigheterna i norra Italien spärra av vissa bergsområden för att kunna ta bort andra fynd — kvarlevor av soldater samt handgranater och artillerigranater som inte exploderat. Fynden daterar sig till första världskriget, då hårda strider mellan italienska och österrikiska trupper pågick i området. Vid upprensningsarbetet ”uppmanades alla invånare och särskilt turister och fotvandrare att vara mycket försiktiga” och att kontrollera rutter med myndigheterna, eftersom ”risken för explosioner alltid finns”, omtalade den italienska tidningen Corriere della Sera. En stor del av det man hittar är mycket farligt och fortsätter att döda eller allvarligt skada folk som gör upptäckterna.

Packad jord

Trettio miljoner hektar mark i Europa har ”helt fördärvats på grund av packning”, rapporterar tidskriften New Scientist. Undersökningar som gjorts av ett universitet i Kiel i Tyskland visar att när tunga traktorer, med ett tryck på fem ton per hjul, passerar sex gånger över ett fält, reducerades förekomsten av små ryggradslösa djur, såsom spindlar och maskar, med upp till 80 procent på en meters djup. Dessa smådjur hjälper till att hålla jorden produktiv, så när de försvinner minskar följaktligen skördarna. Växtrötter kan inte tränga igenom packad jord, och växterna skadas därför vid torrt väder. Regnvattnet sjunker inte ner, utan rinner i stället bort, vilket leder till jorderosion. Konventionell plöjning förvärrar faktiskt problemet, eftersom den leder till att jorden packas ännu djupare. Tyska vetenskapsmän menar att man genom att använda lågt växande grödor och plöja jorden till ett djup av endast åtta centimeter kan minska skadorna på jorden med en tredjedel.

Överbelastning på grund av för mycket information

”Dagens tekniska kommunikationsredskap leder till en ny hälsofara på arbetsplatsen: Informationsstress”, skriver man i Computing Canada, en tidning om informationsteknik. En nyligen genomförd undersökning om kommunicerande på arbetsplatsen, som genomfördes av företaget Pitney Bowes i Stamford i Connecticut i USA, visade att en kontorsarbetare i genomsnitt skickade eller mottog ”uppskattningsvis 190 meddelanden om dagen i olika former”, såsom röstpost och via telefon, fax, personsökare och e-post. ”Det betyder att arbetet nu i viss mån formas efter behovet av att besvara meddelanden, vilket leder till en ökande känsla av stress och av att vara överbelastad”, sägs det vidare i tidningen. De flesta kontorsarbetare önskar mer direktkontakt, antingen ansikte mot ansikte eller genom telefonen, visade undersökningen. Forskare rekommenderar att ”alla anställda får vägledning i hur man använder sina kommunikationsredskap på ett acceptabelt sätt — och hur man gör bruk av dem på rätt sätt” för att därigenom minska risken för överbelastning på grund av för mycket information.

Ytterligare rön om det oförståndiga i att röka

En nyligen genomförd undersökning i Nederländerna visar att ”rökning mer än fördubblar risken att utveckla demens och Alzheimers sjukdom”, uppger tidningen International Herald Tribune. Undersökningen, som omfattade 6.870 personer över 55 års ålder, avslöjade att rökare löper 2,3 gånger större risk att utveckla Alzheimers än de som aldrig rökt. Risken för dem som slutat röka var bara något större än för dem som aldrig rökt. Alzheimers sjukdom, vilken inbegriper den gradvisa förstöringen av hjärnceller, är ”den vanligaste formen av demens”.

Gäckar dechiffrering

”Ett nobelpris väntar möjligen den som kan dechiffrera vad folket i Indusdalen skrivit”, framhålls det i tidskriften India Today. ”Bortsett från etruskernas skrivtecken i Italien är detta det sista skriftspråk från bronsåldern som återstår att dechiffrera.” En orsak är att ingen tvåspråkig artefakt ännu har hittats som kunde vara till hjälp att knäcka koden. De egyptiska hieroglyferna kunde dechiffreras när Napoleons män fann Rosettestenen med en inskription nedskriven med hieroglyfer och på vanlig egyptiska samt på grekiska. Den sumeriska kilskriften knäcktes när Henry Rawlinson upptäckte Behistuninskriptionen som innehöll de ledtrådar han behövde för att dechiffrera kilskriften. Hittills har inte mycket kunnat fastslås om Indusfolkets skriftspråk, utom att de skrev från höger till vänster — vilket framgår av sättet att skriva — och att skriften kan vara uppbyggd av stavelser. Skriftspråket, som mest består av ett slags hieroglyfer, har omkring 419 tecken.