En fullfjädrad fiskare
EN GNISTRANDE turkos blixt dyker ner i strömmen, kommer snabbt upp igen och flaxar i väg med en fisk i näbben. Detta är ofta det första man ser av kungsfiskaren, en färgstark fågel med relativt stort huvud och stor näbb. Men namnet till trots är det inte alla kungsfiskare som lever av fisk. En del arter föredrar ödlor, ormar, krabbor eller insekter som de fångar i flykten. Dessutom är det bara omkring en tredjedel av världens kungsfiskare som lever vid vattnet. De förekommer i så skilda miljöer som tät tropisk regnskog, korallöar och öknar. En av de ökenlevande arterna är den rödgumpade kungsfiskaren, som finns i Australiens torra inland.
De arter som trots allt lever på fisk är riktiga mästerfiskare. Fågeln slår sig vanligen ner där den har god utsikt över vattnet och väntar sedan tålmodigt. När den får syn på en fisk gör den sig redo för dykning och tar instinktivt hänsyn till ljusbrytningen för att inte felbedöma fiskens position. Sedan dyker fågeln mot vattnet och flaxar med vingarna för att få upp rejält med fart. Om fisken simmar nära ytan kan fågeln lätt snappa upp den i flykten. Annars fäller den bak vingarna och far som en pil ner i vattnet. I en fågelbok sägs det: ”Det är en fantastisk uppvisning av skicklighet som utförs utan minsta tvekan eller tafatthet.” (The Life of Birds) Kungsfiskaren kan till och med fånga flera fiskar åt gången. Och i kalla områden har man sett kungsfiskare som dyker genom tunn is för att få tag på sitt byte. I Australien har man sett azurkungsfiskare nappa åt sig små vattendjur som skrämts upp av näbbdjur i jakt på mat i floderna.
Från uppvaktning till föräldraskap
Kungsfiskarens uppvaktning är en föreställning på hög nivå. En del arter utför våghalsiga luftjakter, och hanen demonstrerar sedan sina bobyggarförmågor. Det kan också hända att han försöker imponera på honan genom att mata henne med en riktigt smaskig munsbit.
Kungsfiskaren bygger inte traditionella fågelbon. En del gräver ut en tunnel i en sandbank, ett dike eller en grusgrop och reder sitt bo i en kammare längst in. Andra slår sig ner i ett kaninhål eller i ett ihåligt träd.
Tunnlarna som kungsfiskaren gräver ut kan vara upp till en meter långa, och det knepigaste är ofta att komma i gång. Flera arter flyger med näbben rakt mot sandbanken – en högriskmetod som kan leda till att fågeln knockas eller rentav dör. I de tropiska regnskogarna i Nya Guinea och norra Australien brukar paradiskungsfiskaren gräva ett hål i ett termitbo. Termiterna verkar tolerera intrånget och reparerar boet när ungarna har kläckts och fåglarna gett sig av.
Det är ett hårt arbete för kungsfiskaren att ta hand om ungarna. Ett par i Afrika hämtade 60 till 70 fiskar varje dag till sina fem ungar, förutom mat till sig själva. I ett fall vet man också att hanen lyckades föda upp sin kull trots att honan dog fyra dagar före kläckningen. Hos en del arter hjälper barnlösa fåglar till med att ruva andras ägg och ta hand om deras ungar.
Från Irland till Salomonöarna
Den vanliga kungsfiskaren förekommer över ett stort område från Irland i nordväst, tvärs över Europa (däribland Sverige) och Ryssland till Salomonöarna i sydost. Eftersom den förekommer i områden med frostgrader är den en av de få kungsfiskare som flyttar på vintern, ibland närmare 300 mil. Det finns en hel del vanliga kungsfiskare, gråfiskare och smyrnakungsfiskare vid Galileiska sjön och Jordan i Israel. Jesus lade säkert märke till de här vackra fåglarna och deras vanor. (Se rutan ”Ge uppmärksamt akt på himlens fåglar”.)
En art av kungsfiskare som är särskilt känd är den australiska kookaburran. Den är mestadels brun till färgen, drygt 40 centimeter lång och har en kraftig näbb på 8 centimeter. Den är en vanlig trädgårdsfågel i Australien och är mest känd för sitt elaka skratt. Men den är också en orädd jägare som kan äta ormar på upp till en meter!a
Trots att kungsfiskaren inte har särskilt många naturliga fiender, minskar antalet allteftersom floder förorenas och skogar förstörs. Omkring 25 arter av kungsfiskare klassificeras som allt från missgynnade till akut hotade. Förhoppningsvis kan de insatser som görs bidra till att denna vackra och ofta underhållande fågel bevaras.
[Fotnot]
a Den besläktade blåvingade kookaburran, som finns i norra Australien, har inget skratt.
[Ruta/Bild på sidan 17]
”GE UPPMÄRKSAMT AKT PÅ HIMLENS FÅGLAR”
Jesus Kristus tyckte om att studera naturen och använde ofta det han såg för att illustrera moraliska och andliga lärdomar. Han sade till exempel: ”Ge uppmärksamt akt på himlens fåglar, eftersom de inte sår ut säd eller skördar eller samlar in i förrådshus; ändå ger er himmelske Fader mat åt dem. Är ni inte värda mer än de?” (Matteus 6:26) Vilken rörande bild av Guds kärlek till oss människor!
[Bild på sidan 16]