PUL

1. Enligt 2 Kungaboken 15:19 och 1 Krönikeboken 5:26 namnet på en assyrisk kung. När Menahem var kung i Israel trängde Pul in i Palestina och mottog tribut av honom. Länge visste man inte vem Pul var, men i dag menar de flesta forskare att Pul var densamme som den assyriske kungen Tiglat-Pileser III, eftersom namnet Pulu (Pul) förekommer på en tavla som är känd som den babyloniska kungalistan A, medan namnet Tukultiapilesharra (Tiglat-Pileser) förekommer på motsvarande ställe i den så kallade synkronistiska krönikan. (Ancient Near Eastern Texts, utgiven av J. B. Pritchard, 1974, sid. 272, 273) Det är möjligt att ”Pul” var hans personliga namn eller det namn han var känd under i Babylon, medan Tiglat-Pileser (Tilgat-Pilneser) var ett namn han tog när han blev kung i Assyrien. Det kan därför vara en och samma person som avses i 1 Krönikeboken 5:26, när det där talas om ”den assyriske kungen Pul ..., ja den assyriske kungen Tilgat-Pilneser”. (Se TIGLAT-PILESER III.)

2. Ett land eller ett folk som bara omtalas i Jesaja 66:19 och då tillsammans med Tarsis (tydligen södra Spanien) och Lud (i Nordafrika). Alla tre platserna var uppenbarligen kända för sina skickliga bågskyttar. Puls exakta läge är inte känt. I den grekiska Septuaginta står det ”Fud” eller ”Put” i Jesaja 66:19 i stället för ”Pul”, och i andra bibelställen förbinds Put (som identifieras med libyerna) och Lud. (Hes 27:10; Jer 46:9; se PUT.) Läsarten ”Pul” i den masoretiska texten stöds emellertid av Jesajarullen från Döda havet och av den syriska Peshitta. En del forskare menar att ”Pul” kan ha varit ön File i Nilen.