Det bästa hoppet om fred för mänskligheten

VAD tror ni är det bästa hoppet om fred för mänskligheten? Helt nyligen ställdes den frågan till den amerikanska allmänheten, och det visade sig att ”73 procent av människorna i Förenta staterna menar att det bästa hoppet om fred är knutet till Förenta nationerna”. (New York Times för den 15 december 1953) Om vi nu skall vara riktigt ärliga i denna sak, måste vi erkänna, att nu, när detta ”människans bästa hopp” utövar överinseende i världen, blir rösterna som talar om krig allt högljuddare, det kalla kriget blir hetare och atomvapnen blir mer dödsbringande än någonsin. Det är sant att det talas mycket om fred också. Många löften om fred ges, och många fredskonferenser hålls. Men det tråkiga är att det bara talas. I själva verket råder det ingen fred. Sedan de sextio medlemsnationerna i Förenta nationerna år 1945 enades om att fördöma krig, har det utkämpats heta krig i Grekland, på Malackahalvön, i Korea och Indokina. Eftersom gärningar talar tydligare än ord, måste detta betyda, att det som för människorna är det bästa hoppet om fred inte är något särskilt lysande hopp, om det är Förenta nationerna man skall hoppas på, eller hur?

Men har ni någon gång stannat inför den tanken, att den nuvarande tävlan om att bygga dödsbringande vapen är exakt förutsagd av den allsmäktige Guden? Genom sin profet sade han i Joel 3:9, 10 (AS): ”Kungören detta bland nationerna; gören krigsförberedelser; väcken upp de mäktiga männen;

må alla stridsmannen nalkas, må de komma fram. Smiden edra plogbillar till svärd och edra vingårdsknivar till spjut; må den svage säga: Jag är stark.” Detta är precis vad de ”mäktiga männen” på jorden nu håller på med att göra: de förbereder sig för krig. Nationerna offrar nu fantastiska penningsummor och utnyttjar de allra bästa vetenskapliga hjärnorna för att frambringa vapen, ja, man faktiskt smider ”plogbillar till svärd”. Ty om inte stål och annat råmaterial samt pengar användes för krigsändamål, kunde ju allt detta bli medel till att förbättra jordbruket, ge föda, kläder och bostäder åt människorna.

Nu får vi bevittna den största kapprustningen i världshistorien. Framtiden skulle vara fruktansvärd för människorna, om det inte vore så att allt det som nu görs för att smida ”plogbillar till svärd” kommer att få ett tvärt och fullständigt slut under denna generations tid; och därefter skall fred upprätthållas under ett tusen år. Det känns verkligen vederkvickande att veta, att beständig fred snart skall bli en verklighet på vår jord och att människorna inte mer skall ens lära sig att strida. Men Gud har inte sagt att Förenta nationerna skulle åstadkomma dessa fredliga förhållanden. Kanske ni undrar över hur det skall förverkligas då? Jehova Gud säger oss i Uppenbarelseboken 11:18 att han ”skall fördärva dem som fördärva jorden”.

Är det inte också så, att själva experimenten med atomvapnen har bidragit till att ”fördärva jorden” för det japanska folket? Japanernas fruktan för atomvapen är inte inbillad; de fick först av alla känna på dem. De kan väl föreställa sig hur fasansfull en vätebomb, 500 till 700 gånger effektivare än bomben som fälldes över Hiroshima och som dödade 60.000 människor, skulle vara i ett brinnande krig! Och vetenskapsmännen erkänner att det nu är möjligt att utplåna allt liv på jorden. Fyra hundra koboltbomber skulle kunna göra det, säger de. Det är alltså en lycka för oss att Gud, den Allsmäktige, kommer att träda emellan och ”fördärva dem som fördärva jorden”. Vad betyder då i själva verket detta? Att slutet för alla riken på jorden, sådana de ter sig för oss i dag, är nära. Inte så att dessa riken kommer att störtas av människor, ty Daniel 2:44 säger oss: ”Men i de konungarnas dagar skall himmelens Gud upprätta ett rike, som aldrig i evighet skall förstöras och vars makt icke skall bliva överlämnad åt något annat folk. Det skall krossa och göra en ände på alla dessa andra riken, men självt skall det bestå evinnerligen.”

När vi således beder Herrens bön: ”Tillkomme ditt rike; ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden”, beder vi i själva verket om att Guds rike med Kristus som kung skall krossa alla dessa riken och upprätta en världsomfattande, rättfärdig regering. I Harmageddonstriden skall Gud utplåna Satan och hans onda värld. Efter Harmageddon, alla evigheter igenom, skall denna jord vara ett paradis, för alltid befriad från krig, som Psalm 46:10 visar: ”Han [Jehova, inte Förenta nationerna] stillar strider intill jordens ända, bågen bryter han sönder och bräcker spjutet, i eld bränner han upp stridsvagnarna.”

Allt detta betyder, att inte bara 73 procent av Amerikas folk — utan det överväldigande flertalet av människorna överallt — måste ha fel i sin uppfattning om vad som verkligen är det bästa hoppet om fred åt människan. Om ni önskar leva i fullkomlig hälsa på en paradisisk jord, där det inte mer skall finnas några kulor, några bomber, stridsvagnar eller kanoner och inte heller någon fruktan för krig, då vill ni säkert veta mera om Jehovas nya, rättfärdiga värld — människans bästa hopp, ja, det enda hoppet om fred.