Vanliga missuppfattningar om bibeln
ÖVER 8.000.000 pund sterling! Vilket fantastiskt pris att betala för en bok! Men när auktionsförrättarens klubba föll vid en auktion som hölls i London i december 1983, betalades detta pris av en köpare som representerade Västtyskland. Vilken bok skulle någonsin kunna vara värd så mycket? Det var en del av bibeln, närmare bestämt en illuminerad handskrift av evangelierna från 1100-talet.
Vilka skäl köparen än hade till att betala denna enorma summa för denna handskrivna bok, är det intressant att ett så högt pris på ett konstverk gällde ett avsnitt av bibeln. Det återspeglar den uppfattning som många människor har, nämligen att bibeln är ovärderlig. Andra betraktar emellertid bibeln med misstänksamhet eller rentav avoghet. Varför?
Vanliga missuppfattningar
Många människor, i synnerhet i protestantiska länder, hävdar att bibeln är som en gammal fiol på vilken man kan spela många olika melodier. De anser att man med bibelns hjälp kan bevisa många motstridiga läror. De säger: ”Det beror på hur man tolkar den.” Stämmer detta?
Det medges att människor kan citera bibeln i sina försök att ge stöd åt olika uppfattningar. Men kan man inte få varje författares verk att förefalla motsägande, om man gör lösryckta citat? Och skulle detta vara ärligt? Jehovas vittnen hävdar att ett uppriktigt studium av bibeln inte ger utrymme för motstridiga tolkningar i nyckelfrågor.
Bibeln själv fastslår: ”Ni vet ju först och främst detta, att ingen profetia i Skriften blir till av någon privat utläggning.” (2 Petrus 1:20) Med andra ord, den kraft som drev människor att nedteckna de profetiska skrifterna var inte någon rent mänsklig kraft, utan det var Guds heliga ande eller verksamma kraft. Han är den förste av alla profeter och den som har inspirerat bibelns alla profetior med hjälp av sin osynliga verksamma kraft.
En annan vanlig missuppfattning är att de inspirerade kristna grekiska skrifternas Gud är god och kärleksfull, medan de inspirerade hebreiska skrifternas Gud är grym och hämndgirig. Den franske essäförfattaren Stendhal skrev att Gud ”är en despot och, som sådan, full av hämndgiriga tankar; hans bibel talar bara om fruktansvärda straff”. Detta uttalande är inte förvånande, eftersom det härrör från en man som är känd som en ateistisk fritänkare. Sorgligt nog delas denna uppfattning av många som kallar sig kristna, däribland vissa prästmän.
Faktum är att både i den del som ursprungligen skrevs på hebreiska och i den som skrevs på grekiska hävdar bibeln uttryckligen att det bara finns ”en Gud”. (1 Korintierna 8:6; 5 Moseboken 6:4) Båda delarna framställer Gud som barmhärtig, rättvis, kärleksfull och bestämd. (2 Moseboken 34:6, 7; Psalm 103:6—8; 1 Johannes 4:8; Hebréerna 12:28, 29) Några av de mest ömsinta avsnitten i bibeln påträffas i de hebreiska skrifterna, till exempel i psalmerna. Å andra sidan innehåller ”Nya testamentet” målande beskrivningar av den stränga dom som utmäts åt de onda. (2 Tessalonikerna 1:6—9; Uppenbarelseboken, kapitlen 18 och 19) Bibeln framhåller från början till slut ett underbart hopp för de rättfärdiga. (1 Moseboken 22:17, 18; Psalm 37:10, 11, 29; Uppenbarelseboken 21:3, 4) Bibeln är således i överensstämmelse med sig själv från början till slut.
En ”protestantisk bok”?
En missuppfattning som är allmänt spridd bland världens hundratals millioner katoliker är att bibeln är en ”protestantisk bok”. Uppriktiga katoliker kan inte klandras för denna uppfattning. I många århundraden förbjöd den romersk-katolska kyrkan människor att läsa bibeln på något annat språk än latin. Detta gjorde att Skriften kom utom räckhåll för de flesta katolska lekmän. Sedan år 1897, och i synnerhet sedan andra Vatikankonsiliet (1962—1965), har visserligen katoliker haft rätt att läsa av Rom godkända biblar på sitt eget språk, men traditioner är seglivade. I övervägande katolska länder är därför bibelläsning fortfarande förknippad med protestantismen.
Många av de troende katoliker som på senare år har skaffat sig en bibel kan ändå inte slå upp den utan att känna en viss oro. Varför? Därför att deras kyrka fortfarande lär att det kan vara farligt att läsa bibeln. Varför är det på det viset? Därför att den romersk-katolska kyrkan säger att bibeln inte innehåller det fullständiga uppenbarandet av den kristna sanningen; den måste kompletteras med ”traditionen”. En katolsk professor i teologi, Georges Auzou, skriver i sin bok La Parole de Dieu (Guds ord): ”Traditionen föregår, utvecklar, beledsagar och överträffar Skriften. ... [Detta] hjälper oss att förstå varför kyrkan aldrig har ansett bibelläsning eller bibelstudium vara någon egentlig förpliktelse eller en absolut nödvändighet.”
Varför läsa bibeln?
Trots detta är det nu många uppriktiga katoliker över hela världen som skaffar sig en bibel och vill ha hjälp att förstå den. Detsamma gäller många besvikna protestanter och även somliga som hade satt sitt hopp till kommunism, socialism eller vetenskap.
I ett försök att analysera orsaken till det förnyade intresset för andliga ting skriver religionskorrespondenten Alain Woodrow i paristidningen Le Monde: ”Detta är för det första en naturlig reaktion på den desillusionering som blivit följden av att de stora systemen ömkligen misslyckats när det gäller tänkande, ideologier, politik och vetenskap.” Han angav som ytterligare skäl ”besvikelse över de institutionella kyrkorna på grund av deras kompromissande med denna världens politiska och ekonomiska makter” och slutligen vad han kallade ”apokalyptisk fruktan”.
Du kanske är en av dem som börjat läsa bibeln. Om så är fallet behöver du få veta vad du kan göra för att din bibelläsning skall bli fruktbringande.