Är det verkligen nödvändigt med religion?
ÄR RELIGION något som är viktigt för dig? Tillhör du kanske någon religiös grupp eller någon kyrka? I så fall har du mycket gemensamt med de människor som levde år 1844, det år då den tyske filosofen Karl Marx skrev: ”Religionen ... är opium för folket.” På den tiden gick nästan alla i kyrkan, och religionen utövade ett stort inflytande inom alla samhällsskikt. Det har ändrats drastiskt i vår tid, och religionen får liten eller ingen plats alls i hundratals miljoner människors liv. Om du går i kyrkan, tillhör du troligen en minoritet i det samhälle där du bor.
Vad är orsaken till förändringen? För det första utvecklade Karl Marx en anti-religiös filosofi som blev mycket inflytelserik. Marx ansåg uppenbarligen att religion förhindrade mänskligt framåtskridande. Han menade att människans behov bäst kunde tillgodoses genom materialism, en filosofi som inte lämnade något utrymme för Gud eller för traditionell religion. Det fick honom att säga: ”Det första som krävs för att folket skall bli lyckligt är att avskaffa religionen.”
Den tyske socialisten Friedrich Engels och den ryske kommunisten Vladimir Lenin vidareutvecklade Marx’ materialistiska filosofi, som kom att kallas marxismleninism. Tills helt nyligen har mer än en tredjedel av mänskligheten levt under politiska regimer som i större eller mindre utsträckning följt denna ateistiska filosofi. Många män och kvinnor gör fortfarande det.
Sekularismens tillväxt
Men det var inte bara spridningen av den kommunistiska filosofin som försvagade religionens grepp om mänskligheten. Framsteg på vetenskapens område hade också betydelse. När utvecklingsläran blev populär, började många ifrågasätta Skaparens existens, men det fanns även andra orsaker.
I Encyclopædia Britannica nämns ”upptäckten av vetenskapliga förklaringar till fenomen som förr tillskrevs det övernaturliga” och ”avlägsnandet av den organiserade religionens inflytande från sådana verksamhetsområden som läkarvetenskapen, skolväsendet och filosofin”. Skeenden som dessa har lett till att sekularismen växt till. Vad är sekularism? Det definieras som ”en livsåskådning ... som är grundad på premissen att religion och religiösa betraktelsesätt bör lämnas utan avseende eller avsiktligt utmönstras”. Sekularism utövar inflytande i både kommunistiska och icke-kommunistiska länder.
Men sekularism och marxism-leninism var inte ensamma om att försvaga religionens inflytande. Kristenhetens kyrkor måste bära sin del av skulden. Varför det? Därför att de missbrukat sin myndighet under århundraden och lärt ut läror grundade på oskriftenliga traditioner och mänskliga filosofier i stället för på bibeln. Följaktligen var många i deras hjordar alltför andligen försvagade för att kunna stå emot sekularismens våldsamma angrepp.
Dessutom gav de flesta kyrkorna slutligen efter för sekularismen. På 1800-talet förde religionsvetare i kristenheten fram en form av högre bibelkritik som för många bröt ner bibelns trovärdighet som Guds inspirerade ord. Kyrkorna, även romersk-katolska kyrkan, godtog utvecklingsläran. Visserligen menade de sig fortfarande tro på skapelsen, men de kunde tänka sig att människokroppen hade utvecklats, medan endast själen var skapad av Gud. På 1960-talet förde man inom protestantismen fram den teologiska tanken att ”Gud är död”. Många protestantiska präster tolererade en materialistisk livsstil. De uppmuntrade till föräktenskapligt sex och till och med homosexualitet. Somliga katolska teologer utvecklade en befrielseteologi genom att förena katolicism med revolutionär marxism.
Sekularismen på reträtt
Således kom sekularismen att vara förhärskande under i synnerhet 1960-talet och sedan fram till omkring mitten av 1970-talet. Sedan skedde en förändring igen. Religion tycktes komma tillbaka, även om det i allmänhet inte gällde de traditionella kyrkorna. Mot slutet av 1970-talet och under 1980-talet bevittnade man överallt i världen en stor ökning av antalet nya religiösa grupper.
Varför detta religionens återuppvaknande? Den franske sociologen Gilles Kepel sade att ”världsligt utbildade lekmän ... vidhåller att sekularismens kultur har fört dem in i en återvändsgränd, och genom att mänskligheten har krävt att bli befriad från Gud skördar den vad den sått i sin stolthet och fåfänglighet, nämligen brottslighet, skilsmässor, aids, narkotikamissbruk [och] självmord”.
Sekularismens reträtt har skett med förnyad kraft sedan marxism-leninismen nyligen uppenbart föll samman. Denna ateistiska filosofi hade för många människor blivit en veritabel religion. Föreställ dig förvirringen hos dem som satt sitt hopp till den! I en rapport från Moskva i Washington Post citerade man en före detta rektor vid kommunistpartiets högskola som sade: ”Ett land lever inte bara på sin ekonomi och sina institutioner, utan också på sin mytologi och sina grundare. Det är förödande för vilket som helst samhälle att upptäcka att dess viktigaste myter inte är grundade på sanning, utan på propaganda och fantasi. Men det är precis vad som nu händer med Lenin och revolutionen.”
Den franske sociologen och filosofen Edgar Morin medgav, när han talade om såväl kommunistiska som kapitalistiska världar: ”Vi har inte bara sett den strålande framtid som hölls fram inför proletariatet rasa samman, utan vi har också sett det sekulariserade samhällets automatiska och naturliga utveckling kollapsa, och det i ett samhälle där vetenskap, förnuft och demokrati förutsattes gå framåt automatiskt. ... Framsteg kan inte längre betraktas som något självklart. Den framtid vi hade hoppats på har fallit samman.” En sådan tomhet känner många som hade satt sin tillit till människans försök att skapa en bättre värld utan Gud.
Förnyat intresse för religion
Denna världsomfattande besvikelse får uppriktiga personer att inse behovet av en andlig sida i livet. De ser behovet av religion. Men de är missnöjda med de traditionella kyrkorna, och en del hyser tvivel när det gäller de nya religionerna — inbegripet helbrägdagörelsekulter, karismatiska grupper, esoteriska sekter och rentav grupper av satansdyrkare. Även religiös fanatism sticker fram sitt otäcka huvud. Så visst är religionen på sätt och vis på väg in igen. Men kan en sådan återgång till religion ses som något gott för mänskligheten? Ja, finns det någon religion som tillgodoser människors andliga behov?
[Bild på sidan 3]
”Religionen är den betryckta skapelsens suckan, hjärtat i en hjärtlös värld och anden i tillstånd där ingen ande finns. Den är opium för folket.”
[Bildkälla]
Foto: New York Times, Berlin—33225115
[Bild på sidan 4]
Vladimir Lenin (ovan) och Karl Marx ansåg att religion förhindrade mänskligt framåtskridande
[Bildkälla]
Musée d’Histoire Contemporaine—BDIC (Universitiés de Paris)
[Bild på sidan 5]
Den marxist-leninistiska idén hade väckt stora förhoppningar i miljoner människors hjärtan
[Bildkälla]
Musée d’Histoire Contemporaine—BDIC (Universitiés de Paris)
[Bildkälla på sidan 2]
Omslagsfoto: Garo Nalbandian