Hur länge skulle du kunna klara dig på djupt vatten?

AMERIKANSKA livräddningssällskapet har beräknat att drygt hälften av Amerikas invånare skulle drunkna, om de knuffades i, en i taget, i den djupa änden av en vanlig simbassäng.

En undersökning som gjorts vid University of Georgia av Bramwell Gabrielsen avslöjade att 71 procent av drunkningsoffren inte var simkunniga; 22 procent ansågs vara medelmåttiga simmare. Endast en procent betraktades som skickliga simmare.

Fastän dessa undersökningar och beräkningar tyder på att chanserna att överleva är mycket större om man kan simma, tvivlar ändå många simtränare på att enbart vanlig rekreationssimning är tillräckligt för att man skall kunna klara sig i vattnet, när man kanske konfronteras med stora avstånd, hög sjö, tunga kläder eller andra svåra omständigheter. En intressant metod att klara sig har förste simtränaren vid Georgia Institute of Technology, Fred R. Lanoue, kommit på. Professor Lanoue kallade sin metod ”drown proofing” (säkerhet mot drunkning).

Hur det går till

Tekniken bygger på tanken att man klarar sig bäst, om man intar en avslappad, upprätt ställning alldeles under vattenytan och kommer upp bara när man behöver hämta luft. Det grundläggande faktum man bör känna till är att människokroppen normalt håller sig flytande eller nästan flytande, också när den är påklädd.

Tänk så här: Du vet att en paddelåra av trä flyter. Om du nu fäster en tillräckligt stor tyngd vid årbladet, så att paddeln nästan förlorar sin flytförmåga, vad händer då? Bladet sjunker rakt ned och drar paddeln med sig under vattnet. Men den andra änden dyker snart upp i ytan igen. Paddeln sjunker inte, den flyter fortfarande, men till största delen under vattnet.

Tänk nu dig själv i paddelns ställe. Din kropp kommer att flyta omkring precis som paddeln, så länge dina lungor är fria från vatten. När det är luft i lungorna, är dessa en naturlig livräddare. Med utgångspunkt från detta fysiska faktum drog professor Lanoue slutsatsen att ett bra sätt att klara sig länge i vattnet är att bete sig så att man bara stannar uppe vid ytan tillräckligt länge för att andas och då låter kroppen komma upp ur vattnet bara så mycket att man precis kan andas in.

Principen är alltså helt enkelt en fråga om att slappa av under vattnet i en mer eller mindre upprätt ställning. Till och med ett fem års barn kan klara sig på djupt vatten i timmar, om det har tillägnat sig tekniken. Det finns de som har flutit omkring i hård sjö mitt ute på havet i tolv timmar och ”promenerat” en sträcka på över 30 kilometer i vattnet!

Metoden kräver emellertid övning, om den verkligen skall kunna rädda liv i en nödsituation. Om du tanker på att omkring 7.000 människor drunknar varje år enbart i Förenta staterna och Canada, och i Sverige cirka 300, skulle det då inte vara förståndigt av dig och din familj att ta reda på hur man klarar sig på djupt vatten?

Hur man lär sig tekniken

När man lär sig tekniken med ”drown proofing”, måste man först överge känslan av att man absolut måste ha huvudet ovan vattnet. Meningen är att man skall låta huvudet falla framåt i vattnet och låta kroppen hänga vertikalt, inte i den vanliga, horisontella simställningen. Låt armarna hänga slappt ned från axlarna. Häng som en trasa i vattnet.

Var inte rädd; de flesta människor sjunker inte. Kroppen flyter i vattnet med nacken ovanför vattenytan. Genom att hänga eller flyta på det sättet, med fötterna nedåt, utnyttjar man vattnets bärande förmåga och spar på krafterna.

Men eftersom man i denna ställning har näsan och munnen under vattnet, vad gör man då, när man behöver luft efter femton sekunder eller så?

För armarna uppåt på ett avspänt och ledigt sätt och lägg dem i kors framför huvudet. Lyft på samma avspända sätt upp ena benet mot bröstet och sträck det framåt samtidigt som du för det andra benet bakåt. Lyft nu på huvudet och andas ut genom näsan. För att huvudet skall kunna hållas ovan vattenytan så länge att man också hinner andas in, för man fötterna tillsammans med en saxande rörelse och för med en lätt rörelse de korslagda armarna utåt-framåt. Meningen är att arm- och benrörelserna skall vara tillräckligt kraftiga för att man skall kunna andas in ordentligt men inte så kraftiga att axlarna kommer upp ur vattnet.

Så snart du andats in, låter du huvudet falla ned i vattnet igen med ansiktet nedåt och för armarna till sidorna. Vila så med kroppen helt avslappad. Men var inte så länge under vattnet att det känns som om lungorna skulle sprängas, utan gå upp till ytan igen innan behovet av luft blir för stort.

Genom att omväxlande vila och gå upp till ytan efter luft på det här beskrivna sättet kan du finna att du kan stanna i vattnet riktigt länge utan att bli trött. Fördelen är att man inte tröttar ut sig genom ideliga kroppsrörelser. Det är faktiskt i stället så att man vilar största delen av tiden.

Du kommer också att finna att du med en lätt ändring av arm- och benrörelserna kan röra dig framåt i vattnet en halvmeter eller så för varje andningstillfälle. På så sätt kan du med tiden tillryggalägga en lång sträcka utan att bli trött. Naturligtvis måste man ta sig tid att träna in den här tekniken för att den skall bli effektiv.

Om du har kunskap om hur man klarar sig länge på djupt vatten, är det inte troligt att du någonsin kommer att drunkna. Men om man är tillräckligt försiktig, behöver man i de flesta fall inte komma i en situation där det är risk för att nian skall drunkna.

Var alltså försiktig. Begrunda följande allvarliga faktum: Drunkning är den näst vanligaste orsaken till dödsolyckor i Förenta staterna. Det finns sannerligen goda skäl att känna till hur man klarar sig på djupt vatten.