Vilka är rötterna till problemet?
ÅTNJUTER du god mental hälsa? I så fall har du skäl att vara tacksam. Men det skulle ändå vara förståndigt av dig att lära känna några av de grundläggande faktorer som skulle kunna vålla att du gick miste om denna högt värderade tillgång. Det är inte nog att känna till sådant som kan ”utlösa” mentalsjukdom, till exempel en plötslig tragedi, svår sjukdom, arbetslöshet och liknande ting. För att dessa faktorer skall utlösa mentalsjukdom måste det först förefinnas bakomliggande förhållanden som bidrar till att man förlorar jämvikten.
Dessa grundläggande orsaker skulle kunna indelas i tre huvudkategorier: 1) samhället eller ”miljön”, som inbegriper relationerna till andra människor, ekonomiska förhållanden osv.; 2) biologiska faktorer, innefattande sådant som arvsfaktorer och ämnesomsättning; och 3) svagheter i personligheten.
”Miljöfaktorn”
Miljön kan sägas spela en viktig roll i förbindelse med mentalsjukdomar, på grund av den moderna livsföringens stress och påfrestningar. Detta är så allmänt erkänt att Langner och Michael har skrivit ett omfattande verk, Life Stress and Mental Health, som handlar om just detta ämne. Doktor Karl Evang från Norge säger likaså: ”Även om många människor har motståndskraft mot några av de mest fruktade kroppssjukdomarna, tycks så gott som var och en kunna drabbas av mentalsjukdom, om ansträngningarna och påfrestningarna blir tillräckligt stora och det sociala klimatet tillräckligt ogynnsamt.”
En rubrik i publikationen The Schizophrenias — Yours and Mine framhåller också att miljön är en betydelsefull faktor. Rubriken lyder: ”Vad kan schizofrena göra för att undgå stress?” Svaret blir: ”Flytta till en öde ö eller bli eremit!” Men sedan heter det: ”Dessa tillflyktsorter ... blir allt svårare att finna.”
Den mentala hälsa som kan åtfölja en flykt från nutidens dagliga påfrestningar intygas av de män som sköter den isolerade väderleksstationen på toppen av Mount Washington i New Hampshire i USA, som sägs ha det värsta vädret i världen. En av dem säger följande om varför de föredrar att leva där: ”Det finns inga påfrestningar, ingen trafik, inga chefer som hänger över axeln på en. Vi har allesammans avstått från bättre betalda arbeten för att få arbeta här. Folk tycker vi är rubbade, men det är vi inte. ... Vi har frid med världen.”
Andra grundläggande miljöfaktorer som kan vara bakomliggande orsaker till mentalsjukdom är fiendskap, upplösta hem, fattigdom och rasdiskriminering. Till denna kategori måste man också räkna själviska ambitioner och girighet hos föräldrarna, som sannolikt blir till skada för barnen.
Med ålderdomen följer ett annat slags ”miljö” som mycket väl kan bli en rot till mentalsjukdom. Doktor Evang beskriver på följande sätt de till åren komnas karakteristiska ”miljö”, som är så skadlig: ”Bristen på meningsfylld verksamhet, känslan av att vara glömd, isolering på olika anstalter från samhället i övrigt, plötslig minskning av inkomsterna.” En känd amerikansk psykiatriker framhåller faktiskt att det är mera sannolikt att den ”senila försämringen” beror på sådana förhållanden än på kroppens egentliga åldrande.
Den biologiska arvsfaktorn
Men trots att många människor lever under ogynnsamma omständigheter, är det endast jämförelsevis få som drabbas av mentalsjukdom till följd av detta. Varför drabbas detta fåtal men inga andra?
Sannolikt på grund av arvsfaktorer. Somliga personer har anlag för att bli mentalsjuka. De är av födseln inte särskilt väl rustade att stå emot dessa påfrestningar. Situationen kan jämställas med skillnaden mellan att födas fattig och att födas rik. Det är mycket större sannolikhet för att de som föds fattiga längre fram kommer att sätta sig i skuld eller bli tvungna att ta emot socialhjälp än att de som föds rika kommer att hamna i denna situation. På grund av arvsfaktorer kan likaså somliga födas ”fattiga” i känslomässigt avseende och har därför lättare att bli ”skuldsatta” i psykiskt avseende och drabbas av någon form av mentalsjukdom.
Denna illustration och slutsats får stöd av följande ord av dr David Rosenthal: ”I de flesta fall måste en arvsfaktor förefinnas för att schizofreni skall utvecklas. Men om ingen allvarlig miljöpåfrestning förekommer, behöver sjukdomen aldrig framträda hos individer som är predisponerade för den.”
Forskningen har uppenbarat att ju närmare släkt man är med en schizofren person, desto större är sannolikheten för att man själv kommer att drabbas av sjukdomen. Om den ena av föräldrarna har sjukdomen, är det således en chans på sex att barnet drabbas av den. Om båda föräldrarna har schizofreni, är det fyra chanser på sex att barnen drabbas.
Att schizofreni kan ha ett sådant kroppsligt upphov visades av en grupp psykiatriker som sprutade in blod från schizofrena på två friska straffångar, som ställde sig till förfogande. Strax efter injektionen föll den ene i ett dvalliknande tillstånd och fick hallucinationer. Den andre uppvisade paranoida symptom; han misstänkte att alla talade illa om honom. Efter omkring två timmar blev båda personerna normala igen.
De psykiatriska forskarna har kommit till liknande slutsatser beträffande den grundläggande orsaken till depression. Vi läser således att ”allt fler vittnesbörd kommer i dagen som tyder på att vissa former av mental depression är ärftligt betingade och ... att sannolikheten är 10 gånger större att en person drabbas av ’primär’ depression [det plötsligt inträdande slaget] om en medlem av hans närmaste familjekrets lider av depression”. Somliga psykiatriker hävdar att detta beror på någon rubbning i kroppens kemiska balans eller några kemiska avvikelser i hjärnan.
En annan biologisk faktor — ämnesomsättningen
Nu för tiden visar man allt större intresse för den betydelse felaktiga matvanor kan ha för uppkomsten av mentalsjukdom, därigenom att matvanorna kan påverka ämnesomsättningen. Doktor J. F. Greden vid Walter Reed Army Medical Center i Washington har till exempel under det gångna året bedrivit psykiatrisk forskning beträffande detta. Han satte stora doser av koffein från kaffe, te, huvudvärkstabletter och andra vanliga produkter, till exempel coca cola, i samband med vissa mentalsjukdomar. I ett tal vid Amerikanska psykiatrikerförbundets årsmöte sade han:
”För ett icke fastställt antal (människor) skulle det vara till större nytta att sluta med en drog — koffein — än att börja med en annan.” Han karakteriserade vissa sjukdomsfall som ”koffeinism” och förklarade vidare att denna kan yttra sig i rastlöshet, retlighet, sömnlöshet, huvudvärk, hallucinationer, muskelryckningar, kräkningar och diarré. Han framhöll emellertid att somliga människor kan dricka 15 eller fler koppar kaffe per dag utan att känna några negativa verkningar, under det att andra kan påverkas av så litet som två koppar.
Den brittiske psykiatrikern Richard Mackarness har kommit till liknande slutsatser. Han anser att i många fall av mentalsjukdom fungerar den psykosomatiska principen i omvänd riktning — i stället för att sinnet får kroppen att bli sjuk, är det här kroppen som får sinnet att bli sjukt. Hur då? På grund av allergier. Han berättar om patienter som under många år åkt som skottspolar in och ut på sjukhus och mentalvårdsanstalter, men som blivit botade när de slutat äta vissa födoämnen som de var allergiska mot. De födoämnen det var fråga om varierade med patienterna.
Bristfällig personlighetsstruktur
Förutom miljön och de biologiska faktorerna måste man också räkna med den faktor som en bristfällig personlighetsstruktur utgör. Den beror ofta i stor utsträckning på att föräldrarna inte uppfostrat sina barn med kärlek och fasthet.
Författaren L. E. Martin framhåller i sin bok Mental Health/Mental Illness betydelsen av den roll föräldrarna kan spela i förbindelse med uppkomsten av sådana skadade personligheter. Han framhåller att föräldrarna ofta inte ägnar någon större uppmärksamhet åt vilken riktning deras barns personligheter utvecklar sig i, förrän barnen kommer i klammeri med rättvisan. Han förklarar också att föräldrarna bidrar till problemet, när de visar sig vara mera intresserade av det yttre skenet än av grundläggande värden och när de själva ger ett dåligt exempel i fråga om personlighetsdrag.
Psykiatrikern dr Robbins, som är knuten till Hillside Hospital i New York, har samma övertygelse. Enligt honom är en rätt barnuppfostran mycket viktig för den mentala hälsan; försummelse kan leda till psykiatriska problem. Han säger: ”De unga patienter som tagits in på Hillside Hospital blir mycket lätt missräknade och vill ha omedelbar tillfredsställelse. De kommer till sjukhuset och kräver att vi skall fylla deras behov, men de har ingen önskan att ändra sig.” Detta är uppenbarligen en beskrivning av ingenting mer eller mindre än mycket bortskämda barn.
Även påfrestningar som kan tyckas skadliga för vuxna kan vara detta på grund av svagheter i personligheten. Symptomet mental depression återfinns oftare i en modern kultur, i vilken arbete i sig självt inte längre betraktas som en värdig sysselsättning, som skänker tillfredsställelse. Det är inte så att arbetsförhållandena alltid är mera påfrestande nu för tiden, utan problemet består ofta i att de arbetandes förväntningar är så mycket högre. De är inte nöjda med att deras arbete ger dem möjlighet att försörja sig själva och sina familjer, utan kräver också att det skall tillfredsställa deras eget jag.
Eftersom mentalsjukdom är ett så komplicerat ämne, kan man lätt förstå varför det finns många delade meningar om hur man bäst skall behandla de olika mentalsjukdomarna. Vilka metoder används, och hur framgångsrika har de visat sig vara?
[Bild på sidan 9]
MENTALSJUKDOM
MILJÖ
ARVSFAKTORER
ÄMNESOMSÄTTNING
SVAGHETER I PERSONLIGHETEN