Vilken hjälp kan hormoner, vitaminer och mineralämnen ge?

KAN det finnas något samband mellan matvanorna och mentala och känslomässiga sjukdomar? Kan mentalsjukdom lindras med hjälp av vissa näringsämnen eller hormoner?

Redan på 400-talet f.v.t. trodde Hippokrates, som har kallats ”läkekonstens fader”, att det kunde finnas ett samband mellan bristfällig näringstillförsel och mentalsjukdom. Och ingen mindre än Sigmund Freud, ”psykoanalysens fader”, skrev mot slutet av sitt liv: ”Jag är fast övertygad om att alla dessa störningar, som vi nu försöker förstå, en dag kommer att behandlas med hjälp av hormoner eller liknande ämnen.”

Användning av hormoner

På senare år har ett antal mentalpatienter fått gagn av hormonbehandling. En psykiatriker vid New York Medical College fann till exempel att syntetiska könshormoner var effektivare och dessutom ”mindre våldsamma än elektrochockbehandling och hade snabbare verkan än konventionella läkemedel”. Med hjälp av hormoner har han botat några manliga patienter från depression och åstadkommit förbättring hos andra. — Washington Star-News, 9 maj 1974.

De resultat som en grupp biokemister och psykiatriker i Worcester i Massachusetts fått med liknande könshormoner är ännu mera slående. De åstadkom förbättring hos 80 procent av sina kvinnliga patienter. Och de fick dessa resultat trots att de som patienter endast valde kvinnor som var inlagda på sjukhus och ”utan framgång blivit behandlade med ett ’flertal’ av de konventionella metoderna, däribland chockbehandling, andra antidepressiva läkemedel och psykoterapi”. — Boston Globe, 30 september 1974.

Näringsämnen

Den roll som näringsämnena spelar vid mentalsjukdom har länge varit erkänd när det gäller sjukdomen pellagra. Detta är en sjukdom som vållas av brist på vitamin B₃ (niacin), och ett av symptomen är sinnessjukdom. En av dem som framhåller näringsämnenas vikt för den mentala hälsan är George Watson, en före detta universitetsprofessor som nu ägnar all sin tid åt psykokemisk forskning. I sin bok Nutrition and Your Mind framhåller han att människor har antingen långsamma eller snabba oxidationsprocesser i kroppen, och de måste därför anpassa sina matvanor i överensstämmelse därmed. Hans åsikt är: ”Vad man äter avgör vilket sinnestillstånd man befinner sig i och i viss mening vilket slags person man är.” Watson hävdar vidare: ”Avvikande beteende vållas mestadels av en undernärd hjärna, ett utmattat nervsystem eller något av ett antal andra kroppsliga problem som är direkt förbundna med bristfälligt fungerande ämnesomsättning.” Han berättar om hur han botat en kvinnlig patient, som led av en svår form av schizofreni, genom att tillföra dieten de näringsämnen hon behövde eller led brist på.

De mer än 500 läkare och psykiatriker som tillhör Stiftelsen för forskning angående låg blodsockerhalt förespråkar en liknande metod vid behandling av mentalsjukdom. De gör gällande att låg blodsockerhalt kan framkalla depression, ångest, glömskhet, skakningar, mardrömmar och nervsammanbrott.

Näringsteorin betonar också behovet av spårämnen vid behandling av mentalsjukdom. Värdet av litium är till exempel allmänt erkänt. En biokemist i Texas fann att frekvensen av mentalsjukdom var lägre än vanligt i ett antal städer i Texas som hade högre litiumhalt i dricksvattnet. Psykiatriprofessorn dr Leon Eisenberg vid Harvarduniversitetets medicinska fakultet säger således: ”Vi kan hjälpa manisk-depressiva patienter att förbli bra, sedan de tillfrisknat efter en sjukdomsperiod, och vi åstadkommer detta genom, att som en förebyggande åtgärd ge dem grundämnet litium.” — World Health, oktober 1974.a

Andra spårämnen än litium, som finns i vissa födoämnen, däribland zink, kalcium, mangan, magnesium, järn, koppar, kobolt, krom, selen och molybden, kan också ha stor betydelse i förbindelse med mentalsjukdom. Allt fler psykiatriker erkänner dessa ämnens betydelse.

”Ortomolekylär psykiatri”

Termen ”ortomolekylär psykiatri” myntades av nobelpristagaren dr Linus Pauling och avser en behandling som betonar ”vikten av att få den rätta koncentrationen av de rätta ämnena på de rätta platserna”. Termen kommer från två grundord — orto, som betyder det som är rakt, rätt, riktigt (såsom i ordet ”ortodox”), och molekylär, som kommer från ordet ”molekyl”.

Pauling förklarar: ”Det är känt att hjärnan för att fungera rätt kräver att molekyler av många olika ämnen är närvarande”, vilka når hjärnan med blodet. Han hävdar att kroppen vid vissa mentalsjukdomar inte på rätt sätt utnyttjar de vitaminer och spårämnen som finns i födan. För att ge kompensation för denna genetiska defekt rekommenderar han att man ger patienten stora doser vitaminer och/eller ändrar hans matvanor på andra sätt. De vitaminer som främst används är B₁, B₃, B₆, B₁₂, C och H.

Det råder emellertid starkt delade meningar om den ”ortomolekylära psykiatrins” relativa förtjänster. Professor Carlos A. León i Ecuador säger till exempel att ”det ännu inte finns några bindande bevis för [dess] effektivitet”. Amerikanska psykiatrikerförbundet har gjort ett liknande uttalande, som gick ut på att ”megavitaminterapins förespråkare har gjort slående och ofta grundlösa påståenden beträffande dess effektivitet”. Doktor S. Kety, som är professor i psykiatri vid Harvarduniversitetets medicinska fakultet, hävdar också att denna metod är en ”för tidig tillämpning av ofullständig kunskap”.

Å andra sidan berättar dr David Hawkins i Manhasset i New York om hur han behandlat 5.000 schizofrenipatienter på detta sätt och gör gällande att mer än 4.000 av dem erfor förbättring. Han har i själva verket funnit att han genom att foga vitaminbehandling till den vanliga psykoterapin och farmakoterapin nära nog kan fördubbla det procentuella antalet patienter som tillfrisknar, minska sjukhusintagningarna till hälften och helt eliminera självmorden, som är mycket vanliga bland de schizofrena.

Doktor Abram Hoffer, som är ordförande för Kanadensiska schizofrenistiftelsen och även för dess amerikanska motsvarighet, säger: ”Mina patienter tycker att jag är en underlig psykiatriker, därför att de kommer till mig med mentala problem och jag skickar hem dem med dietföreskrifter. Men till slut blir de övertygade om att det är viktigt.”

För närvarande använder mer än 300 amerikanska psykiatriker denna ”ortomolekylära” metod i sin praktik, och det blir allt fler som gör det. De säger sig ha kunnat hjälpa mer än 30.000 patienter. Något som heller inte får förbises är att denna form av behandling endast kostar en bråkdel av vad andra behandlingsmetoder kostar patienterna och deras familjer.

Vad man kan göra

Kanske du själv eller någon av dina kära har lidit av mentalsjukdom. I så fall finns det, som vi har sett, olika ting man kan göra för att underlätta tillfrisknandet.

Eftersom alltför stora påfrestningar ofta är en utlösande faktor vid mentalsjukdom, bör du göra allt du kan för att avlägsna eller minska källan till de påfrestningar som kanske är orsaken till problemet. Någon kan känna ängslan och oro över något personligt förhållande, en situation som påverkar hans äktenskap eller något beslut som gäller förvärvsarbetet eller liknande problem i livet. Eliminera då villrådigheten och fatta ett beslut, eller gör annars allt du kan för att få saken ur sinnet.

I fall av svåra mentala rubbningar finns möjligheten att använda läkemedel eller till och med elektrochockbehandling för att få situationen under kontroll. Dessa behandlingsmetoder är emellertid tillrådliga endast under läkarkontroll och i allmänhet endast som den sista möjlighet som står till buds. På senare år har man rapporterat goda framgångar med sådana behandlingsmetoder som inbegriper vitaminer och hormoner. Du kan finna det fördelaktigt att undersöka möjligheterna.

Men i grund och botten behöver den mentalsjuke hjälp att få kontroll över sina tankar. För att få sådan hjälp tar många sin tillflykt till psykoterapi, vilken är den kanske mest välkända behandlingsmetoden. Vad är psykoterapi? Kan den hjälpa en person att återvinna den mentala jämvikten?

[Fotnoter]