Hur skilsmässor påverkar människor

Under de första sex månaderna 1976 gifte sig i Förenta staterna 987.000 par och skilde sig 538.000. — 1977 års ”World Almanac & Book of Facts”.

UNDER den tid det tar att läsa denna sida kommer fyra äktenskap att sluta med skilsmässa — enbart i Förenta staterna. Varje minut blir i genomsnitt mer än två äktenskap officiellt upplösta.

På en del håll är antalet skilsmässor nästan lika stort som antalet giftermål, om inte större. Enbart i Los Angeles County registreras nära 50.000 skilsmässor årligen. I DallaSite, en tidning som utkommer i Texas, rapporteras det: ”Under första halvåret 1975 visar officiella rapporter i Dallas County att det inregistrerades fler skilsmässor än det utfärdades äktenskapslicenser.” Allt som allt inregistrerades 8.275 skilsmässor och utfärdades 6.801 äktenskapslicenser.

Den takt i vilken människor lämnar sina äktenskapskontrahenter är häpnadsväckande och fortsätter att öka. Antalet skilsmässor mer än fördubblades i Förenta staterna på tio år; från 1965 till 1975 ökade antalet från 479.000 till 1.026.000. I en del andra länder sker ökningen ännu snabbare.

År 1960 hade Canada endast 6.980 skilsmässor. År 1973 hade antalet mer än femdubblats till 36.704. Och år 1974 hade man 45.019 skilsmässor, vilket innebar en ökning med drygt 20 procent. ”Skilsmässor är så vanliga”, rapporteras det i Toronto Star, ”att det är de par som varit gifta 15 år eller längre som ibland känner sig som en minoritet.”

Också i Sovjet är ökningen av antalet skilsmässor häpnadsväckande. I den sovjetiska tidskriften Sputnik heter det: ”Omkring 2,5 millioner äktenskap registreras årligen i Sovjet. ... Samtidigt uppgår antalet registrerade skilsmässor till i medeltal 2.000 dagligen, vilket innebär en skilsmässa för vart tredje äktenskap.”

Situationen är likartad i Storbritannien. Antalet skilsmässor tredubblades där på tio år. I Sverige rapporteras tre skilsmässor för vart femte giftermål, proportionellt fler än i Förenta staterna till och med. Skilsmässorna ökar svindlande i andra europeiska länder, däribland Danmark och Tyskland.

Vissa afrikanska nationer har också hög skilsmässofrekvens. I Zambia, ett land med bara något över fem millioner människor, är man mycket oroad över sina 19.000 skilsmässor årligen, inte långt efter Förenta staternas skilsmässofrekvens.

I Atlas World Press Review, augusti 1977, framhålls det: ”Skilsmässor har blivit på modet bland unga japanska hustrur. ... Nu när de hör att det är fyra minuter och fjorton sekunder mellan skilsmässorna, vill de bli med i loppet så att de inte kommer på efterkälken.” Och i Hongkong klagar man i South China Morning Post över ”en snabbt ökande skilsmässofrekvens under de senaste åren”.

Skilsmässorna ökar alltså kraftigt praktiskt taget överallt. Med vilken verkan?

Ett förändrat samhälle

Först av allt har tiotals millioner liv berörts, ofta med tragiska följder. I tidskriften MD för mars 1977 uppges det: ”Om man räknar makar och barn under 18 år, får mer än 4 millioner amerikaner årligen sina liv dramatiskt förändrade genom skilsmässor, och ett lika stort antal beräknas uppleva att bli övergivna, den ’fattiga människans skilsmässa’.”

Den snabbt ökande skilsmässofrekvensen är bara ett tecken på otillfredsställelse med äktenskapet. Många par experimenterar med nya livsstilar, samtycker ömsesidigt till sexuella förbindelser utom äktenskapet; andra åter ”sammanbor” helt enkelt, flyttar samman med någon av motsatt kön utan att gifta sig.

Vägen till lycka?

I stället för att skapa ett klimat av frid och lycka resulterar skilsmässoepidemin och de nya livsstilarna i vittutbredd misstänksamhet och oro inom familjerna. ”Somliga par är så skrämda av antalet skilsmässor i sin omgivning”, framhåller chefen för en central för familjerådgivning i New York, att ”de kommer till oss helt enkelt för att dryfta vad de kan göra för att förhindra skilsmässa”.

Kvinnor kan som regel inte längre räkna med att deras män skall försörja dem livet ut, och därför oroar sig många för att bli tvungna att klara sig själva, om deras män överger dem. Men i andra fall är det hustrurna som lämnar sina män. En del överger till och med små barn.

Vad händer efter skilsmässan, när de frånskilda är fria ”att göra som de vill”? Är de verkligen lyckliga? Tre amerikanska professorer, som gjorde en undersökning av frånskilda personer, rapporterar i Psychology Today för april 1977: ”Vi fann inte en enda skilsmässa utan offer bland de familjer vi undersökte. Åtminstone en medlem i varje familj uppgav att han eller hon kände sig olycklig eller visade en negativ förändring i beteendet.”

I artikeln framhölls det att ensamlevande, frånskilda män inte kände varaktig tillfredsställelse, och det tillades: ”Den stereotypa bilden av det bekymmerslösa, ljuva ’ungkarlslivet’ höll inte streck för kvinnorna heller. För dem medförde tillfälliga sexuella förbindelser känslor av desperation, depression och låg självaktning.” Inte undra på att självmord är åtminstone tre gånger så vanliga bland frånskilda som bland gifta människor och att alkoholismen uppvisar ett liknande mönster.

Det är emellertid ofta barnen som får lida värst. Enbart i Förenta staterna lever omkring 11 millioner barn i hem med bara en förälder. Många står i centrum för vårdnadstvister och slits ofta från den ena föräldern till den andra. Meyer Elkin, expert på familjeproblem, klagar: ”Vi fostrar nu en generation barn från upplösta hem — och skapar en tidsinställd samhällsbomb.”

Skilsmässorna drabbar också plånboken. ”Inflationen har kommit kostnaden för en skilsmässa att stiga skyhögt”, rapporteras det i tidskriften Business Week (Förenta staterna), ”minst 1.500 dollar per part enbart i advokatkostnader och mer om yrkandet bestrids eller om det blir en vårdnadstvist.” Men ännu mer förödande är de gnistor av bitterhet som ofta blossar upp till förtärande flammor. Som en skilsmässoadvokat i Chicago sade: ”Jag har en känsla av att skilsmässoprocesserna vanligtvis är mer lika krig än krigen själva.”

En kvinna som upplevde en skilsmässa år 1974 skriver: ”Mitt första häftiga uppvaknande kom när jag gick till en advokat. Han begärde 400 dollar i arvode innan han kunde upprätta några handlingar. En advokat får en att utveckla en viss hårdhet, som underblåser en redan växande bitterhet.

Jag bör veta det, eftersom jag valde att följa min advokats råd och inställde mig inför domaren i familjerättsdomstolen vid sex olika tillfällen bara för att diskutera interimistiskt barnunderhåll och fördelning av tillgångarna. Varje gång jag kom till domstolen krävdes det att ytterligare handlingar skulle upprättas, och, naturligtvis, ytterligare advokatkostnader.”

Eftersom skilsmässor ofta resulterar i bitterhet och olycka, kan man fråga varför människor skiljer sig. Varför grasserar en sådan skilsmässoepidemi i våra dagar? Detta är frågor som vi nu skall begrunda.