Människors kontakter med djur
Somliga tillbörligt utnyttjade, andra hjärtlöst missbrukade
NYTTAN AV ÖM OCH KÄRLEKSFULL OMSORG
Kan öm och kärleksfull omsorg minska riskerna för hjärtsjukdomar, även om man konsumerar stora mängder kolesterol? Uppenbarligen är det så — åtminstone när det gäller kaniner. Forskare vid Ohio State University i USA har framlagt en rapport om experiment som genomförts med två grupper kaniner, som fick exakt likadan föda. Den ena gruppen fick ”öm och kärleksfull omsorg”, och den andra fick vanlig tillsyn. Beträffande den första gruppen sade en forskare: ”Jag brukade besöka dem fyra eller fem gånger om dagen enbart för att hälsa på dem och kela med dem. De var lyckliga över det.” Vad blev resultatet? Så här sade dr Fred Cornhill, biträdande professor i kirurgi vid universitetets College of Medicine: ”Vi observerade att det fanns dubbelt så mycket ateroskleros [inlagring av kolesterol] — i ett fall tre gånger så mycket — i aortan hos de djur som fick vanlig tillsyn i jämförelse med de kaniner som fick särskild omsorg.” Experimentet tycks bekräfta andra undersökningar som visar att stress kan bidra till hjärtsjukdomar, och de kaniner som fick öm och kärleksfull omsorg upplevde tydligen mindre stress.
VATTENBESPARING
Ända sedan bibelns tid har människan varit beroende av kamelen för att överleva i öknen. Varför är kamelen så väl lämpad för att leva i öknen?
Dess förmåga att bevara fuktighet är en viktig faktor. Om du förlorar tio procent av din kroppsvikt i vatten, kommer du att dö. En kamel kan utan risk förlora tre gånger så mycket. Om du blir varm, svettas du lätt, men kameler blir inte så lätt varma och svettas mycket litet. Dina njurar utsöndrar mycket mera vatten än kamelens njurar. Men det är inte hela förklaringen.
Har du någon gång tänkt på att det ryker om din andedräkt en kall dag? Detta moln av vattenånga betyder att du förlorar vatten varje gång du andas ut. Det gör inte kamelen. Den har den unika förmågan att kunna hålla kvar vattnet vid utandningen. Hur bär sig kamelen åt?
Om du rullar ihop litet papper till en lös rulle och andas genom den, då har du en kopia av hur det ser ut inuti kamelens nos. Men kamelens ”rulle” är inte gjord av papper. Den är en slemhinna med en speciell vattenabsorberande beläggning.
Vid inandning tar luften upp fukt från denna beläggning och gör slemhinnan sval och torr. När kamelen andas ut, absorberar slemhinnan varm fuktighet från lungorna, innan luften hinner lämna nosen. På detta sätt spar kamelen 68 procent av den fuktighet som annars skulle ha gått förlorad!
STULEN HANDVÄSKA ÅTERFUNNEN
En doktorand i zoologi vid Rutgers University i USA var nyligen på väg för att placera ut en sköldpadda i ett kärr. Hon tänkte fästa en radiosändare på sköldpaddans rygg; sedan skulle hon med hjälp av en mottagare som var avstämd till samma frekvens kunna följa sköldpaddans rörelser när den lade sina ägg. Vid ett trafikljus var det emellertid en man som stack in handen i hennes bil och stal hennes handväska. Den innehöll sköldpaddans sändare. Kort därefter slog hon och en zoologiprofessor på mottagaren. Den ledde dem till ett stall bakom ett obebott hus, ett par kvarter från den plats där väskan blev stulen. Där fanns väskan med hela innehållet intakt, utom kontanterna. När väskan nu återfunnits, hade man snart placerat sändaren där den hörde hemma — på ryggen på en sköldpadda i ett kärr.
JOGGANDE GRISAR
Även grisar har gripits av joggingflugan. För att pröva vilken verkan joggning tillsammans med en fettrik diet har på hjärtbesvär, beslöt en forskargrupp vid Arizona State University i USA att använda sig av grisar, eftersom de sägs ha psykologiska karakteristika som påminner om människans, till exempel känslighet för stress. Målet är att grisarna skall springa 3 kilometer per dag. Emellertid joggar inte alla de 18 grisarna i undersökningen. Sex av dem bara äter och sover på grisars vis. Sex andra började jogga redan när de var små kultingar, och de sex övriga började jogga när de kom upp i en vikt av 70 kilo. Beträffande de joggande grisarna säger Ross Consaul: ”De sätter av utmed banan i ett varv eller så. Därefter behöver de flesta av dem få lite uppmuntran.” Denna ges genom att då och då peta på dem med en lång, tvåuddig pik. Ytterligare anledning till att man valde grisar för joggingtestet är, som universitetslektorn i agronomi, George Seperich, uttryckte det: ”Vi kan vara tämligen säkra på att ingen tänker bjuda ut våra grisar på öl och pizza under pågående undersökning.” Preliminära resultat visar att de joggande grisarna tycks ha mera energi och en mer förnöjsam läggning.
”INGA FLER TÅRAR”? FÖR VEM?
Tidskriften Science News för oktober förra året skriver: ”Kommer ni ihåg schamporeklamen som ropade ut ’inga fler tårar’? De flesta data om huruvida en produkt är irriterande för ögonen eller ej är resultatet av Draizetest. Denna testmetod, som uppkallats efter den forskare vid Food and Drug Administration som utvecklade metoden under andra världskriget, innebär att man droppar ett ämne direkt på hornhinnan i en albinokanins öga. Reaktionerna — som till exempel blåsbildning, sjukliga förändringar och andra vävnadsskador — utvärderas genom att man jämför det testade ögat med kaninens andra, obehandlade öga. Många kaniner utsätts för intensiv smärta för att bekräfta misstankar om att blekmedel och andra ämnen inte bör komma i kontakt med ögonen.”
En samlad aktion ledd av Humane Society i USA försöker påverka laboratorierna att utveckla humana alternativ till Draizetestet. ”Det är ett ganska omänskligt test”, medger Jim Roloff vid amerikanska naturvårdsverket. Teknikerna avskyr att utföra det, säger han, för ”om det är fråga om frätande kemikalier är det verkligen grymt”. Han hävdar att testet är onödigt om hudtest visar att ett ämne är mycket frätande.