Sitter det bara i sinnet?

LÄKAREN lyssnade uppmärksamt när den deprimerade kvinnan beskrev sina symptom — ständig huvudvärk, irritation, förstoppning, aptitlöshet, sömnlöshet och oupphörlig trötthet. Hon brast ofta i gråt, och ibland ville hon bara dö. ”Det sitter i huvudet alltsammans”, sade läkaren. ”Till dess du finner dig själv finns det ingenting jag kan göra. Jag uppmanar dig på det bestämdaste att söka upp en psykiatriker.”

Läkaren menade bara väl, men han hade en vanlig missuppfattning. Liksom den här kvinnan, som led av svår depression, blir många förkrossade när någon säger att deras vånda uteslutande beror på deras egna tankar. Det är sant att våra tankar kan påverka vår kropp — i god eller dålig riktning. Men bevisen hopar sig också för att en sjuk kropp kan påverka våra tankeprocesser.

Men innan vi tar del av detta bevismaterial måste vi inse att ordet ”depression”a omfattar en stor skala av känslostämningar (se rutan).

Hur kan man skilja dem åt?

”Vid det slag av depression, som är en följd av låt oss säga en familjemedlems död, så kan man få en viss lindring från den”, berättade dr Nathan S. Kline, som är chef för avdelningen för mentalhygien vid Rocklands forskningsinstitut i delstaten New York i USA, i en nyligen gjord intervju med en av medarbetarna vid redaktionen för Awake!, Vakna!:s moderupplaga. ”Om man får en god måltid, om det är vackert månsken eller något liknande, erfar man en viss lindring. Vid svår depression upplever man ingen lindring. Man kan vinna pengar eller bli vald till president. Det ger ändå ingen nämnvärd glädje. Framtiden ser hopplös ut.”

Vilka är symptomen på manisk-depressiv sjukdom? Doktor Ronald Fieve, som är professor i klinisk psykiatri vid Columbiauniversitetets medicinska och kirurgiska fakultet, förklarade för Awake!:s medarbetare: ”Det måste handla om upprymdheten som kommer ur nedstämdheten. Patienten har en abnormt uppdriven optimism och är hyperaktiv och mycket pratsam, sover mindre och har en enorm energi som han aldrig tidigare haft. Den här plötsliga förändringen kan vara från två veckor till i allmänhet en eller två månader. Sedan övergår patienten till allvarlig depression.”

Många forskare anser nu att speciella kemiska förändringar i hjärnan åtföljer en del former av allvarlig depression och kanske kan utlösa dem. (Mekanismen förklaras i diagrammen.) Processen är komplicerad, och forskarna är inte helt ense om hur det hela fungerar. Men vad kan orsaka en sådan kemisk rubbning? Många olika faktorer.

Organisk sjukdom kan ge depression

”Depression kan härröra från uppenbara — eller rättare sagt klart definierade — organiska problem”, förklarar den medicinske skribenten Lawrence Galton. ”Det kan vara fråga om sådana infektioner som hepatit, mononukleos och influensa; hormonella (endokrina) rubbningar, till exempel i sköldkörteln, bisköldkörtlarna eller binjurarna; cancerösa tillstånd, bristsjukdomar, anemier och andra blodproblem.” — You May Not Need a Psychiatrist (1979).

En kvinna hade i 15 år fått behandling för allvarlig depression, som ibland höll på att driva henne till självmord. Hon fick antidepressiva läkemedel och till och med elchockbehandling, men ingenting gav henne någon varaktig lindring. Till slut upptäckte man att felet var en sjuk bisköldkörtel. När den behandlades framgångsrikt repade hon sig. Hennes grundläggande problem hade varit av rent fysisk natur.

Stress

Nervös utmattning orsakad av stress kan också framkalla depression. Specialisterna räknar bland annat upp följande stressfyllda situationer: ett olyckligt äktenskap, bostad i slummen, en ovänlig chef, ihållande krigstillstånd samt att man försöker följa en daglig rutin som ligger tydligt utanför ens mentala, känslomässiga och fysiska resurser. En miljö i avsaknad av kärlek, där man känner sig ensam, nedslagen och hopplös, kan också ge depression. Många människor befinner sig i sådana situationer.

En speciell stressfylld händelse, till exempel ett dödsfall eller en skilsmässa, kan framkalla svår depression. Men vid en nyligen företagen undersökning fann man att av 185 kliniskt sett deprimerade individer hade bara var fjärde en urskiljbar stressfylld händelse som föregick depressionen. Psykiatrikern dr Fieve anser att den stressfyllda händelsen i livet ”bara är toppen av isberget”.

Doktor Kline jämför en deprimerad person med en bil som går sönder medan den kör uppför en brant backe och säger: ”På sätt och vis var det därför att man körde uppför backen. Men om motorn hade varit i gott skick, skulle man inte ha fått några problem. Miljöns stresspåverkan kan alltså utlösa sammanbrottet, men då måste det först finnas en biologisk brist eller svaghet i motorn.”

Men är det möjligt att sinnet självt kan åstadkomma den här kemiska obalansen utan att det förekommit någon tidigare fysisk defekt?

Sinnets roll

Det finns starka bevis för att många finner lindring till och med från svår depression genom att få sitt tänkande justerat av erfarna rådgivare. Detta tyder på att vid vissa typer av svår depression spelar individens tänkesätt eller det som han tillför sinnet huvudrollen, och inte någon fysisk defekt.

Aktuell forskning har visat att vårt sätt att tänka kan påverka kemin i hjärnan. I en undersökning 1979 hade till exempel några patienter som just fått visdomständerna utdragna fått injektioner av en saltlösning, s. k. placeboterapi, och man talade om för dem att det här skulle lindra smärtan. Trots att den här injektionen inte hade några smärtstillande egenskaper ”fann snart en tredjedel att deras smärta avsevärt höll på att avta”. Man antog att naturligt förekommande smärtstillande ämnen i hjärnan (endorfiner) sattes i verksamhet av patientens tankar. Detta bekräftades när man tillförde ett annat läkemedel som blockerade effekten av hjärnans naturliga smärtstillande ämnen. Smärtan kom tillbaka.

Sinnets förmåga att reagera på kärlek har iakttagits i åtskilliga fall. Man har också funnit att vrede, hat, svartsjuka och andra negativa känslor framkallar biokemiska förändringar i kroppen.

Bibeln erkänner vilken viktig roll våra inre känslor och inställningar spelar. Den säger: ”En mans ande [inre känslor och tankar] kan finna sig i hans långvariga sjukdom; men vad beträffar en hemsökt ande, vem kan stå ut med den?” (Ords. 18:14, NW) Om ”en mans ande” är ”hemsökt” av ett felaktigt tänkesätt (behandlas på sidorna 8—10) eller om den krossats av svartsjuka, förbittring eller dåligt samvete, då blir situationen outhärdlig. Svår depression kan bli följden.

Eller om man matar sinnet med nedslående tankar — kanske genom television, bio eller pornografisk litteratur — så kommer detta att färga sinnesstämningen och kan framkalla depression. Särskilt om någon regelbundet tillbringar mycket tid framför TV-apparaten, så kan detta ogynnsamt påverka hans syn på livet. Men för andra kan det vara något annat som är roten till problemet.

Andra möjliga orsaker

”Hjärnan är mycket känsligare än andra organ för förändringar i koncentrationen av vissa näringsämnen i [blod]plasman”, förklarade två forskare vid Massachusetts Institute of Technology. I Nutrition and the Brain (Näringen och hjärnan, band 3, 1979) publicerade dessa läkare, Wortman och Wortman, material som påvisar vilken effekt det vi äter har på vår sinnesstämning och hur brist på vissa näringsämnen kan förändra den kemiska balansen i hjärnan och framkalla depression.

Även när man regelbundet äter väl avvägda måltider — och så mycket som möjligt undviker ”tomma kalorier” — kan man ha näringsmässiga brister som leder till depression. En del mediciner, p-piller, sådana påfrestningar på kroppen som graviditet, miljögifter och omåttlig stress — kan alltsammans framkalla näringsmässiga brister.

Allergi mot vissa födoämnen eller mot kemiska ångor liksom också de hormonella förändringarna hos kvinnor har utlöst depression. Vid en undersökning av 1.100 patienter som behandlades för hypoglykemi (låg blodsockerhalt) fann man att 77 procent av dessa klagade över depression.

Det finns alltså många orsaker till depression, och inte bara att man har en orätt inställning. Vilken som helst kombination av olika faktorer kan också ligga bakom en allvarlig depression. Ärftliga faktorer och upplevelser i barndomen spelar också in. Allt detta kan ha inflytande på hur man reagerar på en stressfylld händelse eller miljö.

Det är till hjälp att man försöker förstå vad som kan orsaka depression, men något som ligger de drabbade ännu varmare om hjärtat är: Vad kan jag göra för att övervinna min depression?

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 4]

DEPRESSIONENS OLIKA ANSIKTEN

Sorg och förlust av kraft och självtillit

Nedstämdhet på grund av någon upprörande händelse, till exempel ett dödsfall, en skilsmässa, förlust av arbete, hälsoproblem eller någon senan påfrestande situation.

Lättare kronisk depression (Depressiv neuros)

Nedstämdheten fortsätter. Man har en allmänt negativ känsla och känner sig missnöjd. Man känner sig uttröttad och förlorar intresset för familj och vänner. Ofta förekommer känslor av att vara värdelös, ängslan och vrede.

Svår depression

”Man känner sig som om man vore djupt nere i en avgrund”, sade en patient. Det finns ingen lindring. Sömnvanorna förändras. Man förlorar aptiten. Man känner sig mycket skuldtyngd och kan önska att man vore död. Överväldigande känslor av skräck och ångest och oförmåga att koncentrera sig. Detta kan i vissa fall omväxla med perioder av normalt beteende.

Manisk-depressiv sjukdom

Perioder av stark upprymdhet — man slösar bort pengar, arbetar dygnet runt, är ständigt verksam — följs av djup depression.

[Ruta/Diagram på sidan 5]

Våra tankar vidarebefordras från den ena nervcellen till den andra i form av elektrokemiska impulser. En rätt sinnesstämning är beroende av impulsernas oförvanskade flöde. Nervcellernas ändar vidrör inte varandra. Nervimpulsen stimulerar avsöndring av kemisk transmittorsubstans som överbryggar gapet, så att tanken kan fortsätta oförvanskad. Den kemiska balansen i detta område, som kallas synapsen, är mycket viktig.

[Diagram]

(För formaterad text, se publikationen)

nervimpuls

nervcell

nervcell

synaps

nervimpuls

kemisk transmittorsubstans

receptorer

nervimpulserna fortsätter oförvanskade

[Ruta/Diagram på sidan 5]

FEL SOM KAN UPPSTÅ

Överskott på en viss transmittorsubstans förvanskar nervimpulsen, orsakar överstimulering, och kan framkalla mani.

[Diagram]

(För formaterad text, se publikationen)

nervimpuls

kemisk transmittorsubstans

förvanskad nervimpuls

Underskott på en viss transmittorsubstans förvanskar nervimpulsen och kan leda till depression.

[Diagram]

(För formaterad text, se publikationen)

nervimpuls

kemisk transmittorsubstans

förvanskad nervimpuls