Hur säkra är dina pengar?
I DE flesta länder är pengar unika papperslappar som känns igen på sin text, sina bilder och nummer. De kan också vara mynt präglade på särskilt sätt för att ange visst värde. Papperspengar är speciella i sitt slag, eftersom man kan ändra deras värde genom att skifta ett nummer, en bild eller ordalydelse.
Pengar har en dramatisk inverkan på människors liv. Många arbetar länge och hårt för att få dem. Somliga spelar sig till dem. Andra kan döda för att komma åt dem. Äktenskap håller eller spricker på grund av dem. Och ofta ger de upphov till psykiska och fysiska hälsoproblem.
Ändå är det få människor som kan behålla någon större mängd pengar, sedan de väl har skaffat sig dem. Ofta gör de snabbt slut på dem. Enligt en undersökning ett av de senare åren sparade genomsnittsfamiljen i USA bara 3 procent av sin inkomst. Många sparade ingenting alls. Andra drog på sig stora skulder. En av orsakerna är inflationen.
Inflationen är en tjuv
Inflationen stjäl pengar från folk lika effektivt som en tjuv stjäl dem ur deras ficka. Och gemene man kan ingenting göra för att hindra det. Om inflationen får löpa i väg alltför snabbt, kan det leda till regeringsomvälvningar och enorma upprorsproblem i nationerna. Inflationen når nu epidemiska proportioner i många länder och smittar snabbt av sig. Ingen ser heller ut att ha något säkert botemedel mot denna ekonomiska farsot.
Det får till följd att människor världen utöver ständigt måste öka pressen på sig för att tjäna de pengar som så snabbt rinner mellan fingrarna. I många, många fall förlorar de ändå mark. Tabellen på nästa sida, som varit publicerad i tidskriften U.S. News & World Report, visar vad som har hänt med priserna på grund av inflationen under perioden 1975—1980. Och detta är bara en begränsad lista. Många andra länder, som i Latinamerika och Afrika, har haft inflation på mer än 100 procent om året nyligen.
Visserligen får många anställda lönelyft under året. Men inte alla får tillräckligt för att kompensera inflationen. Om du, till exempel, fick 7,5 procents lönelyft, men inflationen var 13 procent, vad skulle det innebära? Låt säga att du hade 60.000 kronor i årslön före lönelyftet. Efter lyftet blev lönen 64.500. Men inflationen har minskat köpkraften till 56.115. Det är en förlust på 8.385 kronor. Inflationen åt således inte bara upp ditt lönelyft på 4.500, utan den kostade dig dessutom 3.885 kronor i minskad köpkraft. Lönelyftet ledde också till högre skatt, som kan läggas till förlusten.
Många har också en tendens att spendera mera när inkomsten stiger. Men om situationen är som beskrivits i föregående stycke, är det sannerligen inte tider att köpa ny bil, göra en dyr semesterresa eller byta till dyrare bostad. Den som alltså får 4.500 kronor i lönelyft bör verkligen göra allt för att spendera mindre. Annars dyker säkert stora ekonomiska problem upp.
Det är uppenbart att pengar på banken också förlorar köpkraft, om räntan är lägre än inflationen. Men vad händer om du har 10.000 på banken med 9 procents ränta och inflationen det året visar sig vara 9 procent den också? Har du hållit ställningarna? Nej, och här är skälet: Nio procents ränta ger dig 900 kronor för året. Men 9 procents inflation på 10.900, som du nu har, är 981 kronor. Dra det från 10.900 och du får en köpkraft på bara 9.919 kronor. Dessutom kan det bli skatt på räntan, vilket ytterligare minskar köpkraften.
Det är således lätt att se att inflationen stjäl pengar genom att penningvärdet minskar. Men pengarnas säkerhet hotas också på andra sätt.
Hur säkra är bankerna?
Många sätter in pengar på banken. Bankerna lånar i sin tur ut pengarna till andra människor eller företag. Det som blir över behålls i kontanter eller investeras i byggnader, inventarier och värdepapper. Det som behålls i kontanter är vanligen en mycket liten del av de totala tillgångarna.
Vad skulle hända om banksparare i stora skaror gick till sina banker och begärde att få ut sina pengar i kontanter? Om det skulle hända i mycket stor skala, skulle bankerna inte kunna klara av sina åtaganden. Det skulle inte heller statsmakternas institutioner för garantier gentemot spararna kunna klara. (Sådana institutioner finns i vissa länder, dock ej i Sverige.)
Under normala förhållanden förväntar de flesta sparare att de kan få ut sina pengar närhelst de begär det. Men i vissa länder (dock ej i Sverige) har många banker laglig rätt att hålla inne pengar på vanligt sparkonto i 30 dagar. En sådan klausul kan till exempel lyda: ”Banken kan medge att uttag av medel på sparkonto sker när som helst utan uppsägning, men den förbehåller sig rätten att begära att uppsägning — dock ej överskridande trettio dagar — sker på visst konto eller samtliga konton.” Under besvärliga tider kan alltså bankerna få likviditetssvårigheter och bli tvingade att hålla inne sparmedel kortare eller längre tid. Men för närvarande är det lika säkert att förvara pengar i banker som någon annanstans.
Skattetrycket
På senare år har de flesta länder ökat sina utgifter för militära, ekonomiska och sociala ändamål. Det vanliga sättet att få medel till detta är att höja skatterna, något som du inte kan råda över.
Till skatterna hör också i olika länder vissa sociala avgifter som regelbundet skall betalas in. Millioner människor är beroende av att myndigheterna betalar ut deras pension. Vanligtvis är det så att pensionen är en återbetalning av pengar som pensionären betalat in i form av avgifter under tiden han eller hon arbetade. Men myndigheterna har ekonomiska problem. För att få råd att betala det ökande antalet pensionärer måste myndigheterna oupphörligt öka skattetrycket på de arbetande.
Om utvecklingen fortsätter i den riktningen, är det risk att hela systemet blir bankrutt. För att råda bot på problemet planerar man, till exempel i USA, att minska indexregleringen av pensionerna, dvs. tillägget till pensionerna vid fortlöpande prisstegring. Förslag har också lagts fram om att höja pensionsåldern.
Om en sådan ekonomisk kris skulle leda till att sådana månatliga utbetalningar plötsligt upphörde, skulle milliontals människor få mycket liten inkomst, eller ingen alls. Det skulle innebära att de tappade förtroendet för myndigheterna och leda till en katastrof inte bara för dem utan också för hela landet.
Brottsligheten ökar osäkerheten
I de flesta länder ökar nu brottsligheten epidemiskt. Inbrott i bostäder sker titt och tätt. Affärer rånas till och med på ljusa dagen. Människor rånas på gatorna, i affärscentra, ja, var som helst. Varför det?
Oftast vill gärningsmännen åt dina värdesaker, framför allt dina pengar. Pengar gör man lätt av med, de bär inte ditt namn och är svåra, ja, rentav omöjliga att spåra. Det kan naturligtvis finnas olika orsaker till att somliga är ute efter att stjäla dina pengar, men vanligast är att de vill ha mer pengar för att mätta sina begär och behov.
Allteftersom ekonomiska svårigheter ökar genom att inflationen undergräver penningvärdet och genom att arbetslösheten växer, blir det allt svårare att klara levnadskostnaderna. Lägg till detta den ökande skuld som många drar på sig, förutom vad som går åt till droger, alkohol och hasardspel. Alla dessa människor har något gemensamt: ett ständigt ökande behov av pengar. Somliga är villiga att arbeta hårt på övertid för att tjäna ihop dem. Men allt fler vill inte det längre. Därför stjäl de. Inte bara förhärdade brottslingar eller arbetslösa gör det. Många företag finner numera att de flesta stölderna begås av deras egna anställda, av vilka många innehar ansvarsfulla poster.
Mindre säkra
Allt detta innebär att dina pengar är mindre säkra nu. Men det är inte förvånande, eftersom bibeln profetiskt förutsagt att det i de ”yttersta dagarna” för denna tingens ordning skulle bli ”kritiska tider som är svåra att komma till rätta med”. (2 Tim. 3:1) Räkna därför inte med att dessa tendenser skall förändras till det bättre. Det är inte alls troligt att dina pengar blir säkrare i framtiden. Allteftersom denna ordning lider mot sitt slut, kommer med all sannolikhet ännu större ekonomisk osäkerhet att bli rådande.
Under tiden måste du vara realistisk när det gäller ditt sätt att leva och spendera dina pengar. Lev inom ramen för dina tillgångar. Om möjligt, försök undvara vissa saker i stället för att dra på dig skulder med åtföljande problem. Om du måste köpa på kredit, gör det då med förstånd. Lär dina barn, både genom undervisning och gott föredöme, att förstå pengars värde och behovet av att hålla igen.
Undvik också att utöka din arbetstid, eller kanske ta extrajobb, för att hålla högre levnadsstandard. Det kan visserligen hjälpa dig att kompensera ”inflationstjuven”, men samtidigt berövar det dig livsviktig tid som du behöver för att avbörda dig ditt ansvar gentemot din Skapare och din familj. Bara Gud kan, i sin nya ordning, lösa mänsklighetens ekonomiska problem. Och det kommer han att göra. Inom kort kommer alltså din osäkerhet i livet att för alltid höra det förgångna till, dvs. när Guds nya jord är verklighet. — 2 Petr. 3:13; Upp. 21:1.
[Tabell på sidan 25]
ALLMÄNNA PRISÖKNINGAR 1975—1980
Schweiz ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐12,2 %
Västtyskland ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐22,3 %
Österrike ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐29,4 %
Nederländerna ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐33,8 %
Belgien ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐36,0 %
Japan ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐37,2 %
Norge ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐49,7 %
Canada ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐52,0 %
Förenta staterna ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐53,1 %
Danmark ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐64,0 %
Frankrike ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐64,1 %
Sverige ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐65,0 %
Australien ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐65,4 %
Finland ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐66,0 %
Irland ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐93,3 %
Storbritannien ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐95,6 %
Grekland ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐112,6 %
Italien ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐115,7 %
Spanien ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐134,3 %
Portugal ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐151,1 %
Turkiet ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐568,4 %
[Bild på sidan 21]
INFLATIONEN