Den nya laserutrustningen kommer
DET är något annorlunda med den här förmiddagen. På gatan står det fyra tvåhundraliters fat med skyltar som lyder: ”Parkering förbjuden den 6 oktober”. Och på sjätte våningen i Sällskapet Vakttornets stora kontorsbyggnad finns det ett öppet hål där det en gång satt ett fönster. Dessutom omfattade bönen vid morgontillbedjan vid Vakttornets högkvarter klockan 7.15 en anhållan om Guds välsignelse över arbetarnas säkerhet och den utrustning som skall installeras av dem i dag.
Strax efter klockan åtta anländer ett rött motoriserat vidunder med hjul höga som en människa. Från sidorna av de främre och bakre stötfångarna skjuts det ut fyra rektangulära balkar med hydrauliska stödben i ändarna. Kranen ställer sig stadigt på sina kraftiga ben. Den 41 meter långa kranarmen skjuter i höjden till dånet från dieselmotorn.
Varför all denna verksamhet den här förmiddagen? Det är förberedelser för en ny maskins ankomst — Laserite-V — som kommer att hjälpa till att öka hastigheten på spridandet av de ”goda nyheterna” världen utöver genom det tryckta ordet. (Matteus 24:14) Men är den här Laserite-V så tung att den behöver all denna specialutrustning? ”Egentligen inte. Den väger bara 1.360 kilo tillsammans med lyftredskapen”, svarar Don Underwood, tillsyningsman för Vakttornets byggavdelning. ”I lördags lyfte vi en del till en tryckpress som vägde 16.300 kilo.”
Vad är då svårigheten med den här maskinen? ”Den är otymplig, ömtålig och får inte lutas åt något håll”, fortsätter Don. ”En sådan här maskin installerar man normalt på bottenvåningen, eller också använder man en varuhiss för att transportera upp den till högre våningar, men den är för stor för hissarna i den här byggnaden. Vi skall därför lyfta in den genom den här fönsteröppningen med bara 10 centimeters marginal.” Maskinen har ett yttre skal av orange och beige glasfiber och ser ut som en låda. Den är omkring 3 meter lång, 1,2 meter bred och 1,7 meter hög. Inuti finns optisk och elektronisk precisionsutrustning.
Finns det någon risk att kranen skall tappa den här ömtåliga maskinen? ”Den risken finns alltid”, svarar Don. ”Vi har ju den mänskliga ofullkomligheten. En bärande wire kan gå av, eller också kan bromsen på kranen slira. Det knyter sig alltid i magen på mig vid sådana här kranlyft, tills det hela är lyckligt och väl överståndet.”
Omkring ett hundra liknande lasermaskiner är i bruk, men färre än ett halvt dussin har byggts av den här särskilda modellen. ”Det här är den första jag känner till som installeras i USA. Man planerar att installera omkring fyra eller fem i Europa”, säger Jerry, representant för maskinens tillverkare.
Dick, kranföraren, manövrerar den långa kranarmen nära hålet på sjätte våningen i det första av sina två provlyft. Kranen ger följsamt gensvar när han manövrerar den med fjäderlätt hand på de två manöverspakarna, den ena för den högra handen och den andra för den vänstra.
Vad anser Dick om att lyfta in den här maskinen genom en fönsteröppning så högt uppe? ”Signalmannen och kopplingen av lasten är de viktigaste detaljerna”, säger han. ”Jag har arbetat för Vakttornet flera gånger tidigare, och de är bra på att koppla laster.” Dick är blygsam; man behöver en skicklig kranförare också. Och Dick är skicklig.
Klockan 9.00 kommer lastbilen med Laserite-V. Montören och de som kopplar lasten med lyftredskapen börjar sitt arbete. De slår stållinorna kring lastpallen, fäster dem omsorgsfullt och justerar längden på dem. De gör detta på ett sätt som tillåter kranarmen att komma så nära öppningen på sjätte våningen som möjligt.
Klockan 10.30 lyfts Laserite-V försiktigt ur sin bädd på lastbilen och sätts ner på trottoaren för en slutlig kontroll. Allting godkänns, och maskinen lyfts sakta men säkert förbi den första och den andra våningen och vidare upp till den sjätte.
Sedan följer en svår manöver — ungefär som att trä en nål — att föra in de 1.360 kilona genom öppningen med bara några centimeters marginal. Montören lossar stållinan på ena sidan så att maskinen glider in genom öppningen och i ”armarna” på en väntande, speciellt anpassad gaffeltruck.
Spontana applåder hörs från åskådare som har samlats vid fönstren i den intilliggande byggnaden på Columbia Heights 30, och samtidigt dras en djup suck av lättnad. Över två millioner Jehovas vittnen kommer att dra nytta av kranförarens trettioåriga erfarenhet och deras skicklighet som kopplade lasten, och med tiden kommer milliontals andra att bli hjälpta av detta.
Hur skall den här maskinen åstadkomma det? Werner Bohn, tillsyningsman för Vakttornets grafiska avdelning, förklarar: ”Sparad tid och förbättrad tryckkvalitet är två omedelbara fördelar som den här maskinen medför för våra läsare.”
”De kommer att kunna få nya eller omtryckta publikationer snabbare än tidigare”, fortsätter Werner. ”Genom att använda laserteknik kan vi hoppa över flera steg i arbetet med att framställa våra tryckplåtar för offsettryck. En sida ur en publikation som stoppas in i Laserite-V kan faktiskt komma ut som en tryckplåt, färdig att tas om hand av tryckaren. Vi påskyndar således vår produktionstakt. Att framställa tryckplåtar till och att trycka boken Aid to Bible Understanding med boktrycksmetoden skulle till exempel normalt ta upp till ett år, men genom att använda den här lasermetoden och offsettryck kan det göras på en fjärdedel av den tiden.”
Laserite-V är ett precisionskopieringssystem som använder sig av laserstrålar. Den kan i grund och botten göra två saker: den kan ”läsa” (avsöka) och ”skriva” (reproducera) på elektronisk väg. Med hjälp av sin helium-neon-laserstråle kan den ”läsa” en sida som skall tryckas. Det den ”läser” ”skriver” den sedan med sin argonjonlaser på ljuskänsligt material. För närvarande används den för att reproducera förlagor på fotografisk film som sedan används till att framställa offsetplåtar. Senare kommer Laserite-V att i en del fall reproducera förlagorna direkt på offsetplåtar, och på så sätt kan man gå förbi användningen av film. De tryckmaterial som framställs av Laserite-V används till att framställa biblisk litteratur.
En elektronisk ”Konstnär”
Några dagar efter det att Laserite-V hade installerats i säkerhet på den grafiska avdelningen på sjätte våningen och uppståndelsen hade lagt sig, anlände en annan maskin som hör till utrustningen — Autokon 8400. Det är också en maskin som använder sig av laser, ett redskap som gör många saker som konventionella kameror gör, men snabbare, enklare, billigare och på ett mer flexibelt sätt. Den här maskinen kan skapa många specialeffekter som är svåra att åstadkomma med konventionella kameror. Autokon använder endast helium-neon-laserstrålar för att reproducera teckningar på film eller i digital form för lagring i ett datorminne för senare bruk. Dess laseravsökningssystem ”läser och minns” fotografier och olika slags teckningar, och sedan omformar den det den ser till digitala upplysningar. Medan Laserite-V producerar hela sidor på offsetplåtar, påskyndar Autokon framställningen av illustrationerna som ingår i de sidor som avsöks av Laserite-V.
På samma sätt som de första kristna använde det då nya kodexsystemet vid framställning av böcker för att sprida de goda nyheterna, använder våra dagars kristna de fantastiska elektroniska hjälpmedlen för tryckning. Och det i exakt samma syfte, nämligen för att ”grundligt vittna om de goda nyheterna om Guds oförtjänta omtanke”. — Apostlagärningarna 20:24.
[Ruta på sidan 20]
Hur de fungerar
Den förenklade schematiska teckningen på motstående sida hjälper dig att förstå hur Laserite och Autokon fungerar. Båda två fungerar på likartat sätt.
Först sänder den laser som ”läser” eller avsöker originalet en koherent ljusstråle (svarta prickar på teckningen) genom ett optiskt system med speglar till den rörliga spegeln. Denna spegel reflekterar den ”läsande” laserstrålen genom ett optiskt system och avsöker ytan på originalet. Den ”läsande” laserstrålen reflekteras sedan från originalet in i omformaren, som förvandlar strålen till elektriska signaler som leds till modulatorn.
Den laser som ”skriver” eller reproducerar materialet sänder ut en kontinuerlig koherent ljusstråle (färgade prickar på teckningen) till modulatorn. Modulatorn ”stänger av och sätter på” den ”skrivande” laserstrålen enligt de elektriska signaler den får från omformaren. Den ”skrivande” laserstrålen passerar sedan genom ett optiskt system och följer samma väg som den ”läsande” strålen fram till den rörliga spegeln. Därifrån riktas strålen genom ett andra optiskt system mot det ljuskänsliga materialet, antingen film eller plåtar, och återger det material (ord eller bilder) som finns på originalet.
Om det ljuskänsliga materialet är film, är det nu färdigt att användas vid framställandet av tryckplåtar för offsettryck. Genom att använda ljuskänsliga plåtar i stället för film kan ytterligare tid och pengar sparas när vi trycker vår bibliska litteratur. Ja, lasern användes vid framställandet av den engelska moderupplagan av den här tidskriften.
[Bild på sidan 21]
(För formaterad text, se publikationen)
Den nya laserutrustningen använder ljusstrålar för att ”läsa” och ”skriva”
LASERITE
LASER SOM ”LÄSER”
LASER SOM ”SKRIVER”
MODULATOR
SPEGLAR OCH OPTIK
RÖRLIG SPEGEL
SPEGLAR OCH OPTIK
LJUSKÄNSLIGT MATERIAL
ORIGINAL
OMFORMARE
AUTOKON