Sade du ”Tack”?

”BLÅS, blås, du vintervind! Ej du är så ond och blind som otack i denna värld.” Det måste väl vara en överdrift! Kan människans otacksamhet verkligen vara kyligare än den kallaste vinter? Sorgligt nog har många haft anledning att instämma i Shakespeares yttrande.

Fastän vi blivit härdade på grund av de fruktansvärda händelser som har inträffat under vårt tjugonde århundrade, blir vi fortfarande bedrövade över otacksamhet, eftersom den hotar ett grundläggande behov vi har av varandra. Ingen av oss kan personligen allting som behövs för att vi skall kunna njuta av livet. Mycket få av oss vill vara eremiter, eller skulle kunna överleva som sådana. Vi behöver därför varandra.

När våra ansträngningar att bidra till andras bästa tas för givna eller tas emot på ett nedlåtande sätt; när andra motvilligt ger oss den service vi betalar för; när vi gör en extra ansträngning att vara vänliga och bara möts av en ogillande eller misstänksam blick; när vår kärleksfulla hänsyn till andra tas som ett tecken på svaghet; då når deras kallsinniga otacksamhet följaktligen ända in i vårt hjärta. Har du själv känt det så någon gång?

Vad är det som gör att en person blir otacksam? Det kanske låter hårt, men i grund och botten är det själviskhet. Det finns naturligtvis olika grader av själviskhet, från tanklöshet till ren självupptagenhet. En tanklös person kanske blir förvånad och till och med sårad när hans uraktlåtenhet att visa tacksamhet påpekas för honom, men den självupptagne bryr sig inte om det. I vilket fall som helst är det tydligt att vi här kan ha en brist i vår personlighet som vi behöver ägna uppmärksamhet åt.

Att uppodla en tacksam läggning

Vad kan vi göra för att uppodla en tacksam läggning? För det första bör vi aldrig ta en vänlig handling för självklar. Är det så svårt att helt enkelt säga ”tack” och verkligen mena det? På vissa platser anser människor på grund av missriktad tradition att det är onödigt att säga ”Var så god” eller ”Tack”. Men bibeln ger oss rådet: ”Visa er tacksamma.” — Kolosserna 3:15.

Vi kan också öka vår uppskattning av vad andra gör för oss. Detta inbegriper nästan alla vi kommer i kontakt med, i synnerhet våra närmaste där hemma. Sju dagar i veckan kanske en hustru handlar hem varor, tvättar, lagar mat, städar och sköter barnen. Ett maratonarbete! Visar vi, i gärning såväl som i ord, att vi uppskattar henne? Eller har vi med årens lopp kommit att betrakta hennes arbete som något i det närmaste självklart? Har du på senare tid frågat dig själv: Uttrycker jag i tillbörlig grad min uppskattning för allt hon gör för att vårt hem skall bli en fristad från den hårda världen utanför? Och de av oss som är hustrur, visar vi att vi till fullo uppskattar våra mäns ansträngningar att försörja familjen under de svåra och ofta nedslående förhållanden som de dagligen möter i arbetslivet?

I dessa tider, då många hustrur arbetar utanför hemmet, är förhållandena särskilt pressande. Allt hushållsarbete måste pressas in under kvällar och veckoslut. Ofta hör tacksamheten till det som blir lidande. Trötta personer blir lätt på dåligt humör och har föga tid för livets artiga och vänliga sidor. Under sådana omständigheter måste alla i familjen vara beredda att göra eftergifter och vara förlåtande.

Och hur är det med tacksamheten mot våra barn? Hur givande är det inte att se dem växa till kropp och sinne, ge gensvar på fostran och omvårdnad; att se dem göra sitt bästa i sina sysslor i hemmet, därför att du har lärt dem att de är en del av familjen; att lägga märke till deras tillit och förtroende för dig; att känna deras kärleksfulla armar runt din hals när du kysser dem god natt. Ja, vi har många skäl att känna tacksamhet mot våra barn, tacksamhet mot deras mor, som ägnar så mycket tid åt att fostra dem, och, viktigast av allt, tacksamhet mot Gud, eftersom han är familjens upphovsman.

Också utanför familjekretsen är det många som bidrar till vår välfärd — våra arbetskamrater och alla de som uträttar tjänster av olika slag. Vi bör därför också vara tacksamma för vad de gör. Vanligtvis kan vi visa någon form av vänlighet i gengäld. Det kan vara något så enkelt som ett leende eller ett varmt ”tack”. Det viktiga är att vi inte är så jäktade eller självupptagna att vi försummar att uttrycka vår uppriktiga uppskattning. Oavsett om det rör sig om betalda tjänster eller inte, kan du visa att du värdesätter det som gjordes för dig och den anda i vilken det gjordes. Du kommer därigenom att glädja andra, och det är ett utmärkt mål att ha i livet.

Är du tacksam mot Gud?

I Lukas, kapitel 17, läser vi om tio spetälska som mötte Jesus och bad att han skulle förbarma sig över dem. Jesus, som hade för avsikt att bota dem, sade till dem att visa sig för prästerna, som lagen krävde. Medan de var på väg ”blev de renade”. Men bara en av dem kom tillbaka för att tacka Jesus och ära Gud för att de blivit botade.

Jesus kunde ha blivit besviken. ”Var är då de nio andra?” frågade han. ”Blev inga funna, som vände tillbaka för att ge ära åt Gud, utom den här mannen av en annan nation?” (Lukas 17:11—19) De nio underlät att uttrycka sin tacksamhet för något som var så dyrbart för dem — befrielse från en fruktad sjukdom, spetälska. Jesus fann det lämpligt att rikta uppmärksamheten på detta. Men hur välgörande annorlunda var inte inställningen hos den samarit som verkligen återvände för att på ett så positivt sätt ge uttryck åt sin tacksamhet!

Hur förhåller det sig med dig personligen, när det gäller att ge ära och tacksägelse till Jehova Gud och hans Son? Tycker du att det finns något du bör visa tacksamhet för?

Det var tydligen många som inte ansåg det på aposteln Paulus’ tid, för han skrev till sina medkristna i Rom: ”Det man kan veta om Gud kan de ju själva se; Gud har gjort det uppenbart för dem. ... Därför finns det inget försvar för dem; de har haft kunskap om Gud men inte ärat honom som Gud eller tackat honom.” — Romarna 1:19—21, 1981.

Det förhåller sig likadant i våra dagar — hur många människor är det inte som är hänsynslösa och otacksamma? Skulle det kunna vara så att du är en av dem?

Ett tacksamt hjärta är en prydnad för en människa. Det skänker sinnesfrid och tillfredsställelse åt den som uppodlar det. Det berikar personligheten. Det vinner Guds godkännande. ”Tack” är ett enkelt ord som värmer hjärtat. Ge därför frikostigt uttryck åt din tacksamhet i både ord och gärning, om du vill glädja Guds och människors hjärta.

[Bild på sidan 16]

En tacksam äkta man tar inte sin hustrus arbete för självklart

[Bild på sidan 17]

”Var så god” och ”tack” bör vara ett naturligt uttryck för gott uppförande

[Bilder på sidan 18]

Vi har många skäl att vara tacksamma mot våra barn

Ett ”tack” för vardagliga tjänster kan betyda så mycket