Betvivlar du Guds existens? Vet du varför?
SOMLIGA svarar med en skeptisk axelryckning. Andra med att uppriktigt säga att de inte vet. Det är på det viset många i våra dagar reagerar på frågan om Guds existens. Är du en av dem? Om det är så, är det inte förvånande, eftersom antalet människor som betvivlar Guds existens har vuxit.
Varför de förkastat tron på en Gud
En ung tysk kvinna förklarar sin situation på följande sätt: ”Mina föräldrar trodde inte på Gud och var inte religiösa, och därför växte jag upp utan religion och utan Gud. Omnämnandet av religion framkallade ett leende på mina läppar, och jag förstod inte varför somliga människor trodde på Gud. Samtidigt kunde jag inte ange något verkligt skäl till att jag inte kunde tro.”
En 32-årig belgier, som förklarar sin brist på tro, säger: ”Redan när jag gick i skolan uppmuntrades jag av mina föräldrar att tjäna pengar och att sträva efter materiella ting. Materialistiska tankar undanträngde alla tankar på religion och tro.”
Hyser du tvivel beträffande Guds existens? Vet du varför? Kan det vara så att du helt enkelt följer med massan? Om det är så, har du då verkligen satt dig in i de ”bevis” som massan har att erbjuda? Har du i all ärlighet och på allvar underkastat deras förklaring någon prövning beträffande dess pålitlighet?
Behovet av tillfredsställande svar
Att komma fram till en avgörande slutsats beträffande Guds existens är mer än enbart en fråga om att avgöra vem som har rätt och vem som har fel. Det är ett avgörande som kan ha en djupgående verkan i en individs liv. Det är en nyckelfaktor, när det gäller att finna tillfredsställande svar på frågorna om meningen med livet.
Låt oss granska två ”bevis”, som ofta framläggs av människor som förklaring till att de förkastar Guds existens.
Vid rymdålderns början, för drygt två årtionden sedan, rapporterade The New York Times att följande påstående gjorts i ett radioprogram i Moskva: ”Det förhållandet att satelliter och raketer inte har upptäckt den Högste, änglar och så vidare utgör vittnesbörd som talar emot religiösa övertygelser och stärker tron att det inte finns någon Gud.”
Betraktar du detta som ett bevis? Om det är så, är du då villig att acceptera alla de konsekvenser som ett sådant resonemang skulle medföra?
Det avstånd inom vilket en människa kan höra och se har utsträckts långt ut i universum med hjälp av gigantiska teleskop. Låt oss nedbringa detta till fattbara dimensioner. Anta att jorden hade ett äpples storlek. Enligt denna skala skulle det synliga universum vara 4,7 milliarder kilometer i diameter. Och hur långt ut har bemannade och obemannade rymdsonder och rymdskepp kunnat förflytta sig bort från detta ”äpple”? De befinner sig fortfarande inne i äppelkartongen!
Dessutom är det så att oberoende av hur långt rymdskepp skulle kunna ge sig ut i rymden, så skulle människor aldrig kunna vänta sig att få se Gud, vare sig med sina bokstavliga ögon eller med hjälp av människogjorda kameror. De talar som om Gud var en människa, gjord av kött och blod, men bibeln säger: ”Gud är en Ande.” — Johannes 4:24.
I själva verket är det så att sådant som åstadkoms av krafter osynliga för det mänskliga ögat händer runt omkring oss hela tiden. Medan du tänker på vad du nu läser, pågår komplicerade tankeprocesser i de drygt 10.000.000.000 nervcellerna i din hjärna. Avancerad teknologi kan uppmäta vågströmmar i hjärnan och till och med återge dem för det mänskliga ögat genom att projicera dem på en skärm eller på en remsa papper. Men VAD du tänker kan inte göras synligt. Varje ord du talar och varje medveten rörelse du gör är resultatet av en process som är osynlig för det mänskliga ögat. Vad skulle, på grundval av denna iakttagelse, bli de logiska konsekvenserna av att hålla fast vid principen: ”Jag tror bara vad jag kan se”?
Men många påstår följande:
Schweizerische Akademiker- und Studentenzeitung (Schweiziska universitets- och studenttidningen) innehöll en tankeväckande artikel, som handlade om evolutionsteorin. Under rubriken ”Kan ordning uppkomma av en slump?” sades det: ”För att man skall kunna arrangera ett bibliotek eller en frimärkssamling på ett ordningsamt sätt krävs det en plan, ett visst mått av intelligens och ett visst mått av ansträngning. Om vi helt enkelt med slutna ögon skulle kasta omkring allt i rummet och hoppas på att slumpen skulle ’skapa ordning bland sakerna’ åt oss, skulle vi snart upptäcka att det inte är på det sättet som ordning uppkommer. I själva verket kan saker och ting lätt råka i oordning på nytt utan vår ständiga uppmärksamhet, till exempel när barn tar fram saker och lägger tillbaka dem på fel ställe eller när en plötslig vindpust ’ordnar’ vår frimärkssamling. Dagliga erfarenheter lär oss att ordning inte uppkommer av en slump. ... Å andra sidan kan vi av det förhållandet att ordning existerar sluta oss till att intelligens har varit med i spelet. Ett välordnat bibliotek bär till exempel vittnesbörd om en bra bibliotekarie. I princip är samma sak tillämplig på allt slags ordning.”
Begrunda till exempel hjärnan. Tänk på de häpnadsväckande saker som människans hjärna kan åstadkomma med språket. Med hjälp av endast 20 till 30 olika bokstäver (av vilka de flesta alfabet utgörs som inte består av bildskrift) är vår hjärna i stånd att forma ett oändligt antal ord och uttryck och att begripa de olika tankar som dessa är avsedda att förmedla. Somliga språk har hundratusentals ord. Dessutom bildas ständigt nya ord och ordkombinationer. Allt detta enbart med hjälp av dessa få bokstäver i alfabetet. En hjärna som är uppövad i fråga om tekniken vid kompositionen av musik kan åstadkomma något liknande. Vem kan räkna det antal olika melodier som har komponerats med hjälp av endast sju grundtoner i musikalfabetet?
Beträffande andra underbara funktioner, när det gäller människans hjärna, talar ett uppslagsverk om dess ”10 milliarder nervceller, av vilka var och en kan upprätta förbindelser med ända upp till 25.000 andra nervceller. Antalet inbördes förbindelser som detta uppgår till skulle få tankarna att svindla till och med för en astronom — och astronomer är vana att handskas med astronomiska tal.” Den tyska publikationen Architektur der Schöpfung (Skapelsens arkitektur) tillägger: ”De som bedriver forskning beträffande kapaciteten hos människans hjärna har liknat den vid aktiviteten i tusentals telefoncentraler som arbetar med toppkapacitet. ... Man har beräknat att en människas minne under en livstid på 70 år kan lagra ända upp till 15.000.000.000.000 individuella upplevelser.”
Överensstämmer dessa fakta med påståendet att ”allt har kommit till av en slump, utan Gud”? Eller rimmar de bättre med det bibliska resonemanget: ”Nu uppförs ju vart och ett hus av någon, men Gud är den som har byggt allting”? — Hebréerna 3:4.
Visheten i att nå ett avgörande
År 1981 sade Hans-Jochen Vogel, oppositionsledare i Västtyskland: ”Jag tror att fler och fler människor börjar frukta att de nuvarande förhållandena plötsligt kan ta en vändning till det värre, ja, att till och med katastrofer av förut okänd intensitet inte längre är omöjliga. Och det är inte enbart ett fåtal som anser att en utveckling av saker och ting i denna riktning är oundviklig och lika ofrånkomlig som en lavin som redan brutit sig loss och håller på att få upp farten, när den störtar ner i dalen.” Är detta allt som framtiden har att erbjuda dig?
Människor som är övertygade om Guds existens och som studerar hans ord noggrant är övertygade om att Gud påverkar saker och ting på ett positivt sätt. Med bibeln som grundval för sina uppfattningar ser de att en ljus framtid väntar troende människor, trots nuvarande världsförhållanden.
På grund av vad det innebär i ditt eget liv, om du betvivlar Guds existens, uppmuntrar vi dig att fråga dig själv: ”Vilka skäl har jag?” Försök skriva ner dem. Hur många har du? Hur tillfredsställande är de?
Kan det inte vara hög tid att börja ägna eftertanke åt den motsatta frågan: Vilka bevis finns det för att det finns en Gud?
[Infälld text på sidan 17]
”Jag tror bara vad jag kan se, och jag har aldrig sett Gud”
[Infälld text på sidan 18]
”Allt har kommit till av en slump, utan Gud”
[Bilder på sidan 19]
Ordning kräver intelligens, vilket ett systematiskt ordnat bibliotek visar
Tänk på den variationsrika musik du kan komponera med hjälp av endast ett fåtal grundtoner