Håller skolorna på att ersätta föräldrarna?

I DAG förväntas det att skolorna skall göra mycket mer än att bara lära eleverna läsa, skriva och räkna. Många skolor i ett stort antal länder serverar måltider, ger moralisk vägledning och tillhandahåller andra tjänster som förut ombesörjdes i hemmet. ”Ett allt större antal föräldrar väntar sig att skolorna, i synnerhet elevomsorgspersonalen, skall vara föräldrar i deras ställe”, framhåller Jim McClure, ansvarig för elevomsorgen på en high school i USA.

Många föräldrar brottas emellertid med dilemmat att välja mellan att upprätthålla en acceptabel levnadsstandard och att ägna omsorg åt barnen. Att förtjäna sitt uppehälle i dag innebär ofta, till skillnad från under förra generationen, att föräldrar måste lämna sina barn utan önskvärd tillsyn. Om föräldrarna å andra sidan ger barnen sådan omvårdnad, kan det innebära en otillräcklig levnadsstandard för familjen. Båda situationerna är mindre önskvärda.

Upptakten till den nedåtgående trenden

De som har studerat de problem som berör dagens skolundervisning tror att den nedåtgående trenden började för drygt 40 år sedan, omedelbart efter andra världskriget. Kvinnorna gav sitt stöd åt krigsinsatserna genom att ta arbete inom den industriella arbetsmarknaden. Efter krigets slut var det ett avsevärt antal som inte återvände till sin tidigare roll som mor och främsta fostrare av sina barn. De blev kvar i arbetskraftsstyrkan.

Allteftersom åren gick var det andra sociala förändringar som ytterligare komplicerade situationen. Moralvärderingarna urholkades. Skilsmässa blev acceptabelt och ledde till ett växande antal ensamstående föräldrar. De ökade levnadskostnaderna tvingade också fler föräldrar att arbeta längre. Dessa förändringar har i hög grad inkräktat på den tid föräldrar har över till att sörja för sina barns intellektuella, fysiska, känslomässiga och andliga behov. Föräldrar har därför i stor omfattning kommit att förlita sig på att skolorna skall fylla det tomrummet. Men är det verkligen skolornas ansvar att göra det?

Dagens verklighet

”Den nya verkligheten”, förklarar Gene I. Maeroff, som skriver om utbildningsfrågor, ”är att den far som förut efter en hård dags arbete troget varje kväll kom hem till sin husliga hustru och sina två välanpassade barn numera troligen bor ensam i en dyster lägenhet någonstans och försöker räkna ut hur han skall kunna ha råd med sin middag, som han intar framför TV-n, sedan han betalat underhållet till sin hustru. Modern, som fått vårdnaden om barnen, ... arbetar tre dagar i veckan.” Vad har följderna blivit?

”Barnen”, säger Maeroff, ”ställs inför den förkrossande uppgiften att bygga sin skolgång på ett stödsystem i upplösning.” En grundskolelärare i Förenta staterna framhöll till exempel: ”Drygt 20 procent av våra elever kommer till skolan varje dag utan att ha ätit frukost.” Eftersom frukosten är viktig för inlärningen, säger den här läraren beklagande: ”Vi försöker angripa problemet genom att erbjuda ett frukostprogram.” Vid samma skola drabbades en elev av hög feber. Modern, som man kunde nå på hennes arbetsplats, svarade: ”Jag kan inte komma och ta hand om henne. Jag arbetar.” Efter många om och men begärde hon ledigt från arbetet, men hon var ”upprörd” över att tvingas välja mellan att ta hand om sitt sjuka barn och att tjäna pengar.

Förhållandena i skolorna

Det moraliska förfallet inom samhället har allvarligt skadat skolornas möjligheter att meddela kunskaper. Det har gjort det nästan omöjligt för dem att ge moralisk vägledning. En sak som belyser hur skolmiljön har förändrats är en förteckning över de 7 svåraste disciplinproblemen i USA:s kommunala skolor år 1940 jämfört med de 17 svåraste problemen år 1982. År 1940 var de svåraste problemen i skolan: 1) prat, 2) tuggummituggande, 3) oväsen, 4) spring i samlingslokalerna, 5) oordning i köer, 6) otillbörlig klädsel och 7) att man inte lade papper i papperskorgarna.

Å andra sidan var de svåraste problemen i skolan år 1982: 1) våldtäkt, 2) rån, 3) misshandel, 4) inbrott, 5) mordbrand, 6) bombattentat, 7) mord, 8) självmord, 9) skolk, 10) vandalism, 11) utpressning, 12) drogmissbruk, 13) alkoholmissbruk, 14) gängstrider, 15) havandeskap, 16) aborter och 17) veneriska sjukdomar.

Deborah, mor till fyra barn, är orolig över den påverkan som den förändrade skolmiljön kommer att ha på hennes barn. ”Jag växte upp i en skyddad tillvaro”, säger hon begrundande. ”Nästan allt och alla i min omgivning var ett stöd för mig och gav mig hjälp att bli vuxen. De av oss som uppfostrades på det sättet måste få upp ögonen för att våra barn lever i en värld där ute som är annorlunda.”

Ja, i en del innerstadsskolor i Förenta staterna bär eleverna vanligen kniv och skjutvapen; de använder och säljer droger; och sådana uttryck som ”coke head” (knarkare) är en del av det dagliga språket. Lärarna är ofta nöjda med sin dag, inte nödvändigtvis därför att de har lyckats med sin undervisning, utan när de har klarat ytterligare en dag utan problem.

De beklagliga förhållandena i skolorna understryker det faktum att dessa inte är i stånd att inta föräldrarnas plats i fråga om att ge den vägledning och det stöd som barnen behöver för att lyckas i livet. Men trots sådana förhållanden finns det elever som det går bra för i alla typer av skolor i hela världen.

”Vad krävs det för att lyckas?” frågar du kanske. ”Hur kan jag som förälder hjälpa mitt barn att lyckas, och vad måste mitt barn göra?”