Hur berörs du av det som händer på Wall Street?

NATIONALEKONOMI har kallats ”den dystra vetenskapen”. Ändå är det en vetenskapsgren som berör oss alla. Priset på de varor du köper i affären, tillgången på arbete, den samhällsservice som ditt lands regering tillhandahåller — allt detta är beroende av hur stark ditt lands ekonomi är.

”Men vad har det med Wall Street att göra?” kanske någon undrar. ”Det är så långt borta, så det berör inte mig.” Men aktiemarknaden är ett slags spegelbild av ekonomin, och i våra dagar är världens nationer så beroende av varandra att inget land kan isolera sig och sin ekonomi.

En global ekonomi

Chefen för den amerikanska fondbörsen sade att de uppskakande händelserna i samband med Wall Street-kraschen ”med all önskvärd tydlighet visade att inget land har fullständig kontroll över sitt eget öde”. En skribent för den italienska tidningen La Repubblica uttryckte det på följande sätt: ”Västtysklands skatter i går, Latinamerikas skulder i dag och ... amerikanska kongressens lagstiftning i morgon är händelser som en gång i tiden var helt isolerade från varandra eller förbundna med varandra endast på längre sikt. I dag blir de ögonblickligen sammanflätade med varandra. För att inse detta behöver man bara besöka trading-rummet i en stor internationell bank, där ett slags elektroniskt rymdskepp dag och natt står i förbindelse med alla världens aktiemarknader.”

Vilket land kan med fog påstå att dess ekonomi inte är en del av detta ömsesidigt beroende och sammanlänkade internationella system? Afrikanska länder? Utgivarna av en månatlig affärstidning som speglar Afrikas ekonomi säger att ”de afrikanska ländernas ekonomiska system är mycket sårbara för påverkan utifrån”. Hur är det då med länderna i Latinamerika? En redaktör vid Jornal do Brasil förklarade att börskrisen var ett led i en internationell ekonomisk kris. Hur är det då med Mellersta Östern? Biträdande chefredaktören vid Tel Aviv-tidningen Ma’ariv citerade ett uttalande av Israels förre premiärminister: ”Om Amerika drabbas av förkylning, nyser Israel.”

Vem går då säker i våra dagars ekonomiska stormar? Om en passagerare som sitter och solar sig på däck på ett stort oceanfartyg fick veta att fartyget hade fått en läcka i skrovet nedanför, är det då rimligt att tro att han skulle känna sig säker bara därför att oroshärden var så långt borta? Nej; alla delar av fartyget är förbundna med varandra — ingen av dem kan flyta på egen hand. Samma sak kan sägas om världens ekonomi. Problem på ett ställe kan betyda problem för dig.

Farliga vatten för små fiskar

Efter kraschen lämnade mängder av småaktieägare marknaden. Denna massflykt betydde allvarliga förluster för mäklarfirmorna, som var tvungna att permittera omkring 25.000 personer efter kraschen. Men den har inneburit ännu större problem för aktiemarknaden som sådan.

Vad var det som skrämde bort så många investerare från Wall Street? Kraschen hade naturligtvis en hel del med saken att göra. Men också i andra avseenden började Wall Street te sig som en ogästvänlig miljö för småaktieägare, liksom vissa vatten är alltför farliga för små fiskar att simma i. Låt oss helt kort undersöka tre av de trender som har bidragit till denna utveckling: datoriseringen, uppköpshysterin och den ökade upplåningen.

Är det datorerna som sköter ruljangsen?

Den ”svarta måndagen” var en olycksdag för datorerna. Den våg av transaktioner som vällde in den dagen var mer än de kunde klara av. Över hela landet fick mäklare vanmäktiga se på hur deras bildskärmar fylldes av blinkande frågetecken eller slocknade helt och hållet. I ovädrets centrum, New York-börsen, förorsakade kraschen driftstopp i nästan alla delar av systemet. Många ansåg emellertid att datorerna inte bara var offer i denna katastrof, utan faktiskt medskyldiga till säljhysterin. En man uttryckte det så här i The New York Times: ”Det är helt enkelt datorerna som handlar med varandra.”

Det är naturligtvis inte riktigt sant. Men när det gäller vissa av de komplicerade transaktioner som de stora investmentbolagen ägnar sig åt, registrerar datorerna automatiskt fluktuationer på aktiemarknaden — till exempel ett kursfall för en viss aktie — och talar sedan om för mäklaren vad han bör göra. Problemet är att han sällan har tid att ifrågasätta datorns förslag. På samma sätt som en koreograf dirigerar en grupp dansare kan datorerna således styra mängder av investerare. De följer sina datorer i samlad tropp och skapar därigenom jättelika säljvågor som i sin tur ger upphov åt nya säljvågor. Datorerna kan därför ha ökat omfattningen av kraschen, ungefär som rundgång i ett högtalarsystem kan trappas upp till ett öronbedövande tjut. Somliga anser att datorerna svarade för 300 av de 508 förlorade enheterna.

Datorer kan tyckas vara oumbärliga vid aktieaffärer, men den ”svarta måndagen” fick de de små fiskarna, småaktieägarna, att känna sig mindre än någonsin. Enskilda aktieägare kunde inte ens få kontakt med sina mäklare per telefon, så att de kunde sälja sina fallande aktier. Under tiden avyttrade de stora investerarna med sin datoriserade programhandel jättelika aktieposter.

Äta eller ätas

Många finner det också oroande att stora och medelstora börsklippare eller börshajar varit invecklade i en kamp på liv och död under de senaste åren och uppslukat varandra genom intriganta övertaganden och smarta uppköp. ”I dag köper folk företag ungefär som de förr köpte aktier”, sade en pensionerad bankman i en intervju med Vakna!

En metod som är mycket populär på Wall Street är ”leveraged buyout” eller LBO (av eng. leverage = hävstång). Ett företag lånar upp stora penningbelopp, till exempel genom att sälja skräpobligationer, och använder sedan dessa medel som en ”hävstång” till att överta ett annat företag genom att köpa upp alla tillgängliga aktier i detta bolag. När börshajen väl har fått tag i sitt byte, styckar han upp det och säljer vissa delar av det för att betala tillbaka de pengar han lånat. Till sist äger han alltså det som är kvar utan att det har kostat honom ett öre! Genom att sälja skräpobligationer kan ett litet företag uppsluka ett stort — det är som om en guldfisk skulle uppsluka en haj.

Överlåtelseavtalen inbringar nästan ofattbara penningsummor till de banker, jurister och affärsmän som sköter dessa transaktioner. I en enda jättelik LBO-affär på senhösten 1988 uppgick enbart bankernas och de ekonomiska rådgivarnas arvoden till närmare en miljard dollar. Vissa män som har gjort sig kända som börshajar har tjänat hundratals miljoner dollar på bara några år. Inte så få har råkat i klammeri med rättvisan.

Den ökade upplåningen

LBO-affärer är bara ett exempel på amerikanernas stora förkärlek för att skuldsätta sig. De spar i genomsnitt bara 5 procent av sina inkomster. Västtyskarna spar omkring 13 procent och japanerna omkring 17 procent. Amerikanernas passion för kontokort har blivit smått legendarisk, liksom också deras paroll: ”Köp nu, betala senare.” Skuldsättningen inom det amerikanska näringslivet belöper sig till över 1,8 biljoner dollar, och statsskulden uppgår till mer än 2,6 biljoner. Den amerikanska regeringen har också lyckats med ett annat konststycke: från att ha varit världens största borgenär har den på bara åtta år övergått till att vara den största gäldenären i den internationella handeln. En skribent för den kanadensiska tidningen Globe and Mail gav följande sammanfattning av Förenta staternas ekonomiska politik: ”Slösa, slösa, och bara låna.”

En konjunktursvacka skulle kunna få ödesdigra konsekvenser för Amerikas skuldtyngda näringsliv. Djupt skuldsatta företag skulle kunna börja vackla i ett sådant ekonomiskt klimat. En våg av likviditetsproblem och konkurser skulle kunna bli följden. Bankerna är också ute på hal is: De har satsat miljarder dollar på riskabla krediter. Många har varit tvungna att slå igen, och flera hundra är i farozonen.

Internationellt sett är skuldbördan ännu mer olycksbådande: Tredje världens länder är skyldiga andra nationer den svindlande summan 1,2 biljoner dollar. Det är därför inte att undra på att finansmannen Felix Rohatyn gav följande omdöme om världens ekonomi: ”Vi har skapat ett jättelikt ekonomiskt korthus. Alla tecken tyder på att det är mycket bräckligt.”

Flykten från aktiemarknaden

Småaktieägarna kan därför tycka att Wall Street domineras av datorstyrda affärstransaktioner som ger upphov åt enorma vågor, stora hajar som äter upp varandra och ett bottenlöst svalg av skulder som hotar att uppsluka hela dammen. Är det då så underligt att de små fiskarna har flytt från aktiemarknaden?

Men det finns en trend som i ännu större utsträckning än fruktan har fått småaktieägare att lämna Wall Street. Den backas upp av en egenskap som tycks styra hela världen nu för tiden. Vad är det för egenskap?

[Infälld text på sidan 8]

Många amerikanska banker har tvingats slå igen, och flera hundra är i farozonen

[Ruta på sidan 6]

Några vanliga termer som används i finansvärlden

Det som händer i finansvärlden kan tyckas främmande för dig, eftersom den har ett alldeles eget språk. Här följer ett axplock av vanliga ekonomiska termer.

◆ AKTIER: När du köper en aktie i ett företag, köper du i själva verket en del av företaget. Detta är ett av de sätt varpå företagen skaffar fram pengar. Med jämna mellanrum kan aktieägarna erhålla en liten del av företagets vinst, vilket kallas vinstutdelning eller bara utdelning.

◆ OBLIGATIONER: Företagen kan också låna pengar genom att sälja obligationer. När du köper ett företags obligationer, lånar du ut pengar till företaget. Företaget ersätter dig för att det får använda dina pengar genom att betala ränta på pengarna. Aktier och obligationer kallas med ett gemensamt namn för värdepapper. Även om obligationer i regel inte ökar i värde som aktier ibland gör, betraktas de ofta som en säkrare investering. Ett undantag är vad man i vissa länder kallar skräpobligationer, obligationer som officiellt har klassats som mycket riskabla. De företag som utfärdar sådana löper större risk att gå omkull och inte kunna betala dig enligt överenskommelse. Folk köper sådana obligationer därför att de ger högre ränta.

◆ FONDBÖRS: En organiserad marknad för affärer med värdepapper, till exempel aktier och obligationer. På ”börsgolvet” finns fondmäklare som köper och säljer för sina klienters räkning och får en viss provision, s. k. kommission eller courtage. Dessutom tillkommer vissa andra kostnader i form av skatter och porton.

◆ DOW JONES INDEX: Detta aktieindex är den mest populära indikatorn på New York- börsens hälsotillstånd. Det anger kursutvecklingen för 30 av de mest omsatta industriaktierna. När någon frågar: ”Hur är läget på aktiemarknaden?” blir svaret i de flesta fall den aktuella siffran från Dow Jones.

[Bild på sidan 7]

”Vi har skapat ett jättelikt ekonomiskt korthus. Alla tecken tyder på att det är mycket bräckligt.” — Finansmannen Felix Rohatyn