Vilka är det som skövlar regnskogarna?

DENNA fråga besvaras ofta genom att man skjuter skulden på världens fattiga. I hundratals år har jordbrukare i tropiska länder odlat jorden med hjälp av svedjebruk. De röjer och bränner ett stycke skogsmark och besår den antingen strax före eller strax efter bränningen. Askan ger sedan näring åt grödorna.

Denna typ av jordbruk uppdagade för länge sedan ett förvånansvärt faktum beträffande regnskogarna. Omkring 95 procent av dem växer på mycket magra jordar. Skogen återanvänder näringsämnena oerhört snabbt, och den mesta näringen finns därför i den levande vegetationen högt ovanför marken, där den inte riskerar att spolas bort av regnen. Regnskogen är således perfekt anpassad till sin miljö. Detta är emellertid inte särskilt uppmuntrande för jordbrukarna.

De fattigas belägenhet

Alltför snart för regnen bort den näring som fanns i askan efter den nedbrända skogen. Att bruka jorden blir så småningom en mardröm. Som en fattig boliviansk jordbrukare uttryckte det: ”Första året högg jag ner skogen och brände den. Och majsen växte hög och grann i askan, och vi trodde att vi äntligen hade vårt på det torra. ... Men sedan dess har allt bara blivit sämre. Jorden blir torrare och torrare, och ingenting vill växa utom ogräs. ... Och skadeinsekter? Jag har aldrig sett så många olika sorter. ... Det är snart ute med oss.”

Förr i tiden kunde en jordbrukare helt enkelt röja ett nytt stycke skogsmark och låta den gamla marken ligga i träda. När skogen väl hade återvänt, kunde den avverkas igen. För att denna process skall kunna fungera måste emellertid de röjda områdena vara omgivna av den ursprungliga skogen, så att insekter, fåglar och andra djur kan sprida dess frön och pollinera de nya plantorna. Detta tar tid.

Befolkningsexplosionen har också förändrat situationen. När bönderna blir allt fler, blir trädesperioderna kortare och kortare. Ofta utarmar de sin mark på några få år och flyttar sedan vidare in i skogen och bränner ner stora områden.

Det finns en annan faktor som förvärrar situationen. Omkring två tredjedelar av u-ländernas befolkning är beroende av trä som bränsle för matlagning och uppvärmning av bostaden. Det finns över en miljard människor som inte kan fylla sitt behov av bränsle på något annat sätt än genom att hugga ner skogen snabbare än den för närvarande kan ersättas.

Bakomliggande orsaker

Det är lätt att skylla på de fattiga. Men det är, som ekologerna James D. Nations och Daniel I. Komer uttrycker det, som att ”skylla krigen på soldaterna”. De tillägger: ”De är bara schackpjäser i generalernas händer. För att förstå nybyggarnas roll i samband med skogsskövlingen måste man ta reda på varför dessa familjer över huvud taget ger sig in i regnskogen. Svaret är enkelt: därför att det inte finns någon mark åt dem någon annanstans.”

I ett visst tropiskt land ägs cirka 72 procent av jorden av endast 2 procent av jordägarna. Samtidigt har omkring 83 procent av jordbruksbefolkningen antingen så små ägor att de inte kan livnära sig på dem eller också ingen jord alls. Detta mönster upprepas med små variationer i många av jordens länder. Enorma arealer privatägd jord används, inte till att odla mat åt den inhemska befolkningen, utan till att producera avsalugrödor som exporteras till de rika nationerna i de tempererade zonerna.

Träindustrin är en annan av bovarna i dramat. Förutom de direkta skador som timmeravverkningen åsamkar regnskogen gör den också skogen mer utsatt för bränder — och för människan. Stora bandtraktorer plöjer upp timmervägar genom urskogen och banar på så sätt väg för stora skaror av kringflyttande jordbrukare.

Och när jordbruket misslyckas, som det ofta gör, köper boskapsuppfödare upp marken och förvandlar den till betesmarker för nötkreatur. Detta har i synnerhet varit fallet i Syd- och Centralamerika. Det mesta av köttet exporteras till rikare nationer. En vanlig huskatt i Förenta staterna äter mer kött än den genomsnittlige invånaren i Centralamerika.

När allt kommer omkring är det i-länderna som finansierar skövlingen av de tropiska regnskogarna — för att tillfredsställa sitt eget omättliga begär. De exotiska träslag, de spannmålsprodukter och det kött som de så ivrigt importerar från tropiska nationer kräver i stor utsträckning att skogarna undanträngs eller utarmas. Amerikanernas och européernas begär efter kokain har lett till att man avverkat hundratusentals tunnland regnskog i Peru för att bryta mark för den lukrativa kokaodlingen.

Dyrköpta vinster

Många regeringar ger aktivt sitt stöd åt skogsavverkningen. De ger skattelindring åt ranchägare, skogsbolag och jordbruk som odlar exportprodukter. I somliga länder kan en jordbrukare få ett stycke land, om han ”förbättrar” det genom att röja bort skogen. I en nation i Sydostasien har miljontals jordbrukare förflyttats till landets otillgängliga regnskogar.

De som försvarar sådana projekt menar att man utnyttjar skogarna för att gagna de fattiga eller hjälpa upp landets vacklande ekonomi. Men kritiker hävdar att även dessa kortsiktiga fördelar är illusoriska. En jord som var alltför karg för jordbrukarens grödor kanske inte heller kan hysa ranchägarens boskap. Många rancher överges efter omkring tio år.

Skogsbolagen lyckas ofta inte stort bättre. När tropiska lövträd avverkas utan tanke på framtiden, krymper skogarna snabbt. Världsbanken beräknar att mer än 20 av de 33 länder som för närvarande exporterar tropiska träslag kommer att ha uttömt sina resurser inom tio år. I Thailand var skogsskövlingen så drastisk att man var tvungen att förbjuda all timmeravverkning. Filippinernas skogar beräknas vara helt avverkade i mitten av 1990-talet.

Men det mest ironiska är att undersökningar har visat att ett område med regnskog kan ge större vinst om skogen bevaras intakt och dess naturprodukter — till exempel frukt och gummi — regelbundet skördas. Ja, det kan ge mer pengar än jordbruk, boskapsuppfödning eller timmeravverkning på samma område. Ändå fortsätter skövlingen.

Vår planet klarar inte en sådan behandling i all evighet. Som det uttrycks i boken Saving the Tropical Forests (Att rädda de tropiska skogarna): ”Om vi fortsätter den nuvarande skövlingen är frågan inte om regnskogen kommer att försvinna, utan när.” Men skulle vår jord verkligen ta skada om alla regnskogar blev förstörda?

[Bild på sidan 7]

Skogsskövlingens orsaker

Översvämning på grund av uppdämning

Timmeravverkning

Boskapsuppfödning

Svedjebruk