Artificiell intelligens jämförbar med en masks

”UNDER det gångna året har du kanske hört talas en hel del om neurala nätverk, parallellprocessorer, multiprocessorer och andra kommersiella och akademiska försök att bygga datorer som alltmer liknar människohjärnan. Men en sak som du kanske inte har hört talas så mycket om är vad de här ansträngningarna i praktiken innebär eller vad man kan uträtta med de nya tekniska metoderna. En bekant till mig vid ett företag som sysslar med neurala nätverk berättade att de senaste produkterna kan mäta sig med en masks intelligensnivå, när det gäller ”biomental” utveckling. Bara en mask? frågar du. Ja visst, en mask. För att kunna göra samma sak som en människohjärna skulle det krävas ... ja, just det, en människohjärna.” — Computerworld, 27 februari 1989, sidan 21.

Hjärnan får tillgång till information med hjälp av elektrokemiska impulser. ”Även om dessa impulser som bekant är ganska långsamma — omkring 30 meter i sekunden — överträffar de ändå elektriska impulser i ledare av metall, trots att dessa impulser kan fortplanta sig med omkring 0,3 meter per nanosekund — 300 miljoner meter i sekunden.” En av de mest imponerande datorer som nu finns har 65.536 processorer för behandling av information och är lika stor som en tvättmaskin, men ”hjärnan har plats för 150.000 gånger så många processorer innanför kraniet”. Den dyraste datorn är bara ett autistiskt snille. Den kan utföra beräkningar lika fort som man kan mata in siffror i den, men om man försöker få den att fatta rationella beslut, bryter den samman.

Artikeln i Computerworld sammanfattar: ”Poängen i hela det här resonemanget är helt enkelt att visa hur svårt det är att försöka ersätta människohjärnan med maskiner eller program av vad slag det vara må. Även under de enklaste förhållanden är hjärnan fortfarande originaldatorn, och alla andra modeller — oavsett deras alltmer ökande prestanda — är efterhärmningar som arbetar i snigelfart vid en jämförelse.”