Ungdomar frågar:
”Varför kan jag inte slutföra sådant som jag har påbörjat?”
”Om det är en tråkig uppgift tappar jag helt enkelt tålamodet.”
”Mitt problem är allt som distraherar — TV och vänner, till exempel.”
”Ibland har jag helt enkelt fått alldeles för mycket att göra!”
”Jag tycks alltid skjuta upp saker och ting till sista minuten. Och då är det för sent.”
”Jag brukar göra färdigt det som jag har börjat på. Men det tycks aldrig vara tillräckligt för mina föräldrar!”
DESSA tonåringar ger uttryck åt ett problem som är vanligt bland ungdomar: att inte slutföra sådant som man har påbörjat. Det är inte så att alla ungdomar är lata eller har en felaktig inställning till ansvarsuppgifter. När en grupp unga människor fick frågan: ”Vilka sysslor tycker du att tonåringar bör hjälpa till med hemma?” räknade de flesta faktiskt upp sådant som att hålla ordning på sitt rum, bädda sängen och ta ut soporna.
Men trots alla goda avsikter blir viktiga uppgifter ofta inte färdiga, vilket resulterar i klagomål från föräldrar, lärare och andra. Ställ dig därför denna fråga: ”Vad är det som hindrar mig från att göra färdigt sådant som jag har påbörjat?” En ingående granskning av orsakerna kommer att göra det möjligt för dig att rätta till problemet.
En ingående granskning av orsakerna
Boken I Hate School—How to Hang In and When to Drop Out (Jag hatar skolan — Hur man håller ut och när man skall hoppa av) ger oss en god uppfattning om vad det är som hindrar många ungdomar att bli klara med sina läxor. ”Man sätter sig ner för att skriva, men så finner man att man hela tiden stiger upp för att äta någonting eller för att vässa pennan. Sedan är det samtal som måste ringas eller kanske ett TV-program som man har väntat på. Snart är det dags att ge katten mat, och ingenting har blivit uträttat.”
Forskarna Claudine G. Wirths och Mary Bowman-Kruhm uppger att ”för somliga människor gör några timmars TV-tittande att det blir nästan omöjligt att ägna sig åt aktivt studerande eller läsning efteråt. Det är något hypnotiskt med TV som gör att man känner sig omtöcknad och sömnig. Du vet själv hur det är — ibland fastnar man framför TV-apparaten i flera timmar, fastän man bara tänkte se ett program.” Wirths och Bowman-Kruhm fann också att somliga elever skaffar sig dåliga studievanor under sina tidiga skolår men trots detta klarar av att hålla sina betyg uppe några år. ”När de börjar på högstadiet eller gymnasiet, upptäcker de att de egentligen inte vet hur man gör för att sätta sig ner och lära sig svåra eller tråkiga saker.”
Vilka skäl du än kan ha för att inte slutföra det du påbörjar, kommer problemet inte att försvinna av sig självt. Om du verkligen vill göra färdigt saker och ting, måste du ta kontrollen över ditt liv och göra de nödvändiga förändringarna.
Planera i förväg!
Om du är en ung kristen, är du utan tvivel mycket upptagen. (1 Korintierna 15:58) Ibland kanske du känner dig överhopad av alla kristna ansvarsuppgifter, läxor, sysslor i hemmet och personliga projekt. Den som har mest att göra av alla är naturligtvis vår Skapare. Ändå fullbordar han alltid det han har påbörjat. Detta beror inte bara på att han står så högt över oss i makt och vishet, utan också på att han är ”inte oordningens Gud, utan fridens”. Du kan också bli färdig med dina projekt om du låter ”allting ske anständigt och med ordning”. — 1 Korintierna 14:33, 40.
Jesus sade vid ett tillfälle: ”Vem av er som vill bygga ett torn sätter sig inte först ner och räknar ut kostnaden, för att se om han har nog till att fullborda det? Annars kanske han lägger grunden men inte duger till att göra det färdigt, och alla åskådarna kan börja göra narr av honom och säga: ’Den människan började bygga men dög inte till att göra det färdigt.’” — Lukas 14:28—30.
Det man kan lära av detta är att man behöver planera i förväg. Doktor Janet G. Woititz skriver: ”Människor som verkligen genomför sina projekt gör inte detta utan ansträngning. De har vad man skulle kunna kalla en ’fälttågsplan’.” Försök alltså se nyktert på dina uppgifter och försök komma underfund med exakt vad som behövs för att genomföra dem. Behöver du göra upp en plan att handla steg för steg? Skulle det hjälpa om du delade upp projektet i mindre bitar? Hur lång tid kommer det att ta att fullborda det?
Vissa tycker om att ha en lista på ”saker att göra”, med sysslorna nerskrivna i ordning efter betydelse. Allteftersom de blir klara med uppgifterna stryker de dem sedan från listan. För att kunna kämpa emot en benägenhet att skjuta upp saker och ting behöver du lära dig att hushålla med din tid. Om du måste vara färdig med vissa projekt före ett visst datum, se då till att du placerar dem högst upp på din lista i ordningsföljd efter när de skall vara klara.
Att planera sin tid på ett förnuftigt sätt är av helt avgörande betydelse. Du vill å ena sidan sätta tidsgränser för aktiviteter som inte är så viktiga, till exempel TV-tittande. Å andra sidan måste du vara försiktig så att du inte skär ner på viktiga saker, till exempel sömn. I boken I Hate School heter det att människor ”har mycket varierande sömnbehov, men de flesta kan inte klara sig på fyra eller fem timmar per natt. ... Det är mycket svårt att koncentrera sig på svåra saker om man är trött.” Om du lär dig att använda din tid förståndigt, kommer du att ha nytta av det i framtiden.
Fortsätt att söka de andras fördel
En del ungdomar kommer emellertid att hävda att det inte har så stort värde att organisera sig och göra gott bruk av tiden om uppgifterna ändå är tråkiga. Om du tillämpar det bibliska råd som du finner i 1 Korintierna 10:24, får du hjälp att utveckla den motivation som behövs. Där står det: ”Var och en må fortsätta att söka den andres fördel i stället för sin egen.” Få hushållsgöromål är kanske i sig själva fängslande eller tillfredsställande. Men när du utför dem för att hjälpa eller glädja någon du älskar, då känner du att du uträttar något och får en önskan att utföra dem väl. Så nästa gång du får lust att lämna någon uppgift, tänk på dem som får nytta av det du gör, och känn dig stolt över att kunna utföra ett gott arbete.
Ofta kan också du få nytta av till synes obehagliga uppgifter. Tänk till exempel på någon syssla som du ofta brukar lämna ofullbordad. Är det disken? Eller att städa rummet? Fråga nu dig själv: ”Vems disk är det egentligen?” Är det inte också din disk? Är det inte ditt rum och ditt hem? Din villighet att axla dessa ansvarsuppgifter och till fullo avbörda dig ditt ansvar kommer att bli till hjälp för dig också i framtiden. Boken Simply Organized! (Lätt ordnat!) vänder sig till föräldrarna och säger: ”Om vi inte lär våra barn att sköta hemmet, kommer de att vara oerhört handikappade när de flyttar hemifrån.”
Kommunicera!
Men hur är det om du arbetar mycket hårt för att göra färdigt någonting men dina föräldrar ändå klagar och säger att du inte är färdig? Ofta är det ett kommunikationsproblem. Anta till exempel att du har som uppgift att bära ut soporna. Det låter kanske inte så svårt. Men det är ändå bäst att du ber om utförliga instruktioner. Se till att du får reda på hur, när och var. Ingår sortering av soporna? Ingår rengöring av sopbehållarna?
Goda kommunikationer hjälper också dina föräldrar att förstå hur du känner det. Tycker du att arbetsfördelningen är orättvis? Känner du dig nertyngd av dina föräldrars förväntningar? Passa på och berätta för dina föräldrar hur du känner det när du får ett bra tillfälle.
En del föräldrar låter sina barn vara med när hushållsgöromålen skall fördelas. Doktor Jeffrey Rubin och dr Carol Rubin, författare till boken When Families Fight (När familjer slåss), råder föräldrarna att ha fortlöpande samtal om uppgifterna i hemmet och att dela upp ansvaret och låta barnen själva välja sina uppgifter. Om du tycker detta låter förståndigt, varför inte föreslå det för dina föräldrar?
En källa rekommenderar att du sätter dig ner tillsammans med dina föräldrar och ”utarbetar en plan som tillåter dig att göra läxorna när du är som piggast. Alla har sin speciella tid på dagen då man har lättast att koncentrera sig. ... Låt de andra få veta att detta är din tid och att de bör lämna dig i fred. Om du inte använder den tiden till att se på TV eller prata i telefon, kommer de att förstå att du menar allvar.” Genom att du lugnt och sansat och utan att anklaga någon talar igenom dessa saker med dina föräldrar, kanske ni kan nå fram till en överenskommelse som passar alla.
Men kom ihåg att det i slutändan är din önskan att tjäna din Skapare, Jehova Gud, som kommer att ge dig lycka och ett gott namn. Bibeln säger: ”Vad ni än gör, arbeta på det av hela er själ, såsom för Jehova och inte för människor, eftersom ni vet att det är från Jehova ni skall få arvets tillbörliga lön.” (Kolosserna 3:23, 24) Följ detta råd, och du kommer att få rykte om dig att vara en duglig, ansvarskännande arbetare, eftersom du slutför det som du har påbörjat!
[Bild på sidan 24]
Att påbörja någonting är en sak, att fullborda det är något helt annat