Varför många äktenskap spricker

MED tanke på skilsmässofrekvensen i Hongkong, där österländsk och västerländsk kultur existerar sida vid sida, sades det i Asia Magazine: ”Bristande kommunikation, otrohet, sexuella problem och oförenliga personligheter är de faktorer som vanligtvis ligger bakom äktenskapliga konflikter bland såväl kinesiska som västerländska par.” Situationen är likartad på andra håll i världen.

Både män och kvinnor som sätter arbetet främst i livet är snara att offra familjen för sitt arbete. Detta resulterar i att kommunikationerna inom familjen bryter samman. Trött efter dagens arbete sjunker mannen ner i en stol och begraver ansiktet i en tidning. Junichi och hans hustru drev tre restauranger och arbetade från klockan åtta på morgonen till tio på kvällen på olika platser. ”Det förekom praktiskt taget inget kommunicerande mellan oss som makar”, erkänner Junichi. Denna kommunikationsklyfta banade väg för allvarliga äktenskapliga problem.

En annan faktor som kan leda till att äktenskapsbanden klipps av är människors syn på utomäktenskapliga förbindelser. Sex utanför äktenskapet är nu så vanligt att 20 procent av männen och 8 procent av kvinnorna i en japansk intervjuundersökning medgav att de hade haft sexuella kontakter utanför sitt monogama förhållande under det senaste året. En gift karriärkvinna i Japan, som hade förhållanden med den ene mannen efter den andre, resonerade på ett sätt som inte längre är ovanligt: ”Om min man får reda på det, tar jag bara ut skilsmässa.” Det moderna samhället ser genom fingrarna med sådana affärer.

Dagens samhälle underblåser också inställningen ”jag först”, vilket gör att både mannen och hustrun blir egocentriska och självupptagna. Detta i sin tur leder till oförenlighet, en annan orsak till skilsmässa. ”Vårt äktenskap kunde ha spruckit när som helst”, förklarar Kiyoko. ”Så fort vi hade gift oss sade min man till mig att jag skulle vara som en robot och göra som han sade. När allt gick bra för honom, var det väl inte alltför besvärligt, men när något gick på tok, kunde han aldrig erkänna sina fel, utan skyllde allting på andra. Jag bar också en del av skulden, eftersom jag ofta satte mig upp mot hans myndighet. Jag tyckte att det var mycket svårt att lyda min man, då han var så orättvis.”

Andra skilsmässoorsaker är våld och dryckenskap, ekonomiska bekymmer, problem med ingifta släktingar och psykisk misshandel.

Vad ligger bakom allt detta?

Även om man kan räkna upp många olika orsaker till skilsmässa, är det något mer som ligger bakom denna världsvida epidemi. Människor i Öst skyller på inflytanden från det västerländska samhället, men även i Väst är den toleranta synen på skilsmässa ett relativt nytt fenomen. I Förenta staterna har antalet skilsmässor tredubblats under de senaste decennierna, och i Storbritannien har det fyrdubblats. Andrew J. Cherlin, som är verksam vid The Urban Institute (en organisation som undersöker sociala och ekonomiska problem i Förenta staterna), erkänner att orsakerna till den ökade skilsmässofrekvensen är bristfälligt utredda, men han förklarar att ”kvinnornas ökade ekonomiska oberoende” och ”attitydförändringar i samhället i stort” är några av de faktorer som har bidragit till denna trend.

I den industrialiserade världen, både i USA och i andra länder, har det blivit allt vanligare att gifta kvinnor arbetar utanför hemmet. Mannens andel i hushållsarbetet har emellertid inte ökat lika snabbt. Det är därför inte så underligt att somliga kvinnor muttrar och säger: ”Vad varje förvärvsarbetande kvinna mest av allt behöver är en hemmafru!”

Medan kvinnorna arbetar som slavar med att tvätta, städa, laga mat och sköta barn, tycker många män om att ”gå omkring och slå dank”, sägs det i boken The Changing American Family and Public Policy. Detta uttalande har avseende på amerikanska förhållanden, men fenomenet som sådant förekommer överallt i världen, hävdar antropologer. I Japan är det inte ovanligt att männen går ut och roar sig tillsammans efter arbetet. De menar att det är nödvändigt för att få till stånd goda relationer på arbetsplatsen, men de bryr sig inte om att odla goda relationer i hemmet. Eftersom männen enligt eget förmenande försörjer familjen, borde kvinnor och barn inte ha någon anledning att klaga. Men med tanke på att fler och fler kvinnor nu själva förvärvsarbetar, är ett sådant resonemang ingenting annat än undanflykter.

En annan viktig faktor som bidrar till det stora antalet upplösta äktenskap är det som en källa kallade ”attitydförändringar i samhället i stort” eller, som tidskriften Journal of Marriage and the Family uttrycker det, ”en urholkning av idealet med ett varaktigt äktenskap”. Det traditionella äktenskapslöftet ”tills döden skiljer oss åt” betyder inte längre något för 1990-talets brudpar. De fortsätter att hålla utkik efter en bättre partner. Om nygifta par betraktar äktenskapsbanden på det sättet, hur länge kommer de då att hålla?

Dessa attitydförändringar i samhället kommer inte som någon överraskning för dem som studerar Bibeln. Denna inspirerade bok avslöjar att vi sedan år 1914 har levt i ”de sista dagarna”, då det skulle vara ”kritiska tider som är svåra att komma till rätta med”. Därför är människor nu ”egenkära, ... otacksamma, illojala, utan naturlig tillgivenhet, ovilliga till någon som helst överenskommelse”. (2 Timoteus 3:1—3) För personer som älskar sig själva mer än sin äktenskapspartner, är illojala och inte kan komma överens i sitt äktenskap blir skilsmässa den enda lösningen när problem uppstår.

Dörren till ett lyckligare liv?

Skilsmässa har i de flesta fall inte visat sig vara dörren till ett lyckligare liv.a ”Skilsmässa är en bedräglig lösning”, förklarar en forskare inom mentalvården, Judith Wallerstein, efter att ha fullbordat en undersökning som tagit 15 år i anspråk och omfattat 60 frånskilda par. ”Från juridisk synpunkt är skilsmässan en enstaka händelse, men psykologiskt sett är den en lång, ibland ändlös, kedja av händelser, omställningar och radikalt ändrade förhållanden som pågått en tid.” Hennes undersökningar visar att en fjärdedel av kvinnorna och en femtedel av männen inte hade kommit in i normala gängor tio år efter skilsmässan.

De som drabbas hårdast vid en skilsmässa är emellertid barnen. Wallerstein fann vid denna undersökning att föräldrarnas skilsmässa resulterade i ”svåra och helt oförutsedda verkningar” för praktiskt taget alla berörda barn. Somliga barn som förnekar att de upplevt några negativa reaktioner i samband med skilsmässan kan finna att sådana känslor dyker upp senare i livet, när de själva skall söka sig en äktenskapspartner.

Detta betyder emellertid inte att den som genomgått en skilsmässa aldrig kan bli lycklig, eftersom somliga bevisligen blir det. Dessa bygger ofta upp en ny personlighet, vanligtvis på ruinerna av den gamla. När chocken efter skilsmässan och den därmed sammanhängande sorgen och bristen på självtillit väl har lagt sig, kan således den oskyldiga parten komma ur krisen som en starkare, mer livskraftig och harmonisk person.

En hustru, vars man lämnade henne för en annan kvinna, förklarar hur hon kände det när sorgen och vreden började bedarra: ”Man märker att man är annorlunda inombords. Ens känslor har förändrats. Man kan aldrig bli densamma som förut.” Hon ger rådet: ”Ta tid på dig att lära känna dig själv som människa igen. I ett äktenskap undertrycker makarna i regel sina önskningar och begär av hänsyn till den andra parten, men efter skilsmässan bör du ta dig tid att komma underfund med vad du själv vill och inte vill. Om du begraver dina känslor, begraver du dem levande. En dag kommer de att dyka upp igen, och då blir du tvungen att ta itu med dem. Det är därför lika bra att du tar itu med dem med detsamma och börjar bearbeta dem.”

På grund av den ökade medvetenheten om de problem som en skilsmässa för med sig blir detta alternativ allt mindre lockande. Tidskriften Time rapporterar att en växande minoritet av äktenskapsrådgivare nu uppmuntrar bekymrade par: ”Håll ihop.” David Elkind, som är verksam vid Tufts University i USA, skriver: ”Att gå igenom en skilsmässa påminner i viss mån om att bryta benet på en skidtur: Det spelar ingen roll hur många andra på skidorten som bryter benet, det leder ändå inte till att ditt brutna ben gör mindre ont.”

Skilsmässa är inte någon enkel lösning när äktenskapet knakar i fogarna. Finns det då något bättre sätt att ta itu med äktenskapliga problem?

[Fotnot]

[Bild på sidan 7]

I våra dagar kan äkta makar ofta inte kommunicera med varandra