Med de äldre som målgrupp
DET är inget tvivel om saken: Storsvindlare kan sin läxa. De vet precis vad det är som gör att de äldre är en särskilt tilltalande målgrupp för deras svindlerier. I USA, till exempel, utgör de invånare som är över 65 år bara 12 procent av befolkningen, men deras sammanlagda inkomst uppgår till över 800 miljarder dollar, vilket representerar närmare 70 procent av det amerikanska folkets nettointäkter. Det är därför inte förvånande att omkring 30 procent av dem som faller offer för bedrägerier är äldre personer.
Vad är det då som gör de äldre så utsatta? ”De har en tendens att tro andra om gott och är kanske inte så insatta i dagens investeringsmetoder”, förklarar tidskriften Consumers’ Research. En polis säger beklagande: ”[Telefonbedragare] riktar främst in sig på de ensamma och sårbara — äldre personer — som också utgör huvuddelen av offren. Dessa människor växte upp i en tid då det räckte med ett handslag för att bekräfta en affär.” En representant för en amerikansk pensionärsorganisation säger: ”Det sägs ofta att girighet får människor att råka i svårigheter. När det gäller äldre människor är det inte fråga om girighet. De är rädda att pengarna skall ta slut innan de dör. De vill inte bli en börda för sina barn. De drar sig också för att göra en anmälan, därför att de är rädda för att deras barn skall tro att de inte kan ta hand om sig själva.”
Äldre personer som faller offer för bedragare blir inte alltid lurade eller vilseledda. I vissa fall är de helt enkelt ensamma och vill kanske ”köpa” vänskap. På en plats lockades till exempel flera ensamma änkor att betala 20.000 dollar i förskott för att få ”danslektioner livet ut”, skrev en reporter och fortsatte: ”En del var så svaga att de inte kunde gå. De var inte naiva, bara desperata.” En dansklubb ger nya medlemmar en plats att gå till för att träffa nya vänner, ofta personer i deras egen ålder. En charmig och smickrande affärsman, som kanske också fungerar som danslärare, är svår att motstå.
Japanska svindlare
En del bedragare utnyttjar de äldre på andra sätt. I Japan har samvetslösa skojare gett sig ut för att vara snälla och omtänksamma personer, som tar sig tid att samtala med äldre och lyssna på dem. De intensifierar undan för undan sitt umgänge med offren, och när de har vunnit deras förtroende, presenterar de sina bedrägliga erbjudanden. Ett typiskt exempel på sådana projekt var en bluffaffär med guldtackor, i vilken omkring 30.000 personer, däribland många pensionärer, enligt uppgift lurades på 200 miljarder yen (närmare 15 miljarder kronor). ”Offren har ingen chans att få tillbaka pengarna”, skrev den japanska tidningen Asahi Evening News.
Tokyotidningen Asahi Shimbun beskrev ett sådant fall: En medelålders kvinnlig försäljare besökte en äldre man och sade: ”Jag bekymrar mig mer om er än om mitt arbete, herr K., för ni bor ensam.” Hon lyssnade uppmärksamt till allt som mannen hade att berätta, och han föll för hennes charm. När hon skulle gå, frågade hon om hon fick komma tillbaka nästa dag. ”Ja, gärna”, svarade han.
De började umgås regelbundet; de gick ut och åt tillsammans, och hon tog till och med med sig mat till honom. ”Jag skall ta hand om er tills ni dör”, lovade hon. Sedan började hon med sina försäljningsknep: ”Jag kan förvalta era tillgångar. Den firma som jag arbetar för har nyligen utvecklat ett mycket lönsamt investeringsprojekt.” Metoden gick ut på att han skulle inteckna sitt hus och sin fasta egendom, köpa guld för pengarna och förvara det hos hennes firma. Fällan var gillrad. Herr K. blev ett av många offer i en omfattande bedrägerihärva. När transaktionen väl var genomförd, försvann kvinnan och kom aldrig tillbaka.
”När jag var soldat, stod jag ofta öga mot öga med döden”, säger herr K. ”Men det känns ännu svårare att jag har blivit avlurad alla mina tillgångar av någon som utnyttjar svagheterna hos oss gamlingar som bor ensamma utan några släktingar att lita till.”
Bedragare lurar gamla i Italien
Boken L’Italia che truffa beskriver en raffinerad metod som italienska svindlare kommit på för att lura av gamla människor deras surt förvärvade slantar. År 1993 bildades en ny regering i Italien. Regeringschefen hade tidigare varit chef för den italienska riksbanken, och hans namnteckning förekom därför på de sedlar som utfärdats under den period då han var riksbankschef (och som naturligtvis fortfarande var giltiga). Ett antal bedragare sökte upp äldre människor i deras hem, påstod att de kom från den italienska riksbanken, legitimerade sig med falska ID-kort och sade: ”Som ni vet har riksbankschefen nu blivit konseljpresident, och därför är sedlar med hans namnteckning inte längre giltiga. Vi har fått i uppdrag att samla in alla gamla sedlar från familjerna här i trakten och ersätta dem med nya sedlar, som är undertecknade av hans efterträdare. ... Här är ert kvitto. Gå till banken med det här papperet i övermorgon, så får ni kvittera ut samma penningsumma som ni har överlämnat till oss.” Med denna metod lurade de till sig 15 miljoner lire (närmare 70.000 kronor) på en enda dag!
Andra bedragare kontaktar intet ont anande personer, däribland gamla, ute på gatorna. De frågar dem om de vill delta i en undersökning, ber dem underteckna några papper och säger att deras namnteckning bara bekräftar att de har tagit del i undersökningen. I själva verket har de undertecknat ett kontrakt som förpliktar dem att göra eller köpa något.
Någon tid senare får offren med posten ett paket innehållande vissa varor, och det finns kanske en tydlig varningstext som säger att de kommer att drabbas av någon typ av påföljd om de vägrar att ta emot varorna. Somliga, i synnerhet äldre personer, blir då rädda och tycker att det är bättre att betala en relativt liten summa och behålla de värdelösa varorna än att riskera att ställas inför domstol.
Hur vanliga är sådana bedrägerier i Italien? Enligt boken L’Italia che truffa uppgår antalet anmälda bedrägerier till omkring 500.000 per år. Minst tre gånger så många blir aldrig polisanmälda. En TV-reporter sade: ”Sammanlagt gillras omkring två miljoner fällor av olika slag varje år — mellan fem och sex tusen om dagen.”
Ja, problemet är bara alltför vanligt. Ingen åldersgrupp (och ingen ras eller folkgrupp heller, för den delen) går säker för personer som vill lura av människor deras pengar — ofta alla deras besparingar. Se upp! Det kan hända dig också.
[Ruta/Bild på sidan 8]
Hur du kan undgå att bli lurad
ALLA telefonförsäljare är inte oärliga. I USA, till exempel, fanns det år 1994 140.000 företag som sysslade med telefonförsäljning, enligt pensionärsorganisationen AARP (American Association of Retired Persons), och av dessa beräknas 10 procent, eller 14.000, bedriva bedräglig verksamhet. Det är därför nödvändigt att vara på sin vakt, om man får ett erbjudande som låter för bra för att vara sant. Här följer några förslag som kan hjälpa dig att inte bli lurad av telefonförsäljare.
◆ Om någon ringer upp dig och säger att du har vunnit något utan någon insats från din sida, kanske det bästa du kan göra är att lägga på luren.
◆ Om en telefonförsäljare insisterar på att du skall köpa något i dag för annars kommer det att vara för sent, är detta vanligtvis en fingervisning om att allt inte står rätt till.
◆ Var rädd om ditt kreditkortsnummer. Lämna inte ut det till okända som ringer för att tigga pengar.
◆ Köp ingenting per telefon, såvida du inte själv har ringt upp och har att göra med ett postorderföretag som du vet har gott rykte.
Villaägare behöver se upp med personer som erbjuder sig att utföra reparationer. Här följer några rekommendationer som utfärdats av AARP:
◆ Anlita inte främmande personer förrän du noga har kollat upp deras referenser. Be om namn och telefonnummer till andra kunder som har anlitat dem.
◆ Underteckna aldrig ett papper utan att läsa igenom det mycket noga, och förvissa dig om att du förstår och godtar alla villkor i kontrakt och överenskommelser.
◆ Låt inte någon annan förklara innehållet i ett avtal för dig, såvida det inte är någon som du känner och litar på. Läs själv igenom det finstilta.
◆ Betala aldrig för en reparation i förskott. Förvissa dig om att arbetet är utfört till din belåtenhet innan du gör slutbetalningen.
Var uppmärksam. Använd ditt sunda förnuft. Dra dig inte för att säga nej om du inte är intresserad av att köpa en viss vara. Och kom ihåg: Om ett erbjudande låter för bra för att vara sant, så är det förmodligen det.
[Bild på sidan 7]
Bedragare ger sig ibland ut för att vara snälla och omtänksamma personer för att kunna lura av gamla människor deras pengar