Broar — Hur skulle vi klara oss utan dem?

”Prisa den bro som bar dig över.” — George Colman, engelsk dramatiker på 1800-talet.

NÄR passerade du senast över en bro? Lade du ens märke till den? Miljontals människor passerar över broar varje dag. Vi tar dem bara som självklara. Vi går, cyklar eller kör bil över dem eller under dem, kanske utan att ens tänka på det. Men vad skulle hända om de inte fanns?

I tusentals år har människor och djur kunnat ta sig över annars oöverstigliga gap, vare sig det är en flod, en djup avgrund eller en ravin, tack vare alla slag av broar. Det är svårt att tänka sig en del städer utan deras broar — Kairo, London, Moskva, New York, Sydney och många andra. Ja, broar har en gammal historia.

Broar i det flydda

För mer än 2.500 år sedan byggde drottning Nitokris i Babylon en bro över floden Eufrat. Varför? Den grekiske historieskrivaren Herodotos svarar: ”[Babylon] delades av floden i två skilda delar. Under de tidigare kungarna förhöll det sig så att om en man önskade ta sig från den ena delen till den andra, måste han göra det i båt, vilket måste, som jag ser det, ha varit mycket problematiskt.” Genom att använda timmer, tegel och stenblock som byggnadsmaterial och järn och bly som murbruk lät Nitokris uppföra en bro över en av de mest berömda floderna i forna tider.

Ibland har broar påverkat historiens förlopp. När kung Darius den store av Persien gav sig ut på sitt fälttåg mot skyterna, ville han ta den snabbaste möjliga landvägen från Asien till Europa. Det innebar att han ledde sin armé på 600.000 man över Bosporen. Det var farligt att korsa sundet med båt på grund av tät dimma och förrädiska strömmar. Darius surrade därför fast båtar vid varandra tills han hade gjort en flytande pontonbro som var 900 meter lång. I dag behöver man inte göra sig så mycket besvär som Darius gjorde för att ta sig över sundet. Man kan ta sig över på mindre än två minuter med bil, om man använder Bosporenbron i Istanbul i Turkiet.

Om du studerar Bibeln, kanske du kan komma ihåg ett tillfälle då avsaknaden av en bro påverkade historiens förlopp. Påminn dig vad som hände när kung Nebukadnessar i Babylon belägrade östaden Tyros. Under 13 år försökte han erövra staden, men han kunde inte göra det, delvis beroende på att det inte fanns någon bro mellan ön och fastlandet. (Hesekiel 29:17–20) Östaden skulle inte erövras på ytterligare tre hundra år, inte förrän Alexander den store byggde en grusbank från fastlandet till ön.

”Alla vägar ledde till Rom” i det första århundradet, men romarna behövde såväl broar som vägar för att hålla ihop riket. Genom att använda stenar som vägde så mycket som åtta ton vardera byggde romerska ingenjörstrupper valvbroar som var så skickligt utformade att en del av dem fortfarande finns kvar efter mer än två tusen år. Deras akvedukter och viadukter var också broar.

Under medeltiden fungerade broar ibland som befästningar. År 944 v.t. byggde saxarna en träbro över floden Themsen i London för att avvärja en attack från danskarna. Nästan tre hundra år senare ersattes denna träbro av Old London Bridge, som blivit omtalad i historien och i visan.

När drottning Elizabeth I började regera i England, var Old London Bridge inte längre bara en befästning av sten. Byggnader hade uppförts på själva bron. Det var affärer på gatuplanet. Och de övre planen? De tjänade som bostäder åt förmögna affärsmän och även åt medlemmar av det kungliga hovet. London Bridge hade blivit ett centrum för det sociala livet i London. Hyrorna som man fick in från affärerna och bostäderna hjälpte till att bekosta underhållet av bron, ja, London Bridge var en avgiftsbelagd bro!

Medan européer var upptagna med att bygga broar av trä och sten, tillverkade inkafolket i Sydamerika sina broar av rep. Ett känt exempel är San Luis Rey-bron, som sträckte sig över floden Apurímac i Peru. Inkafolket tog fibrerna från en växt och tvinnade ihop dem för att göra rep tjocka som en manskropp. De lade repen runt stenpelare och sträckte dem sedan över floden. Efter att ha gjort fast repen på båda sidor hängde de upp en plattform av träplankor för att göra en brobana. Underhållsarbetare bytte ut repen vartannat år. Bron var så välbyggd och underhållen att den fanns kvar i fem hundra år!

Broar och våra föränderliga behov

Broar måste kunna stå emot jordbävningar, starka vindar och temperaturförändringar. Som vi har sett använde ingenjörer för inte så länge sedan timmer, tegel eller sten i brobyggen. När bilen kom i bruk i slutet av 1800-talet, behövde befintliga broar förbättras och breddas för att klara av tyngre trafik.

Att ångloket uppfanns bidrog också i hög grad till att man måste konstruera och bygga nya broar. Den mest praktiska leden för järnvägar gick ofta över breda floder eller djupa avgrunder. Skulle man kunna bygga en bro som kunde sträcka sig över gapet och hålla för tyngden då fler och fler godsvagnar fogades till? Broar av gjutjärn fyllde detta behov under en tid. En av de mest berömda broarna från början av 1800-talet är hängbron över Menaisundet i norra Wales, ritad av den skotske ingenjören Thomas Telford och fullbordad år 1826. Dess spann är 176 meter, och den är fortfarande i bruk! Men gjutjärn hade en tendens att bli skört, och broolyckor var därför vanliga. I slutet av 1800-talet började man så tillverka stål. Detta material hade egenskaper som gjorde det lämpligt till att bygga längre och säkrare broar.

Brotyper

Det finns sju huvudsakliga brotyper. (Se rutan här ovan.) Här skall vi kortfattat behandla två av dem.

Konsolbalkbroar har två stora torn på vardera sidan av floden. Balkar är förankrade i varje torn, ungefär på samma sätt som en sviktbräda är fastsatt vid kanten av en simbassäng. Bron kompletteras av ett stabilt mellanliggande spann.

Där det finns en strömmande flod eller där flodbädden är extremt mjuk föredras ofta konsolbalkbroar, eftersom dessa inte är i behov av att bropelare sänks ner i mitten av flodbädden. På grund av konsolbalkbroarnas stabilitet är de idealiska för att bära sådan tung trafik som järnvägståg.

Du har kanske sett en akrobat på cirkus balansera på en spänd lina. Har du tänkt på att han faktiskt går på en bro — en hängbro? En del hängbroar som används i dag är inte mycket mer komplicerade än en spänd lina. De kan bestå av ett rep som är förankrat i båda ändarna och en korg som hänger i det. Passageraren sitter i korgen och drar sig fram i ett svagt nerförslut tills han når den andra sidan. Världen över använder människor enkla hängbroar.

Du skulle naturligtvis inte komma på tanken att köra en bil över en bro gjord av rep. Efter det att järnkättingar och kablar av stålwire hade uppfunnits blev det möjligt att bygga hängbroar som kunde bära upp tunga laster. Moderna hängbroar kan ha ett huvudspann som sträcker sig 1.200 meter eller längre. En hängbro består vanligen av två bropelare, pyloner, i stål. Stålkablar, bestående av tusentals ståltrådar, är förankrade i bropelarna och i landfästena. Det är i huvudsak kablarna som bär upp tyngden av trafiken och vägbanan. Rätt konstruerad är en hängbro en av de säkraste broarna som finns.

Tidigare kanske du har tagit broar som något självklart. Men nästa gång du går över en bekant bro, kan du fråga dig själv: ”Vad vet jag om den här bron? När byggdes den?” Titta närmare på den. Är det en konsolbalkbro, en hängbro eller någon annan typ av bro? Varför valde man just den här typen av bro?

Medan du passerar över den kan du titta ner och fråga dig själv: ”Hur skulle jag klara mig utan den?”

[Ruta/Bild på sidan 12]

BROTYPER

1. BALKBROAR används ofta på bilvägar. Balkarna vilar på pelare eller brofästen. Dessa broar kan ha ett spann på upp till 300 meter.

2. FACKVERKSBROAR bärs upp av fackverk utformade som trianglar. Dessa broar, som ofta används till järnvägar, är byggda för att spänna över raviner, floder och andra hinder.

3. På VALV- och BÅGBROAR bildar varje spann ett valv. Detta är en av de äldsta typerna av broar. Romarna byggde detta slag av valv i sina akvedukter och viadukter och använde en slutsten för att låsa valvet. Många finns fortfarande kvar i dag.

4. SNEDKABELBROAR påminner om hängbroar förutom att kablarna är fastsatta direkt i brotornen.

5. ÖPPNINGSBARA BROAR kan höjas eller vridas runt för att fartyg skall kunna passera. Londons Tower Bridge är ett bra exempel.

6. KONSOLBALKBROAR är beskrivna i huvudtexten.

7. HÄNGBROAR är beskrivna i huvudtexten. — World Book Encyclopedia, 1994.

[Tabell på sidan 13]

NÅGRA BERÖMDA BROAR

HÄNGBRO

Stora Bält Danmark 1.624 m

Brooklynbron USA 486 m

Golden Gate USA 1.280 m

Jiangyin Yangtze Kina 1.385 m

KONSOLBALKBRO

Quebecbron Canada 549 m

Mississippibron USA 480 m

BÅGBRO I STÅL

Sydney Harbour Australien 500 m

Birchenough Zimbabwe 329 m

SNEDKABELBRO

Pont de Normandie Frankrike 856 m

Skarnsundsbron Norge 530 m

[Bild på sidan 10]

Modern konsolbalkbro ovanför en forntida valvbro i Almería i Spanien

[Bild på sidan 13]

Brooklynbron, New York, USA (hängbro)

[Bild på sidan 13]

Tower Bridge, London, England (öppningsbar)

[Bild på sidan 13]

Sydney Harbour, Australien (bågbro)

[Bild på sidan 13]

Seto-Ohashi, Japan (snedkabelbro)