Blick på världen
Problem med fredsbevarandet
”För tio år sedan var FN:s fredsbevarande operationer så högt ansedda att FN-styrkorna kollektivt tilldelades Nobels fredspris”, uppger Torontotidningen The Globe and Mail. ”Nu för tiden får deltagare i fredsbevarande operationer — civilpersoner, poliser och soldater — både förakt och lyckönskningar.” Varför denna förändring? ”Ett grundproblem är de nutida konflikternas beskaffenhet. Många av dagens krig utkämpas inte av välorganiserade arméer med klara målsättningar och doktriner, utan av oppositionella grupper och krigsherrar som i vinningslystnad anställer tonåringar som soldater. De slåss för makten i ett land, det är inte krig mellan länder”, förklarar Globe. Resultatet blir att ”i stället för att” FN:s fredsbevarande styrkor ”övervakar formella eldupphör nationer emellan, finner de sig medla mellan stridande fraktioner vars målsättningar — och ibland även strukturer på ledarskap — är oklara och vars önskan om fred är tvivelaktig”, tillägger tidningen.
Ny filosofi orsakar våld inom idrott
Enligt den franska tidskriften L’Express har den franska fotbollsledningen slagit rekord med 20.825 disciplinära åtgärder under fotbollssäsongen 1997/1998, och inslaget av våld ökade också betydligt inom andra idrottsgrenar. Varför så mycket våld? Enligt forskaren Richard Pfister är en orsak ”nödvändigheten att vinna. När pengar går före anseende, när resultatet betonas mer än nöjet att spela, blir konsekvensen att allting är tillåtet.” Pfister säger att när människor som ofta hålls fram som förebilder ostraffat uppvisar ett sådant uppförande, verkar det som om det i ungdomarnas ögon ursäktar våld och uppmuntrar dem att ta efter.
Brevduvor fortfarande till nytta
Polismyndigheten i den indiska delstaten Orissa har ett avancerat kommunikationsnät, men man vill ändå inte avskaffa sin ”duvservice”, en kår bestående av 800 duvor, rapporterar The Indian Express. Enligt B. B. Panda, polischefen i Orissa, har duvorna varit en livsviktig förbindelse med omvärlden under översvämningar och cykloner under de 50 senaste åren och är fortfarande användbara när trådlös kommunikation inte fungerar. När översvämningar ödelade staden Banki 1982, var duvorna den enda förbindelselänken mellan staden och distriktets huvudkontor i Cuttack. Den första duvenheten i Orissa togs i bruk 1946, och den bestod av brevduvor framavlade i Belgien med en kapacitet att flyga upp till 800 kilometer med en hastighet av 80 till 90 kilometer i timmen. Fåglarna, som har en livslängd på mellan 15 och 20 år, finns numera på tre platser och sköts av 34 poliskonstaplar. Panda konstaterar: ”Det skulle kunna verka föråldrat att ha duvor i dessa dagar då man har mobiltelefoner, men de fortsätter ändå att visa sig vara till god hjälp i delstaten Orissa.”
Barn saknar skolutbildning
Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som antogs 1948 av FN:s generalförsamling, förklarade utbildning som en grundläggande rättighet. Fastän många berömvärda ansträngningar har gjorts, är detta mål fortfarande långt ifrån uppnått. ”Femtio år efter antagandet av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna var det fortfarande mer än 130 miljoner barn i grundskoleåldern som inte gick i skolan”, rapporterar den tyska dagstidningen Allgemeine Zeitung Mainz. ”Detta betyder att 20 procent av alla världens barn inte fick någon grundläggande utbildning.” Enligt Reinhard Schlagintweit, chef för FN:s barnfond i Tyskland, skulle det kosta omkring 55 miljarder kronor att ge alla barn i världen grundskoleutbildning. Detta är mycket mindre än vad man i Europa varje år spenderar på glass eller den summa man i USA varje år spenderar på kosmetika, och det är bara en bråkdel av världens militärutgifter.
Det olycksdrabbade Asien
”Sex av de tio största katastrofer som inträffade i världen under förra året inträffade i Asien, och de krävde 27.000 liv och kostade 38 miljarder dollar”, konstaterar South China Morning Post. Till dessa katastrofer räknas översvämningarna i Bangladesh och Kina och de indonesiska skogsbränder som spred rök till grannländerna. ”Asien har drabbats av fler naturkatastrofer än någon annan världsdel”, uppger FN:s ekonomiska och sociala kommission för Asien och Stilla havet. ”Att försöka reducera farorna blir, i synnerhet i Asien, en av de största utmaningarna under 2000-talet.”
Varför man inte kan kittla sig själv
”En välplacerad kittling kan göra till och med en fullvuxen människa knäsvag. Men den mest hyperkänslige kan andas ut i vetskapen om att han i varje fall inte kan kittla sig själv”, uppger The Economist. Varför är det så? Enligt en nyligen gjord undersökning finns svaret i lillhjärnan, den del av hjärnan som samordnar motoriken. Forskare tror att lillhjärnan inte bara samordnar rörelser, utan också är inbegripen i att förutsäga de sensoriska följderna av dem. När människor försöker kittla sig själva förutser därför lillhjärnan sinnesförnimmelsen och dämpar den. När man blir kittlad av någon annan, stämmer inte retningen och lillhjärnans beräkningar överens, och sinnesförnimmelsen dämpas inte. En liknande artikel i The New York Times sammanfattade det så här: ”Hjärnan kan tala om vilka sinnesförnimmelser som är självförvållade genom en kittling och ge dem låg prioritet, så att den kan vara mer mottaglig för sinnesförnimmelser som orsakas utifrån, vilket kan vara viktigare.”
Morsealfabetets efterträdare
Morsealfabetet, som uppfanns 1832, ”har spelat en oändligt stor roll i utvecklingen av handel och historia”, erkänner Roger Cohn vid FN:s organ för internationella sjöfartsfrågor. Det har varit internationell standard och använts av fartyg i sjönöd ända sedan 1912, det år då Titanic signalerade SOS — tre korta, tre långa, tre korta — uppger The Toronto Star. Men den 1 februari 1999 infördes ett nytt satellitsystem av IMO (International Maritime Organization), i vilket en samling data automatiskt överförs till ”ett nätverk av räddningscentraler runt om i världen”, när man ombord på ett fartyg trycker in en ”nödknapp” på en satellitansluten terminal. Förutom fartygets niosiffriga identitetsnummer kan andra data som skickas ”innehålla uppgifter om tidpunkt, position och kategori av nödläge — antingen ospecificerat eller som någon av 12 punkter som innefattar allt från brand till att man tar in vatten, fått slagsida eller råkat ut för sjöröveri”, sägs det i The Star. Den tillägger nostalgiskt: ”Morsesignaler användes till att ge världen några av de bästa nyheterna i historien: De användes för att sända ut meddelande om eldupphör vid båda världskrigen.”
Hälsoproblem på grund av skor
”Medicinsk expertis menar att var sjätte människa har allvarliga fotproblem, vilka ofta kan härledas till skorna”, rapporterar The Toronto Star. Dåliga knän, ömma höfter, smärtor i nedre delen av ryggen och huvudvärk kan också vittna om att du bör se över de skor du använder. ”Det som är viktigast att komma ihåg är att skor inte formar sig efter fötterna, utan att fötterna formar sig efter skorna”, sägs det i The Star. ”Köp inte skor och förvänta dig att de skall forma sig efter dina fötter. Om de inte känns bekväma i affären, köp dem inte.” Gör dina skoinköp på eftermiddagen, eftersom ”fötterna vanligtvis svullnar lite under en dag”, och ”prova ut skorna med tanke på bredden vid tårna i stället för vid hälen”. Kvinnor får statistiskt sett oftare fotproblem och deformationer. Det anses bero på att 90 procent av dem ”använder skor som är för små och för trånga för deras fötter” och på att ”höga klackar ofta leder till flera av de allvarligaste fotdeformationerna”. Tidningen tillägger: ”Det är också viktigt att komma ihåg att smärta uppstår efter det att skadan redan har skett.”
Bibelutgivning i Kina
”I Kina har det producerats mer än 20 miljoner exemplar av Bibeln under de 20 senaste åren, och Bibeln har blivit en av landets populäraste böcker sedan början av 1990-talet”, uppger nyhetsbyrån Xinhua. Enligt professor Feng Jinyuan vid institutet för världsreligioner vid Kinesiska akademin för social vetenskap har kristna i Kina rätt att köpa två exemplar. Det har redan utgetts över 20 olika upplagor, ”däribland engelska utgåvor med kinesisk översättning, kinesiska utgåvor med traditionella och förenklade tecken, utgåvor på minoritetsspråk och utgåvor både i fickformat och vanligt format”. Dessutom har ett antal böcker som innehåller bibliska berättelser getts ut och förväntas överstiga försäljningen av Bibeln. ”Bibeln kom som nummer 32 på listan över de mest inflytelserika böckerna i landet sedan början av 1990-talet”, heter det i artikeln, men ”generellt sett har religion mindre inflytande på kineserna än på människorna i Väst”.