Slump eller formgivning?

Nattfjärilens öga

● De flesta svärmare, ett slags fjärilar, flyger framför allt under natten. Man kan upptäcka andra nattaktiva djur när en ljusstråle träffar deras öga och får det att glimma till. Men nattfjärilens hornhinna reflekterar knappt något ljus alls, vilket gör den näst intill osynlig.

Intressanta fakta: Nattfjärilens öga har en ovanlig hornhinna. Den är uppbyggd av mikroskopiska knottror ordnade i regelbundna sexkantiga mönster. Knottrorna ”är mindre än det synliga ljusets våglängd”, konstaterar Peng Jiang, lektor i kemiteknik vid University of Florida. Strukturernas mönster och storlek gör det möjligt för ögat att fånga in ljus från flera våglängder och vinklar. De små knottrorna är bara 200 till 300 nanometer höga. Det kan jämföras med ett hårstrå, som normalt är ungefär 80 000 nanometer!

Ingenjörer hoppas att principen bakom nattfjärilens hornhinna kan hjälpa dem i utvecklingen av lysdioder och LCD-skärmar, som är vanliga inom den tekniska industrin. Principen kan också användas när det gäller solenergi. Solpaneler av kisel kan reflektera upp till 35 procent av ljuset, vilket innebär en betydande energiförlust. Men genom att ta efter de ordnade knottrorna i nattfjärilens öga har Jiang och hans medarbetare lyckats framställa kisel som reflekterar mindre än 3 procent av ljuset. ”Vi kan lära oss en hel del av de här strukturerna i naturen”, säger Jiang.

Vad tror du? Har den geniala strukturen i nattfjärilens öga kommit till av sig själv? Eller finns det en konstruktör bakom?

[Bild på sidan 30]

Hornhinnan har mikroskopiska knottror i sexkantiga mönster.

[Bilder på sidan 30]

Kisel med antireflekterande knottror används till solpaneler.

[Bildkälla på sidan 30]

Närbild av nattfjärils öga: Genom tillmötesgående från Dartmouth Electron Microscope Facility; närbild av kisel: Genom tillmötesgående från Peng Jiang.