”Min börda är lätt”

1. Vad menar de som understöder kristenheten om hur det är för någon att bli en Jesu efterföljare?

DE FLESTA människor i världen väljer minsta motståndets väg, och de följer det stora flertalets kurs, som leder till synd och slutligen död och förintelse. Några menar att det är en mycket svår uppgift att vara en kristen, någonting mycket större än de förmår bära i denna onda värld. Många har ingenting emot att vara så kallade kristna i kristenheten, där de kan följa alla självsvåldiga nycker och tillfredsställa alla köttets lustar, såsom kristenheten tillåter och godkänner, och de tycker att de gör alldeles rätt. Men att vara en verklig kristen, en som vandrar i Kristi Jesu fotspår, det är enligt de flestas uppfattning mycket svårt att åstadkomma. Men hur kan vi förlika den enligt förmenande svåra uppgiften att vara en kristen med Kristi Jesu ord, när han sade: ”Min börda är lätt”? Låt oss se vad Jesus sade: ”Kom till mig, alla ni som arbeta hårt och äro nedtyngda, och jag skall vederkvicka eder. Tag mitt ok på eder och bliv mina lärjungar, ty jag är mild till sinnes och anspråkslös i hjärtat, och ni skola finna vederkvickelse för edra själar. Ty mitt ok är välgörande, och min börda är lätt.” — Matt. 11:28—30, NW.

2, 3. a) Vad kräver Jehova av sina tjänare, som’ har överlämnat sig åt honom? b) Hur fullgjorde Jesus själv detta krav, och hur ordnade han så att också andra skulle göra det?

² Vad är det då som Jehova verkligen kräver att vi som kristna skall göra? När vi undersöker Skriften, finner vi, att det första och förnämsta är att predika budskapet om det triumferande Riket överallt i världen till ett vittnesbörd för alla nationer. Alla människor kan tala på något språk och uttrycka sina känslor och sina tankar. Och om någon har en verklig, djup känsla av hängivenhet för Jehova Gud och vet vad Jehova har i sinnet, enligt vad som kommer till uttryck i hans ord, då kommer han att predika goda nyheter för andra. Detta i sig självt är förvisso ingen svår uppgift. Dem av människosläktets medlemmar som har arbetat hårt och trälat i djävulens organisation och har gjort sig till slavar under den, dem uppmanar Jesus att lämna sitt nedtyngda tillstånd och komma till honom och bli vederkvickta. Jesus begär inte att du skall ta på dig oket och göra allt arbetet ensam. I en fotnot har detta uttryck ”tag mitt ok” denna lydelse: ”Kom in under mitt ok med mig.” Med andra ord, drag samma lass och gör detsamma som Jesus gjorde, när han var på jorden. Det arbete han hade fått sig anvisat var att predika för de förlorade fåren av Israel och föra dem in på den väg där Guds rikes välsignelser kunde tillfalla dem. Inte endast Jesus själv utförde detta predikoarbete, utan han sände sina lärjungar åstad till byarna för att predika de goda nyheterna om Riket. Han ville att de skulle sitta vid hans fötter som hans lärjungar, för att de skulle inhämta kunskap om Jehovas uppsåt och sedan kunna delge andra denna kunskap vid varje tillfälle.

³ När vi läser om Kristi liv i de fyra evangelierna, finner vi sannerligen att Kristus var mild till sinnes, anspråkslös i hjärtat; och alla de som kom till honom fann vederkvickelse för sina själar. När de sjuka hade blivit botade, var de angelägna om att tala om vad som hade hänt, och den enda förpliktelse som han ålade sina närmaste efterföljare var att de skulle predika, tala med andra och skänka dem tröst. Han gav dem i uppdrag att gå från hus till hus, från by till by, från stad till stad, från land till land. Och detta stora utvidgningsverk, som skulle bestå i att gå till icke-judar i land efter land, började sju år efter det att Jesus hade börjat sitt predikande. Först av allt skulle budskapet gå ut till judarna, för att de skulle få ett fullt tillfälle att höra det gudomliga budskapet, och detta budskap frambars på ett mycket enkelt sätt, endast genom ett talprogram. Nog var detta ok välgörande och milt. Det var inte någon tung börda som hade lagts på någon.

4. Hur uppstod svårigheten med att vara en kristen predikare?

⁴ Nå, men hur uppstår då svårigheten med att vara en kristen? Det är sannerligen inte predikandet som är svårt. Det är det motstånd som djävulen uppväcker mot dessa till sinnet milda och i hjärtat anspråkslösa människor, vilka utför det arbete som Jesus har anvisat åt de kristna att utföra. Jesus underrättade oss om att motståndet skulle bli intensivt, men det arbete som han gav de kristna att utföra skulle vara lätt. Det skulle inte vara en tung börda, mer än de kunde bära. I sin bergspredikan sade Jesus: ”Lyckliga äro de renhjärtade, ty de skola se Gud. Lyckliga äro de fridsamma, ty de skola kallas ’Guds söner’. Lyckliga äro de som hava blivit förföljda för rättfärdighetens skull, ty himmelriket tillhör dem. Lyckliga äro ni, när människor smäda eder och förfölja eder och lögnaktigt säga allt slags ont mot eder för min skull. Fröjda eder och hoppa av glädje, eftersom eder belöning är stor i himlarna; ty på det sättet förföljde de profeterna före eder.” — Matt. 5:8—12, NW.

5, 6. a) Vilka är nu motståndare till dem som predikar budskapet om Jehovas rike? b) Hur betraktar dessa predikare detta motstånd?

⁵ Jesus beskriver de förhållanden som skulle råda på jorden i dessa yttersta dagar, när dessa goda nyheter om Riket skulle predikas, och säger om de kristna: ”Men före allt detta skola människor bära hand på eder och förfölja eder och överlämna eder till synagogorna och fängelserna, i det ni bliva dragna inför konungar och styresmän för mitt namns skull. Det skall utfalla för eder till ett vittnesbörd.” (Luk. 21:12, 13, NW) All denna förföljelse kommer från djävulens hop, därför att de kristna gör något som är gott, i det att de ger Jehova odelad hängivenhet. Bara därför att du går omkring och fridsamt predikar de goda nyheterna, som riktar människors uppmärksamhet på universums suveräne Härskare och på sann tillbedjan, kommer djävulen med sina demoner och hela sin organisation att motstå dig. Alltså ser vi att vad som är svårt, det är den ståndpunkt vi måste inta mot djävulen och förföljare som han uppreser mot människor, därför att dessa är trogna mot Gud. Djävulen har alltid varit en grym arbetsgivare, men Jehova Gud har genom sin Son, Kristus Jesus, givit oss ett arbete, som inte är svårt att utföra. Det är bara att predika. Det är denna vänliga, enkla sanning om Riket, vilken vi bär ut till människorna, som djävulen ogillar. De kommunistiska nationerna, de demokratiska nationerna, religionens representanter, politikerna, finansmännen, alla ogillar det ihärdiga kungörandet jorden runt av Guds underbara triumferande rike, som skall välsigna hela människosläktet. De som ogillar budskapet vill inte ha detta rike! De är motståndare till Guds rike. Men trots allt det motstånd som Jehovas vittnen möter, rycker de fram i större antal och med större nit än någonsin tidigare för att i gärning omsätta den odelade hängivenheten för den suveräne Härskaren, Jehova. De är överlämnade åt Gud för att utföra denna tjänst.

⁶ De vet av erfarenhet att Jesu ord är sanna: ”Min börda är lätt.” De vet också, att om de tar upp denna börda och kommer in under oket med Kristus Jesus, så råkar de huvud stupa ut för opposition och motstånd från djävulens organisation. Men trots motståndarnas verksamhet har Jehovas vittnen under året 1955 haft den mest storslagna rapport över tjänst på fältet, som någonsin lagts fram till ära för Jehovas namn och till försvar för hans ord. De har fört in ”hela tiondet” i Guds skattkammare, och han har öppnat himmelens fönster och utgjutit välsignelse, till dess det inte fanns rum för den. (Mal. 3:10, Da) Varje år redogör Jehovas vittnen för de välsignelser, som Jehova har förlänat dem, genom att sända in en rapport, som tillkännager den glädje och det nöje de har fått röna i predikandet av dessa goda nyheter om Riket. (Se tabellen över Jehovas vittnens verksamhet i olika delar av världen.)

Framträdande punkter i tjänsterapporten för 1955

7. Hur många världen runt tog del i detta predikoarbete år 1955?

⁷ Under tjänsteåret 1955, vilket slutade med augusti månad, var det i medeltal 70.694 förkunnare som predikade de goda nyheterna om Riket i 158 länder. Förkunnarantalet har alltså stigit med 44.770 sedan 1954, vilket utgör en ökning med 8 ¹/₂ procent av medeltalet personer som varje månad varit ute i tjänsten på fältet och talat med andra om Riket. Många nyintresserade började predika för första gången, och detta förde förkunnarrekordet upp till 642.929 under tjänsteåret 1955.

8. Vilka ytterligare välsignelser från Jehova fick många av dessa predikare del av under 1955?

⁸ Ett av årets stora glädjeämnen var den rika välsignelse som Jehova utgöt över sina tjänare under Jehovas vittnens sammankomster ”Triumferande Riket”. Vid de tretton konvent som hölls under loppet av tio veckor var sammanlagt 403.682 personer närvarande vid det offentliga föredraget. Men vad som skänkte ännu större glädje åt alla deras hjärtan, som har överlämnat sig åt Jehova Gud, var att 13.016 ”andra får” blev döpta under denna tioveckorsperiod. Under tjänsteåret i sin helhet var det många fler som beslöt sig för att ägna Jehova Gud odelad hängivenhet, och under årets tolv månader blev allt som allt 63.642 individer döpta genom fullständig nedsänkning i vatten, varigenom de gav till känna att de tog på sig den lätta bördan att predika dessa goda nyheter. Detta ålägger dem som redan i åratal varit förbundna med den nya världens samhälle ett ansvar, nämligen att öva dessa nya och bringa dem till mogenhet och hjälpa dem att inse sitt privilegium att vara regelbundna församlingsförkunnare såväl som att avancera till pionjärtjänst och särskilda förordnanden som missionärer i andra delar av jorden.

9—12. a) Vilka enskildheter i rapporten angående heltidspredikarna är värda att lägga märke till? b) Angående spridningen av litteratur? c) Angående ökningen i andra avseenden år 1955?

⁹ I närvarande stund finns det 17.011 ordinerade förkunnare i heltidstjänst, som arbetar världen runt. I dessa led skulle många fler kunna rycka in, och Sällskapet hoppas med tillförsikt att de som kan ordna sina förhållanden så att de kan träda in i verksamheten som heltidsförkunnare kommer att göra det, ty på detta fält finns överflödande välsignelse att få. En obetydlig nedgång i antalet pionjärer har skett under tjänsteåret 1955, så att det är 254 färre heltidsförkunnare än år 1954. Vi hoppas uppriktigt att förhållandet blir det motsatta under tjänsteåret 1956 och att många fler kommer att känna sig säkra på att Jehova skall öppna himmelens fönster och utgjuta en välsignelse som är större än pionjärerna kan rymma, alldeles som han gör för alla sina tjänare i överflödande mått. Alla dessa förkunnare inte endast predikar de goda nyheterna från hus till hus och leder bibelstudier, utan de lämnar också tryckta predikningar hos människorna i form av biblar, böcker, broschyrer och tidskrifter, såväl som traktater och andra publikationer som kan hjälpa en människa att vinna en klar insikt om vad Jehovas uppsåt är i dessa yttersta dagar.

¹⁰ Under året spreds 2.927.062 inbundna böcker jämte 27.941.465 broschyrer. Dessutom spreds från hus till hus i hela världen sammanlagt 36.500.383 lösnummer av tidskrifterna Vakttornet och Vakna! på fyrtio olika språk. Nya prenumerationer på dessa båda tidskrifter tecknades till ett antal av 1.008.221, vilket visar det intensiva intresset från allmänhetens sida för det budskap som Jehovas vittnen har att frambära.

¹¹ Det finns ett sätt, varpå varje individ kan visa Gud, att han älskar honom och vill tillbedja honom, och det består i att hålla sig tätt till Jehovas organisation och föra in tiondet i förrådshuset, vilket inbegriper att vara med vid mötena och ta del i dem genom att yttra sig, att gå från hus till hus och predika, att bedriva återbesöks- och bibelstudieverksamhet i människornas hem, att vara med vid offentliga möten och i den mån det är möjligt bidra materiellt till organisationen för att befrämja Rikets intressen både på den egna orten och i hela världen. Jehovas vittnen har i sanning gjort detta under året 1955. I hela världen är nu 16.044 församlingar organiserade, som håller regelbundna studiemöten, och församlingsförkunnarna, som har besökt dessa möten, använder mycken tid — förutom att de ägnar tillbedjan åt Gud i Rikets salar — med att gå från hus till hus och predika de goda nyheterna. I själva verket har 85.832.250 timmar använts i predikoarbetet från hus till hus, från by till by, från stad till stad, från land till land, och häri inbegrips också länder bakom järnridån, där det råder oavlåtligt motstånd mot Jehovas vittnens arbete. Och när man har träffat intresserade människor, har man gjort återbesök till ett sammanlagt antal av 27.143.319; återbesöken har med tiden utvecklat sig till bibelstudier, och rapporterna utvisar att det varje vecka under året har hållits 337.456 bibelstudier i hemmen på de många språk som Rikets missionärer och förkunnare talar. Det råder ett mycket märkbart intresse för det arbete som Jehovas vittnen utför, ty vid tiden för Åminnelsen, den 7 april 1955, samlades 878.303 personer i Rikets salar och högtidlighöll minnet av Kristi Jesu död, och av dessa bekänner sig 16.815 höra till den ”lilla hjorden”.

¹² Jehovas vittnens arbete fortgår alltså på ett storslaget sätt. Jehovas välsignelse vilar i sanning över hans nya världs samhälle. Och när vi blickar tillbaka på de senaste tio åren, ser vi vilken välgång Jehova har låtit sitt folk få erfara. År 1945 var det i medeltal 127.478 förkunnare som tog del i arbetet med att predika. Men i denna dag har vi ett medeltal av 570.694.

13, 14. Vilka verkningar av den ständigt växande spridningen av tidskrifter och andra Vakttornspublikationer vederlägger religiösa kritikers påståenden?

¹³ När vi jämför vad som utförts under 1955 med de föregående årens resultat, finner vi att det överstiger varje annat års resultat i fråga om att kungöra det triumferande riket. På grund av Jehovas vittnens framgång har många av religionens representanter anklagat Sällskapet Vakttornet för att vara en organisation för bokförsäljning. Men när någon granskar Sällskapets årsrapport, kan han helt visst se, att alla de som har ägnat sig åt Rikets intressen är ordinerade förkunnare, som är intresserade av att predika och av att sätta i människornas händer sådant som kommer att medföra välsignelser till dem. Och så har de tryckta predikningar som publiceras i Vakttornet, i böckerna och broschyrerna vilka sprids i stort antal, medfört outsäglig tröst till människors hjärtan och sinnen. För att man skulle kunna hålla jämna steg med folks efterfrågan på det budskap som Jehovas vittnen bär ut till dem, har det varit nödvändigt att trycka 86.590.360 tidskriftsexemplar — Vakttornet och Vakna! — och 46.792.097 biblar, böcker och broschyrer, vilka siffror gäller hela världen. Dessa publikationer skulle aldrig kunna tryckas i så stora mängder, om det inte vore för de bidrag som Jehovas vittnen själva ger till Sällskapet.

¹⁴ Man bör komma ihåg, att tidskriften Vakttornet för trettio år sedan erbjöds mot ett bidrag av en dollar för ett års prenumeration (i USA). Så kom ”depressionen” och ”inflationen” och våra dagars allmänna ”högkonjunktur”, och papper, tryckfärg och maskiner har stigit mycket i pris, och byggnadskostnaderna har blivit avsevärt större. Trots detta är det emellertid alltjämt så, sedan alla dessa år förgått med häpnadsväckande förändringar i världen, att tidskriften Vakttornet erbjuds åt människorna till ett pris av en dollar för ett års prenumeration, omfattande tjugofyra nummer. Om inte Jehovas vittnen vore så frikostiga i att understödja tryckningen av dessa predikningar, skulle denna omfattande spridning aldrig kunna åstadkommas. Och vidare, om det inte vore för det nit och den hängivenhet som alla dessa vittnen ägnar Jehova Gud, kunde denna spridning aldrig rapporteras här. Det är deras av kärlek dikterade arbete som gör det möjligt för den nya världens samhälle att sända ut litteraturen i så ofantliga mängder.

15. Hur betraktar Jehovas hängivna tjänare sin förpliktelse att predika?

¹⁵ Att utföra detta arbete är en glädje för hjärtat hos envar av Jehovas tjänare, och de instämmer till fullo med Kristus Jesus, när han sade: ”Min börda är lätt.” Vårt arbete är att predika dessa goda nyheter om Riket. Djävulen, Jehova Guds ärkefiende, med sin organisation försöker göra detta arbete mycket svårt och försöker resa alla hinder han kan i dess väg, för att komma dess fart att saktas eller för att vända Guds tjänare bort från sann tillbedjan. I detta kommer han att misslyckas, ty till slut kommer alla människor som vinner evigt liv att ge odelad hängivenhet åt Jehova Gud. Jehova kommer att vara ensam i universum som den suveräne Härskaren, alldeles som han — fastän under opposition och motstånd — är det nu. I denna nya rättfärdighets värld kommer allt motstånd från Satan, djävulen, och hans demoner och alla som ställer sig på hans sida att ha undanröjts, förintats, avlägsnats ur tillvaron, och kvar på hela jorden kommer att finnas sanna tillbedjare, som alla ger odelad hängivenhet åt Gud. Jehova ställer var och en i denna tid på prov. Är ni villiga att möta och bestå i det prov som är uttryckt i dessa ord: ”Fören hela tiondet in i skattkammaren, att det må finnas mat i mitt hus, och pröva mig nu härmed, säger härskarornas Jehova, om jag icke öppnar himlarnas fönster för eder och utgjuter välsignelse åt eder, till dess det icke finnes rum för den.” — Mal. 3:10, Da.

(The Watchtower, 1 januari 1956)

[Tabell på sidan 89-91]

Rapport över Jehovas vittnens världsvida tjänst på fältet tjänsteåret 1955

(Se publikationen)