Jehovas vittnens historia i våra dagar

Del 28 — Internationella sammankomster (1946—1950)

SAMMANKOMSTEN i Cleveland 1946 har vidare tjänat som mönster, när det gällt att få en smidig organisation inom de olika avdelningarna som behövs för att Jehovas vittnens massammankomster skall fungera väl.a Man behövde en avdelning för ”frivillig tjänst”, där de som var villiga att tjäna sina bröder under konventet, var de än fick något att göra, kunde anmäla sig. På konventets första dag 1946 hade 1.100 fått sig olika arbeten tilldelade. Det behövdes en ”teknisk avdelning” som såg till att alla maskiner fungerade. En ”installationsavdelning” med skickliga elektriker, rörmokare och snickare ansvarade för all tillfällig byggnation i köket och matserveringen, reste en talartribun, drog fram vattenledningar, utvidgade det elektriska ledningsnätet, lade ner avloppsrör osv. En avdelning för ”första hjälpen vid olycksfall”, där det fanns läkare och sjuksköterskor, tog hand om dem som blev hastigt sjuka. Bland de andra funktionärsavdelningarna, som så att säga utgjorde kuggar i konventets stora hjul organisatoriskt sett, fanns det bokrum, stånd där man kunde få upplysningar, ett ordförandens kontor (som övervakade programmet) och vidare avdelningar för förlorat och upphittat, transporter, vaktmästar- och ordningsmannatjänst, publicitet, högtalarinstallation, konventets administration, dess orkester och musik och en redaktionsavdelning. Redaktionsavdelningen publicerade fem konventrapporter med bilder och korta skildringar av vad som tilldrog sig under konventet. Under de åtta dagar sammankomsten räckte trycktes 650.000 exemplar av konventtidningen The Messenger med dessa skildringar från Clevelandkonventet.

De upplevelser och erfarenheter, den glädje och andliga lyftning som kom tiotusentals människor till del vid ”De glada nationernas teokratiska sammankomst” i Cleveland år 1946 visade sig vara bara en försmak av vad som väntade Jehovas folk vid världssammankomsten på Yankee Stadium år 1950. Denna sammankomst kallades ”Jehovas vittnens sammankomst ’Teokratiens tillväxt’ ” och hölls i New York den 30 juli till 6 augusti 1950. Vilka glädjefyllda åtta dagar, vilken underbar teokratisk högtid var inte detta — ja, det var något som de som fick vara med aldrig kommer att glömma! Eftersom det nu var fem år sedan kriget upphörde, kunde tio tusen vittnen från sextiosju olika länder utanför USA bege sig till New York i och för denna sannskyldiga världssammankomst. Hundratal kom från det krigshärjade Europa. Ytterligare hundratal kom från Afrika, Australien och Nya Zeeland. Också Asien var representerat. Från Mellan- och Sydamerika kom konventdeltagare i hundratal, och många kom likaså från öarna i Stilla havet. Från Kanada kom tusentals vittnen. Dessa resenärer från världens alla hörn anlitade alla slags fortskaffningsmedel, de kom med båt, med järnväg, med flyg. Tillströmningen av utlänningar till New York var så stor under dagarna närmast före konventet, att Förenta staternas immigrationsmyndigheter begick en svår blunder genom att behandla en del av de tillresande vittnena orättvist och skymfligt, vilket senare utlöste en kraftig, offentligt tillkännagiven protest vid konventet. Trots de svårigheter som erbjöd sig deltog 79.247 personer i mötena under denna väldiga sammankomsts första dag. Deltagarsiffran den sista dagen överträffade alla rekord, då 123.707 personer kom för att höra det offentliga föredraget, som N. H. Knorr höll över ämnet ”Kan Ni få leva evigt i lycka på jorden?”

Konventorganisationen, som var uppbyggd efter mönstret från Cleveland, satte i gång sin verksamhet många månader före sammankomsten. Arbetet med att skaffa logi åt 75.000 konventdeltagare krävde det mest omfattande, intensiva sökande efter rum som dittills förekommit. På en plats i New Jersey, c:a 70 km från stadion, gjorde man föranstaltningar för en husvagnsstad. Här fick 15.000 vittnen bo i ett välorganiserat och välskött samhälle, där man inte saknade någonting. När öppningsdagen var inne, satte hela ”konventmaskineriet” i gång, inbegripet alla de olika avdelningarna med tusentals frivilliga medarbetare, för att detta skulle bli en verkligt välskött sammankomst på Yankee Stadiums begränsade område, som nu blev ganska ”överbefolkat”. Konventet kom att fungera så mönstergillt i varje avseende, att det blev till ett riktigt nutida skådespel, och det blev omtalat i pressen, i radio och television såväl inom som utom Förenta staterna. Sällskapets radiostation WBBR sände det mesta av konventprogrammet, och antalet av dem som kunde lyssna på det uppskattas till flera millioner.

Öppningsdagen, söndagen den 30 juli, var examensdag för 15:e kursen vid Vakttornets Bibelskola Gilead. Närmare 80.000 var närvarande vid examenshögtidligheterna på eftermiddagen, som utgjorde skolavslutning för de 120 eleverna. Högtidstalet, ”Framgångens väg”, hölls av skolans president, N. H. Knorr. Vid det första mötet på förmiddagen samma dag hade den första överraskningen kommit, en sångbok med nya, vackra sånger till Jehovas pris. Under de åtta dagar som följde fick den väldiga skaran konventdeltagare glädjen att gemensamt lära sig dessa nya sånger. På måndagen, som betecknades ”Jehovas oförtjänta godhet”, hölls under förmiddagen möten på främmande språk i olika delar av stadion, och på eftermiddagen och kvällen var det gemensamma möten, då man fick lyssna till flera landstjänares rapporter från olika håll i världen. Den praktiska broschyren med råd i frågor som rör vittnenas rätt inför lagen att utöva sitt predikovärv, Defending and Legally Establishing the Good News (finns bara på engelska), kom ut denna dag. På tisdagen, som kallades ”Hängivenhet åt Teokratien”, utkom det första numret av tidskriften The Watchtower med det tilltalande, nya formatet. Samma dag antog också 84.950 med stor entusiasm den svidande resolutionen mot kommunismen, som förelades konventet vid slutet av föredraget ”Hans herradömes tillväxt”, i vilket konventets, tema underströks. En småskrift, Evolutionen kontra den nya världen, sattes i deltagarnas händer samma kväll.

Onsdagen den 2 augusti, dagen ”Predika ordet”, blev mycket minnesvärd, ty då tillkännagav Sällskapets president för de förbluffade och fullständigt överraskade åhörarna att man givit ut bibelöversättningen New World Translation of the Christian Greek Scriptures (Nya Världens översättning av de kristna grekiska skrifterna), och de närvarande gav ljudligt sin entusiasm och förtjusning till känna. Vid morgon-, eftermiddags- och kvällsmötena under ”Missions- dagen”, torsdagen, fick man lyssna till fängslande och stimulerande rapporter och redogörelser från Gileadmissionärer. Samma dag blev också 3.381 döpta. Fredagen var ”Expeditionernas dag”, och då redogjordes det för den världsvida teokratiska utvidgningen. Den viktigaste händelsen under lördagen, dagen ”Kunskap om Gud”, var bekantgörandet att en ny bok, ”Detta betyder evigt liv”, hade kommit ut på spanska och engelska. Söndagen, som kallades ”Lev för den nya världen”, nåddes konventets höjdpunkt i och med att 123.707 personer kom för att höra det offentliga föredraget ”Kan Ni få leva evigt i lycka på jorden?”, som rörde och värmde hjärtana. En andlig festmåltid med feta rätter dukades sannerligen frikostigt fram för Jehovas vittnen vid denna deras dittills största sammankomst.b

Vittnena inbjöds att besöka det vackra, nya Betelhemmet, Sällskapets högkvarter vid 124 Columbia Heights, innan de lämnade konventstaden, och likaså att bese det mycket utvidgade tryckeriet vid 117 Adams Street i Brooklyn. Under flera dagar efter konventet gick många tusen igenom Betel och tryckeriet för att få se alla intressanta saker vid dessa två medelpunkter för den teokratiska verksamheten. Det nya Betelhemmet hade invigts den 30 januari 1950 och det nya tryckeriet den 3 april samma år.c I och med att man nu kunde taga dessa två byggnader med sin tidsenliga utrustning i fullt bruk, hade det väldiga utvidgningsprogram fullföljts, som deltagarna vid sammankomsten i Cleveland så entusiastiskt hade skänkt sitt bifall åt.

Den nya Betelbyggnaden är en välkonstruerad, tio våningar hög tegelbyggnad, med ett tre våningar högt torn på taket, och kan tydligt ses från Hudsonfloden och Brooklynbron. Mottagningshallen i Betelhemmet är tilltalande, och därifrån kan man ta någon av hissarna upp i byggnaden eller gå vidare till det lämpligt belägna samlingsrummet strax intill. En trappa ner ligger den konstnärligt dekorerade Rikets sal med sittplatser för 500 personer. Ytterligare en trappa ner finns den stora matsalen, där 450 personer kan äta samtidigt, och köksutrymmen. I denna byggnad har också Vakttornets radiostation WBBR sina moderna studiolokaler och sin fina orgel. På åttonde våningen finns ett vackert bibliotek. Dessutom har Sällskapets president sitt kontor i Betelhemmet, och det rymmer också kassaförvaltarens kontor, Sällskapets juridiska avdelning och redaktionslokaler. I Betelbyggnaden finns det dessutom tillräckligt utrymme för att bereda bostad åt 450 medarbetare, som utgör Betelfamiljen; där finns också en väldig ”tvättstuga” och andra inrättningar för ett storhushåll.

I det nya tryckeriet är Sällskapets expedition för ledningen av arbetet i Förenta staterna inrymd. För övrigt används emellertid det mesta av denna nya byggnad (som stod färdig 1950) till tryckeri, där böcker, småböcker och tidskrifter framställs med tillhjälp av väldiga tryckpressar och andra maskiner av senaste konstruktion, som medger stor hastighet vid framställningen. De engelska upplagorna av tidskrifterna Vakttornet och Vakna! — och upplagor av dessa tidskrifter på många andra språk — trycks och sänds ut från detta tryckeri. Här trycks också biblar och många andra av Sällskapets publikationer.d

[Fotnot]

(Fortsättning följer.)