Se upp för avfällingar!
Viktiga detaljer från Judas’ brev
JEHOVAS tjänare måste följa anvisningarna ”avsky det onda” och ”håll fast vid det goda”. (Romarna 12:9) Bibelskribenten Judas hjälpte andra att göra detta i sitt brev, som han sände från Palestina förmodligen omkring år 65 v.t.
Judas kallade sig ”en Jesu Kristi slav, men Jakobs bror”. Denne Jakob var tydligtvis Jesu Kristi välkände halvbror. (Markus 6:3; Apostlagärningarna 15:13—21; Galaterna 1:19) Judas var således själv Jesu halvbror. Men han ansåg kanske att det inte var lämpligt att nämna detta köttsliga band, eftersom Kristus då var en förhärligad andlig person i himmelen. Judas gav mycket rättframma anvisningar i sitt brev, som kan hjälpa oss att följa uppmaningen ”håll fast vid det goda” och att se upp för avfällingar.
”Kämpa hårt”
Även om Judas haft för avsikt att skriva om de kristnas gemensamma frälsning, fann han det nödvändigt att uppmana sina läsare att ”kämpa hårt” för tron. (Verserna 1—4) Varför det? Därför att ogudaktiga människor hade smugit sig in i församlingen och vände Guds oförtjänta omtanke till en ursäkt för tygellöshet. De trodde med orätt att de kunde bryta mot Guds lagar och ändå stanna kvar bland hans folk. Må vi aldrig ge efter för sådana onda tankegångar, utan alltid söka rättfärdighet, tacksamma för att Gud genom Jesu blod barmhärtigt tvättat bort våra synder. — 1 Korintierna 6:9—11; 1 Johannes 1:7.
Varnande exempel för oss
Det är nödvändigt att vara på sin vakt mot vissa inställningar, visst uppförande och vissa människor. (Verserna 5—16) Därför att en del israeliter som blev räddade från Egypten saknade tro, blev de tillintetgjorda. Änglar som övergav sin tillbörliga ställning har hållits i förvar ”med eviga bojor under tätt [andligt] mörker för den stora dagens dom”. Grov omoraliskhet drog ”det rättsliga straffet bestående av evig eld” över Sodom och Gomorra. Må vi därför alltid behaga Gud och aldrig lämna ”livets väg”. — Psalm 16:11.
Olikt ärkeängeln Mikael, som inte ens framförde en dom mot djävulen i skymfliga ordalag, skymfade de ogudaktiga människorna ”dem som är härliga”, uppenbarligen dem som tilldelats viss härlighet av Gud och Kristus som smorda äldste. Må vi inte visa respektlöshet för av Gud given myndighet!
De ogudaktiga människorna följde Kains, Bileams och Koras dåliga exempel. De utgjorde ett andligt hot jämförbart med blindskär och var lika vattenlösa moln och förtorkade, med rötterna uppryckta träd, som inte frambringade något nyttigt. Dessa avfällingar knotade och klagade också och beundrade ”personligheter för sin egen fördels skull”.
Fortsätt att stå emot
Judas gav sedan några anvisningar om att stå emot onda inflytanden. (Verserna 17—25) ”I den yttersta tiden” skulle det finnas hånfulla människor, och de sanna kristna måste stå ut med dem och deras smädliga ord i våra dagar. För att stå emot sådana onda inflytanden bör vi bygga upp oss på vår ”allraheligaste tro”, be med helig ande och bevara oss i Guds kärlek medan vi väntar på att Jesu barmhärtighet skall komma till uttryck.
I rollen som falska lärare vållade tydligtvis de ogudaktiga människorna att några fick tvivel. (Jämför 2 Petrus 2:1—3.) Och vad behövde de tvivlande? Jo, andlig hjälp att bli ryckta ur ”elden”, evig tillintetgörelse! (Matteus 18:8, 9) Men de gudfruktiga behöver inte frukta för detta öde, för Jehova kommer att skydda dem, så att de inte ”snavar” och faller i synd och för den tillintetgörelse som väntar avfällingarna.
[Ruta på sidan 31]
Blindskären: Judas varnade sina medkristna för ”blindskären” vid deras ”kärleksmåltider”. (Judas, vers 12) Sådana avfällingar, som låtsades älska de medtroende, liknade spetsiga klippgrund strax under vattenytan, som kunde vålla skeppsbrott eller riva och döda simmare. Kärleksmåltiderna kan ha varit sådana tillfällen då materiellt rika kristna inbjudit fattiga medtroende till fest. Kyrkofadern Krysostomos (347?—407 v.t.) sade: ”De träffades alla vid en gemensam måltid: de rika kom med livsmedel, och de fattiga och de som ingenting hade blev inbjudna, och alla höll de måltid tillsammans.” Av vilket slag kärleksmåltiderna på den tiden än må ha varit, hjälpte Judas’ varning de trogna att ta sig i akt för de avfälliga ”blindskären” som kunde vålla andlig död. Fastän de kristna inte var befallda att hålla kärleksmåltider, och sådana hålls inte i våra dagar, hjälper Jehovas folk varandra materiellt i tider av behov och har ett angenämt umgänge.