Hur kan du slå vakt om din hälsa?
BEHANDLINGSMETODER är ett populärt samtalsämne. Det verkar som om nästan alla vänner och grannar har en favoritlösning på alla medicinska problem. En persons önskan att bota sig själv kan, förståeligt nog, vara mycket stark. Det finns emellertid människor som ”går till doktorn först när tillståndet är kritiskt”, säger en brasiliansk läkare och tillägger: ”De kanske har ett sår på huden som inte vill läka, trots alla huskurer. När de sedan kommer till doktorn, uppdagas det att de har en typ av cancer som borde ha behandlats på ett tidigt stadium.”
Eftersom en tidig diagnos ofta räddar liv, kan det vara ödesdigert att vänta för länge. ”En 30-årig kvinna hade menstruationsrubbningar och måttliga smärtor i nedre delen av buken. Hon stoppade i sig massor av värktabletter och antiinflammatoriska medel, och smärtorna avtog”, förklarar en kirurg. ”Men tre dagar senare drabbades hon av en blödningschock och fördes i ilfart till sjukhuset. Jag opererade henne omedelbart, efter att ha ställt diagnosen utomkvedshavandeskap. Det var nätt och jämnt hon kunde räddas!”
En ung kvinna i São Paulo trodde att hon hade blodbrist, men i själva verket led hon av kronisk njurinsufficiens. Eftersom hon hade dröjt så länge med att söka vård, var en njurtransplantation den enda lösningen. Hennes läkare säger: ”Ofta drar sig patienten för att söka läkare och medicinerar i stället på egen hand eller prövar metoder som rekommenderats av lekmän, och detta leder till allvarliga problem.”
Vi bör naturligtvis inte bagatellisera kroppens signaler. Men hur kan vi undvika att bli helt uppslukade av hälsofrågor? Ordet ”hälsa” har definierats som ”tillstånd av välbefinnande och fullgoda kroppsfunktioner” eller ”frihet från fysisk sjukdom eller smärta”. Intressant nog erkänner många forskare att de flesta sjukdomar i viss utsträckning är möjliga att förhindra. Doktor Lewis Thomas förklarar: ”Vi är på intet sätt undermåligt hopfogade, utan vi är snarare förvånansvärt starka, hållbara organismer, som sprudlar av hälsa.” I stället för att bli ”friska hypokondriker” och nästan oroa ihjäl oss för vår hälsa bör vi samarbeta med kroppen och dess fantastiska förmåga att bota sig själv. En kompetent läkare och annan medicinsk expertis kan också vara till hjälp.
När man bör söka läkarhjälp
En brasiliansk läkare rekommenderar att man söker professionell hjälp, ”om sådana symtom som feber, huvudvärk, kräkningar eller smärtor i buken, bröstet eller njurbäckenet inte går över med vanliga mediciner och ofta uppträder utan någon synbarlig orsak eller om smärtan är akut och mycket intensiv”. En annan läkare rekommenderar att man söker hjälp när man är osäker på hur man skall behandla symtomen eller har en känsla av att något är annorlunda än det brukar vara. Han tillägger: ”När ett barn blir sjukt, föredrar föräldrarna vanligtvis att söka läkarhjälp i stället för att försöka bota det på egen hand.”
Men måste man alltid äta mediciner när man är sjuk? Kan den aktuella medicinen motverka sitt eget syfte? Finns det några biverkningar, till exempel magbesvär eller skador på levern eller njurarna? Kan den interagera med andra mediciner? ”Få patienter kan se nyktert eller ens förnuftigt på sina egna problem”, sägs det i The New Encyclopædia Britannica. En samvetsgrann läkare kan emellertid hjälpa oss att inse att alla mediciner är potentiellt skadliga och att det finns få läkemedel i våra dagar som inte har några biverkningar. Fråga gärna på apoteket nästa gång du köper en receptbelagd medicin! Även icke receptbelagda läkemedel kan förorsaka skador eller till och med dödsfall om de överdoseras eller används på fel sätt.
Behovet av försiktighet framhålls i en artikel av Richard A. Knox i tidningen The Boston Globe, där det sägs: ”Miljontals reumatiker som dagligen äter smärtstillande medel löper risk att drabbas av akuta och livshotande blödningar, rapporterar forskare vid Stanford University.” Han tillägger: ”Att kombinera värktabletterna med syraneutraliserande eller populära syrahämmande medel är inte något skydd mot allvarliga komplikationer i form av magblödningar, utan kan till och med öka risken.”
Hur är det då med självmedicinering när det gäller enklare åkommor? En läkare i Ribeirão Prêto i Brasilien säger: ”Jag tror att det skulle vara mycket bra om alla kunde ha ett litet husapotek hemma. ... Medicinerna bör emellertid användas med urskillning och sunt förnuft.” (Se rutan på sidan 7.) Grundläggande kunskaper i sjukvård kan också bidra till att förbättra livskvaliteten. Eftersom omständigheterna skiljer sig från person till person, vill Vakna! inte rekommendera några speciella mediciner, behandlingsmetoder eller naturmedel.
Vad kan du göra för att hålla dig frisk?
”De bästa läkarna i världen är doktor Kost, doktor Vila och doktor Glad”, skrev Jonathan Swift, en engelsk författare som levde på 1700-talet. Ja, en balanserad kost, tillräckligt med vila och ett glatt sinne är faktorer som i hög grad bidrar till god hälsa. Däremot kan vi inte, trots smarta reklammakares påståenden, köpa oss hälsa bara genom att ta några piller. ”Onödigt och rentav oförsiktigt bruk av farmaceutiska produkter” kan försvaga immunsystemet, sägs det i boken Dicionário Terapêutico Guanabara.
Genom att ta ansvar för vårt eget liv och undvika drogmissbruk, rökning, omåttligt drickande och för mycket stress kan vi emellertid göra mycket för att förbättra vår hälsa. Marian, som är i 60-årsåldern och i många år har varit missionär i Brasilien, säger: ”Jag har kunnat glädja mig åt relativt god hälsa genom att leva ett måttfullt liv och ha en varierad och hälsosam kost.” Hon tillägger: ”Jag tycker vanligtvis om att stiga upp tidigt, så det är viktigt för mig att komma tidigt i säng.” Sunt förnuft och sunda vanor bör inte underskattas, och inte heller vikten av regelbundna hälsokontroller och god kontakt med en erfaren husläkare.
Marian vill naturligtvis fortsätta att vara frisk, men hon är noga med att varken försumma sin hälsa eller oroa sig alltför mycket för den. Hon säger: ”Jag ber också Jehova om vägledning när jag måste fatta beslut i hälsofrågor, så att jag kan göra det som är bäst i det långa loppet och inte behöver ägna onödigt mycket tid och pengar åt att försöka förbättra min hälsa.” Hon tillägger: ”Eftersom det är mycket viktigt att vara aktiv, ber jag att Gud skall hjälpa mig att använda min tid och mina krafter på ett förståndigt sätt, så att jag inte sparar mig i onödan men inte heller blir överansträngd.”
För att vara verkligt lyckliga kan vi inte bortse från framtiden. Även om vi just nu är relativt friska, vet vi att sjukdom, smärta, lidande och död är realiteter att räkna med. Finns det något hopp om att vi en dag skall kunna åtnjuta fullkomlig hälsa?
[Ruta på sidan 6]
Fördelar med en balanserad egenvård
Din hälsa beror i stor utsträckning på vad du äter och dricker. Om du försöker köra din bil på utspädd bensin eller blandar socker i bensinen, kommer du snart att förstöra motorn. Om du försöker livnära dig på skräpmat och läsk, kommer du likaså att få betala ett högt pris i det långa loppet — din hälsa kommer att bli lidande. I datavärlden har man om ett likartat förhållande på skämt uttrycket ”SISU”, som uttyds ”Skräp in, skräp ut”.
En professor i allmänmedicin, dr Melanie Mintzer, förklarar: ”Det finns tre slags patienter: de som söker läkare för sådant som de lika gärna skulle kunna klara av på egen hand, de som utnyttjar samhällets vårdresurser på ett förståndigt sätt och de som inte söker läkare ens när de borde göra det. Personer i den första gruppen upptar ofta läkarens tid i onödan och förspiller sin egen tid och sina pengar. Personer i den tredje gruppen kan riskera livet genom att inte söka professionell hjälp i tid. Läkare skulle önska att fler människor tillhörde mellangruppen.”
”De sju nycklarna till optimal hälsa är: var noga med vad du äter och dricker, motionera regelbundet, låt bli att röka, se till att du får tillräckligt med vila, stressa mindre, ha goda relationer till andra människor och vidta lämpliga försiktighetsåtgärder för att minska risken för sjukdom och olyckor.” — Anne Simons, Bobbie Hasselbring och Michael Castleman: Before You Call the Doctor—Safe, Effective Self-Care for Over 300 Medical Problems.
[Ruta på sidan 7]
Nyttan av ett husapotek
”Uppskattningsvis 90 procent av de symtom — värk, sveda, blåmärken och andra tecken på obehag eller ohälsa — som drabbar annars friska vuxna ignoreras helt enkelt och blir aldrig rapporterade. ... Ofta tar patienten till någon snabb och enkel kur, till exempel två aspirin mot huvudvärk.”
”Det som ofta möjliggör detta är ett husapotek. Det spar många onödiga och dyra läkar- och sjukhusbesök.” — Complete Home Medical Guide (The Columbia University College of Physicians and Surgeons).
Samma källa rekommenderar ett husapotek som består av plåster, sårtejp, sterila kompresser, bomull, förbandsartiklar, olika liniment och salvor, sårrengöringsmedel, sax, febertermometer och andra praktiska artiklar.
När det gäller mediciner rekommenderas febernedsättande och smärtstillande medel, syraneutraliserande medel, hostmedicin, antihistamin/avsvällande medel, ett milt laxermedel samt ett medel mot diarré.
[Ruta på sidan 8]
Ett varningens ord
”Även läkemedel som inte kräver recept är riktiga mediciner. I likhet med receptbelagda läkemedel bör en del av dem inte kombineras med andra preparat eller med vissa födoämnen eller med alkohol. I likhet med andra mediciner kan en del av dem kamouflera allvarligare sjukdomar eller förorsaka beroende. Och ibland är ett sådant preparat helt enkelt inte någon bra ersättning för ett läkarbesök.
De flesta av dem är emellertid effektiva och riskfria. ... De fyller sin funktion och har avsedd verkan.” — Using Medicines Wisely.
[Bilder på sidan 7]
Tänk på att inga örtmediciner eller traditionella läkemedel är helt riskfria
1. Ett portabelt apotek
2. Medicinförsäljning under bar himmel
3. Påsar med medicinalväxter