Kartor för alla våra behov

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I STORBRITANNIEN

ATT hitta i ett främmande land eller i en främmande stad är svårt. Först måste man veta var man befinner sig. Sedan måste man besluta vilken väg som är den bästa. Hur skall man klara det? Man måste ha en karta!

Varför och sedan när har man använt kartor?

Kartframställning eller kartografi har en lång och skiftande historia. En del experter har följt kartframställningen 4.300 år tillbaka i tiden och funnit kartor inpräglade på lertavlor i Babylonien. Men det var de forntida grekerna som ritade de kartor som är föregångare till våra moderna kartor. Klaudios Ptolemaios ritade kartor över den forntida världen på 100-talet v.t., men efter det sjönk kartografin ner i medeltidens mörker. Outforskade områden framställdes som bebodda av stora monster och jättar. Religionen påverkade kartframställningen så mycket att många kartor var ritade som en värld dominerad av Edens trädgård. Jerusalem och Mellersta Östern började finnas med högst upp på kartor av den då kända världen.

Äldre kartor över Storbritannien visar också tecken på kyrkligt inflytande. En sådan karta visade vilken väg pilgrimerna följde för att komma till olika religiösa helgedomar i England. Denna karta upptog detaljer i ”En pilgrims nordliga huvudväg” och visade en väg från staden Durham i norr till hamnstaden Dover i söder.

Gerardus Mercator (1512—1594) var den moderna kartografins fader. Han utformade en metod för kartprojektion som bland sjöfolk är känd för sin exakthet, och många kartor som man finner i moderna kartböcker är ritade enligt Mercators projektion.

För jordägare blev kartor en välsignelse. Med hjälp av tydligt uppdragna gränslinjer kunde de lösa ägotvister. De styrandes intresse för kartor växte, då beräkningen av skatten var beroende av exakta uppgifter om landegendomars storlek.

Dagens kartor fyller alla slags behov. Kartböcker hjälper skolbarn att få grundläggande kunskap i geografi. Med hjälp av kartor kan meteorologer visa grafiskt vilket väder vi kan förväntas få. En karta kan hjälpa oss att göra bästa möjliga bruk av de allmänna transportmedlen, och för en familj som skall göra en utflykt kan en karta visa vilken väg som är den vackraste att åka.

Specialisterna får sina behov tillgodosedda. Stadsplanerare har kartor som visar folktätheten. De som letar efter sjunkna fartyg och de som söker efter mineralfyndigheter har kartor över havets botten till hjälp. Arkeologiska kartor är till hjälp för dem som gräver upp det förgångna. Ja, det finns till och med kartor över månen och över vissa planeter för dem som utforskar rymden! När det nu finns kartor med så många slag av upplysningar, är det en stor fördel om man kan utveckla och förbättra sin förmåga att läsa dem.

Hur man läser en karta

Att lära sig få ut mesta möjliga av en karta är som att lära sig ett främmande språk. När man skall lära sig ett annat språk, måste man lära sig nya ord och en annan grammatik. I kartspråket kan karttecknen liknas vid ord och skalan och rutnätet fungera som en grammatik. De flesta kartor har en ruta med en teckenförklaring. Den fungerar som en ordbok och förklarar vad tecknen betyder.

Karttecknen är omsorgsfullt utvalda, så att de förmedlar en bestämd innebörd. För att hitta en fyr skall man således leta efter ett tecken som liknar en fyr. En kyrka kan betecknas med en fylld cirkel med ett kors över eller med enbart ett kors, medan en moské markeras med en fylld cirkel eller en svart fyrkant med ett slags månskära över.

Hur kan du lära dig innebörden i dessa karttecken? John Wilson, som har skrivit boken Follow the Map, rekommenderar ”att man som ett roligt tidsfördriv tittar på en karta”. Han tillägger: ”Låt ögonen vandra på måfå över kartan och tolka de olika tecknen, allteftersom du träffar på dem.”

Tycker du att området där du bor ser helt annorlunda ut på en karta? Hur kommer det sig? Normalt betraktar vi vår omgivning från mindre än två meters höjd. Kartan däremot visar ett landområde ur ett annat perspektiv, nämligen från en position vertikalt högt ovanför varje punkt på marken. För att vi skall fatta vad vi ser är det viktigt att vi förstår kartgrammatiken.

Skala, höjd och position

Det svåra, när man skall göra en karta, är att ange skillnaderna i höjd över havet och markera människogjorda strukturer på marken. Alla de uppgifter man vill ha med måste tryckas på ett ark som inte är större än att man kan hantera det. För att kunna göra det måste man rita kartan i en viss skala. En populär kartserie i Storbritannien visar landet i skalan 1:50.000, vilket betyder att varje centimeter på kartan representerar 50.000 centimeter i verkligheten.

Hur kan man då få fram höjdskillnaderna på ett kartblad? Ett sätt att få fram en tredimensionell bild är att med streck eller linjer ange ett bergs höjd och lutningsgrad. Solen förefaller skina från en position över kartans övre vänstra hörn. Sluttningar i öster eller i sydost, som ligger i skugga, markeras då med mörkare färger. Moderna kartor har ofta kurvor som förenar olika punkter som ligger på samma höjd över havet. Genom att markera kurvlinjerna i dämpade färger undviker man att dra bort uppmärksamheten från andra detaljer som finns på kartan.

Många kartor använder ett system med rutor, ett rutnät, som hjälp att veta exakt var man befinner sig. Med bokstäver och siffror som koordinater kan man visa var en bestämd plats ligger inom rutnätet. En stad kan vara belägen på 13 G, dvs. på det horisontella fältet 13 och på det vertikala fältet G. Där dessa två fält överlappar varandra hittar man staden. Men hur kan man vara säker på att kartan ger en rätt bild av verkligheten?

Kartor i dataåldern

Militära behov har ofta lett till att man har gett ut mycket exakta kartor. Under de 40 senaste åren har man utnyttjat tekniken att stereoskopiskt jämföra flygbilder och så framställa kartor med mer exakta lägesmarkeringar. Detta är en metod som många länder tillämpar.

Det finns redan både datakartor som kan visas på en monitor i vissa bilar och detaljerade resekartor för hemdatorer. ”Mikrochips tar över ratten”, löd en rubrik i tidningen The Observer. I artikeln beskrevs ett experimentprojekt där man använder en datadiskett med kartinformation sammanlänkad med en talsynthesizer. Bilföraren behöver bara trycka på några knappar på datorn för att tala om vart han skall. Sedan behöver han inte oroa sig över vilken väg han skall välja! Hur kan det komma sig? Det beror på att när bilen nalkas en korsning talar en röst om för föraren vilken väg han skall välja. En kompass och hjulsensorer håller reda på bilens kurs. Men utvecklingen går ständigt framåt, och datakartorna och utrustningen till dem blir allt pålitligare och enklare.

Vad kommer detta att innebära för kartorna i framtiden? Kommer papperskartor att bli samlarobjekt? Tiden får utvisa det. I vilket fall som helst kommer kartan att fortsätta att vara ett mångsidigt redskap som kan tillfredsställa dina behov på dina resor.

[Karta/Bilder på sidan 23]

Många kartor har en teckenförklaring

Höjdskillnader anges med hjälp av nivåkurvor, ofta tonade i dämpade färger

Ett rutnät gör det lättare att hitta en ort på kartan

Kartan visar vanligtvis vad en centimeter motsvarar i verkligheten (visas inte på denna karta)

En skala graderad i kilometer, miles eller sjömil gör det lättare att mäta avståndet mellan olika platser

[Bildkälla]

Crown Copyright Reserved

[Bildkälla på sidan 22]

Från boken Die Heiligkeit der Gesellschaft Jesu