Världen sedan år 1914

Del 1: 1920–1928 Tjugotalets hektiska uppsving — Lugnet före stormen

Under år 1984 publicerades i Vakna! tre artiklar som handlade om första världskriget. Vi ämnar nu, i en serie på åtta artiklar, behandla några av de större händelser som har inträffat efter detta krig. Dessa händelser har påverkat alla som nu lever, och de är av större betydelse än många av oss kanske kan föreställa sig. Vi är övertygade om att du kommer att tycka om att läsa VÄRLDEN SEDAN ÅR 1914, vars första del följer här.

DE FLESTA människor ”insåg inte att de var vittnen till vändpunkten i den nutida historien”, säger historikern Hans Kohn beträffande verkningarna av det första totala kriget i mänsklighetens historia, första världskriget. Han förklarar att till och med efter det att kriget var slut ”var mycket få medvetna om den djupgående omvälvning som hade ägt rum i människors sinnen utöver hela jordklotet, eller att denna omvälvning en dag inom kort skulle komma till uttryck i en nyordning i fråga om nationell och internationell samhällsbildning”. Och varför skulle de vara det? När allt kommer omkring, föreföll 1910-talet att gå mot sitt slut i en positiv anda.

Hade inte ett formellt slut på kriget kommit till stånd i och med undertecknandet år 1919 av Versaillesfördraget vid fredskonferensen i Paris? Hade inte denna konferens gjort föranstaltningar för upprättandet av Nationernas förbund med syftet att ena världen och skänka fred? Var inte dess formella invigning den 16 januari 1920 anledning nog att tro att ett nytt världskrig nu skulle kunna undvikas?

Tjugotalets hektiska uppsving — en passande benämning

Den bekymmerslösa världen på det glada nittiotalet (den benämning man gett åt 1890-talet) krossades slutgiltigt av den globala mardröm som började år 1914. Nu, när kriget var slut, ville desillusionerade människor glömma det så fort som möjligt. I synnerhet i Europa kännetecknades situationen av politisk förvirring och ekonomiskt kaos. Historikern R. B. Gruver säger att ”många av de unga betraktade sig själva som överlevande efter ett meningslöst krig, till vilket de hade dömts av dem som var äldre. Till följd av detta synsätt började de betrakta den äldre generationens värderingar som högst tvivelaktiga. ... De blev helt inriktade på materiell framgång och fysiskt välstånd.”

Och hur var situationen i Förenta staterna? ”De flesta amerikaner”, säger Gruver, ”tycktes tro att värdet på ägodelar och egendom skulle öka obegränsat och att den som köpte något ena dagen skulle kunna sälja det med förtjänst nästa dag. ... Aktiespekulationerna blev mycket omfattande i och med att frisörer, kontorister och hisspojkar tog tillfället i akt att kapa åt sig pengar i den expanderande ekonomin.”

På båda sidor om Atlanten återspeglades den sorglösa, materialistiska andan under denna tidsperiod i dess moral och attityder såväl som i fråga om dess musik, om vilken Gruver säger: ”Den populära musiken på 1920-talet var också ett uttryck för att man förkastade traditioner och att man fäste större vikt vid spontanitet, individualism och sensualitet.” Jazzen, Förenta staternas bidrag till 1900-talets musik, uppnådde nu sin mogenhetsålder. Det var en ”musik som representerade en generations förakt för återhållsamhet och anständighet”. Detta förkastande av vedertagna beteendenormer och värderingar föranledde författaren F. Scott Fitzgerald att kalla 1920-talet för jazzåldern. Och i samma mån som jazzen snabbt blev accepterad över hela världen, accepterades den nöjeslystna attityd som den representerade.

Det råder väl ingen större oenighet om att 1920-talet var en period av hektiskt uppsving. Synonymer till ”uppsving” är: ”goda tider; högkonjunktur”, alltså något som ofta är av kortvarig natur. Detta passar verkligen in på 1920-talet. Dessa år utmärktes av högkonjunktur och välstånd och kännetecknades av en ohämmad jakt efter nöjen, rikedomar och njutningar. Långt före detta årtiondes slut fanns det emellertid varningssignaler som antydde att de ”goda tiderna” endast var av tillfällig natur.

Moln av politisk spänning tornar upp sig

Under hela 1920-talet arbetade Nationernas förbund på sin vanskliga uppgift med att bevara freden. Detta var oerhört svårt. Gerhard Schulz, professor i modern historia vid universitetet i Tübingen i Tyskland, förklarar: ”De inledande politiska, moraliska och ekonomiska fredsbördorna blev särskilt svåra att handskas med till följd av det förhållandet att nationalismen hade överlevt världskriget, ja, att den i själva verket till och med hade blossat upp på nytt.” I Italien blossade nationalismen upp i form av fascismen under Benito Mussolini, och i Japan skedde det i form av ökat militärt inflytande. I Kina höll kommunismen på att vinna fotfäste efter att ha befäst sin makt i Ryssland efter oktoberrevolutionen år 1917. All denna nationalism motverkade de intressen som Nationernas förbund företrädde.

I Tyskland blev det tydligt att nationalsocialisterna, som senare skulle komma att bli kända under det ursprungligen nedsättande öknamnet ”nazister”, höll på att vinna stöd. År 1928 förespråkade deras bombastiske ledare, Adolf Hitler, kraftfullt ett återupplivande av nationalismen genom att deklarera: ”Vårt folk måste först av allt befrias från den hopplösa internationalismens förvillelse och medvetet och systematiskt övas i fanatisk nationalism. ... Det finns bara ett enda rättsbegrepp i världen, och detta rättsbegrepp vilar på den egna styrkan.”

I Förenta staterna dök nationalismen upp i form av isolationism. Fler och fler amerikaner menade att man skulle låta Europa ligga som det hade bäddat. De motsatte sig också medlemskap i ”den onda företeelsen med det heliga namnet”, som somliga kallade Nationernas förbund. Trots president Wilsons enträgna vädjanden böjde sig kongressen för den anda som då rådde och röstade år 1920 mot USA:s medlemskap.

De bakomliggande farorna, som doldes av dessa moln av politisk spänning som tornade upp sig, fick större betydelse till följd av att de till övervägande del inte blev uppmärksammade, eller också ignorerade man dem helt enkelt. Trots detta förhållande kom de att utgöra grundvalen för en storm som var mer förfärande och destruktiv än någon som man dittills hade upplevt.

De sociala förändringarnas stormvindar

De hotande politiska molnen åtföljdes av stormvindar som medförde stora sociala förändringar. Attityder och normer förändrades, allteftersom människor fångades upp av en konsumtionsmarknad som hade saknat motstycke fram till dess. För första gången kunde moderna bekvämligheter, sådana som bilar, radioapparater och kylskåp, tillverkas i så stora mängder att de var överkomliga för alla. I syfte att befrämja försäljningen av sådana ting utvecklades reklamindustrin snabbt till en miljarddollaraffär. Den introducerade lätta krediter och avbetalningsköp och strävade efter att övertala människor att köpa sådant som de över huvud taget inte behövde — kanske inte ens ville ha — och att köpa detta för pengar som de troligen inte hade.a Denna industri såg i radion ett kraftfullt medium att uppnå sina mål, och därför begagnade den sig av detta medium i full utsträckning.

Alla de nymodiga apparaterna som man nu kunde skaffa sig var inte alltid uppskattade, trots att man sparade tid och krafter — inte heller de lättjefulla, bekvämlighetsinriktade och förklemande böjelser som en del människor ansåg att dessa apparater uppammade. En äldre dam blev till exempel mycket bekymrad när hon första gången upptäckte skivat bröd i sin livsmedelsbutik. Hon skakade misstroget på huvudet och muttrade: ”När människor blir för lata för att själva skära upp sitt bröd, undrar man verkligen var detta skall sluta.” Vad skulle hon tycka i dag?

Men situationen var i själva verket allvarligare än så. Den obegränsade tillgång på produkter som reklamvärlden presenterade på ett så tilltalande sätt fick människors uppmärksamhet att långsamt vändas bort från andliga behov och värderingar och i högre grad inriktas på materiella ting. Den organiserade religionen hade länge kommit till korta i fråga om att ge andlig vägledning och var hjälplös när det gällde att förhindra denna avdrift från Gud. Ett allt större antal människor började stödja mänskliga teorier och filosofier. Som ett exempel på detta säger Gruver att Sigmund Freuds ”nya vetenskap, psykoanalysen, fascinerade en generation som hade blivit högeligen intresserad av sig själv och av sina egna upplevelser”.

Darwins evolutionsteori bidrog också till att undergräva tron på Gud och bibeln. Dess inverkan på världshistorien bör inte undervärderas, vilket framgår av boken Europa zwischen den Kriegen (Europa mellan krigen). Den kallar Hitler en ”äkta socialdarwinist”, som fullt och fast trodde att de starkastes överlevnad är en naturlag. ”Hans begreppsuppfattning om kriget”, förklarar dess författare, Hermann Graml, var att det ”var en fullständigt normal form av nationellt umgänge, som var nödvändig för att stärka det egna folket och något som den sanne statsmannen gång på gång själv skulle försöka få till stånd”.

Det var naturligtvis inte alla som tillät de sociala förändringarnas stormvindar försvaga deras tro på Gud och på hans ord. Somliga drog fördel av ny teknik, till exempel radion, och tog den till hjälp för att försvara sin Skapare. Detta stod i skarp kontrast till dem som använde radiovågorna uteslutande för att söka själviska och kommersiella intressen. År 1924 öppnade en grupp kristna, som var förbundna med Sällskapet Vakttornet, WBBR, New Yorks första icke-kommersiella radiostation. De fortsatte att använda den fram till år 1957, då den såldes efter att ha tjänat sitt syfte och Guds rikes intressen i drygt tre årtionden.

Tjugotalets hektiska uppsving och ”ett rytande lejon”

”Egenkära, penningkära, inbilska, ... älskare av sinnliga njutningar hellre än älskare av Gud, i det de har en yttre form av gudaktig hängivenhet men visar sig falska när det gäller dess kraft.” En beskrivning av tjugotalets hektiska uppsving? Ja, trots att den kristne aposteln Paulus skrev dessa ord för nästan två tusen år sedan. Att de mänskliga svagheter som omnämns här blev mera uttalade i det penninginriktade, nöjesgalna och andligen svaga samhället under tjugotalets hektiska uppsving är ingen slump. Det är ett omisskännligt bevis på att världen hade nått den tidsperiod som Paulus kallade ”de yttersta dagarna”. Det anger också att ”djävulen ... som ett rytande lejon” hade börjat intensifiera sina ansträngningar att vända människor bort från deras Skapare. — 2 Timoteus 3:1—5; 1 Petrus 5:8.

För att motverka detta började kristna som var förbundna med Sällskapet Vakttornet att utöka sina egna ansträngningar till försvar för sann religion. År 1922 genomförde de en intensiv publicitetskampanj i syfte att kungöra Guds rikes nära förestående ankomst. För att underlätta tryckandet av biblisk litteratur byggde de år 1927 ett eget tryckeri i Brooklyn. Antalet ”publicitetsarbetare” var ännu litet, men år 1928, när tjugotalets hektiska uppsving närmade sig sitt slut, var det 44.080 som predikade om Guds rike i 32 länder över hela världen. Det ”rytande lejonet” var oförmöget att hindra detta.

Deras budskap var överallt detsamma: dårskapen i att sätta sin tillit till materialism, människors teorier eller politiska planer, sådana som Nationernas förbund, i stället för till Guds rike. Vakt-Tornet för 15 september 1926 förklarade oförskräckt att Nationernas förbund motstod Gud, och det sades där: ”Att prästerna godkänt det som en ersättning för Messias’ rike har förorsakat att stort mörker lägrat sig över människorna i världen. ... Herren förutsade dess födelse, dess korta tillvaro och dess eviga slut. — Uppenbarelseboken 17:10, 11; Jesaja 8:9, 10.”

Dessa kristna var övertygade om att stormen på dagen för Guds dom nalkades med hast. Men först skulle tjugotalets hektiska uppsving nå sitt slut i ett annat slags storm, en finansiell storm, som skulle bryta ut med oväntad plötslighet. Den skulle i sin tur bana väg för en politisk storm som skulle ge en ny innebörd åt ordet ”krig”. Läs del två i denna serie i nästa nummer av Vakna!: ”Världsvid depression och marsch mot krig igen”.

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 14]

Andra företeelser som utgjorde nyhetsstoff

1919 — Frankrike, Jugoslavien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Österrike inför åtta timmars arbetsdag

1920 — Mohandas Gandhi i Indien vinner stöd för sin icke-våldsinriktade proteströrelse

Förenta staterna ger kvinnor rösträtt (minst 13 andra länder hade gjort detta tidigare, däribland Nya Zeeland år 1893)

1921 — Insulinet upptäcks och möjliggör behandling av sockersjuka

Irland delas upp i Irländska fristaten och Nordirland

1922 — Socialistiska Rådsrepublikernas Union (Sovjetunionen) bildas formellt

1923 — Drygt hundra tusen människor omkommer vid en jordbävning i Tokyo

1924 — Den tiomiljonte Forden rullar ut från det löpande bandet; dess T-modell säljs för knappt 300 dollar i USA

1925 — De första försöken med television görs i England, Tyskland och Förenta staterna

1926 — Den första lyckade flygfärden med en raket med flytande bränsle sker; raketen flyger 56 meter på 2,5 sekunder

1927 — Charles Lindbergh genomför den första ensamflygningen utan mellanlandning från New York till Paris

Den belgiske astronomen Georges Lemaître formulerar ”big bang”-teorin om ett expanderande universum

De första talfilmerna från Hollywood produceras

1928 — Penicillinet upptäcks

Walt Disneys första Musse Pigg-film

Kingsford Smith och hans följeslagare genomför den första flygningen över Stilla havet

[Bild på sidan 13]

Ysterhet och vilda upptåg kännetecknade det hektiska tjugotalet

[Bildkälla på sidan 13]

Bettmann Archive

[Bild på sidan 15]

J. F. Rutherford, president för Sällskapet Vakttornet, utnyttjade radion till att kungöra Guds rike från och med år 1922