Januari

Kretstillsyningsmän över hela världen har märkt att det behövs göras mer i många församlingar för att öva både yngre och äldre bröder i att ta hand om vännerna. Men det är inte alltid så lätt att öva andra. Varför inte det? Du som är äldste vet helt säkert att det är viktigt med individuell undervisning och övning. Du vet att det behövs fler bröder för att de församlingar som finns ska kunna vara andligt starka och för att nya församlingar ska kunna bildas. (Jes. 60:22) Du vet också att Bibeln uppmanar dig att ”undervisa andra”. Men det kan vara svårt att få tid till det. När du tagit hand om dina plikter i familjen, på jobbet och i församlingen och tagit itu med annat som inte kan vänta, verkar det kanske inte finnas någon tid över till att öva andra. Men bröder behöver få övning för att kunna ta mer ansvar i församlingen. Och alla i församlingen får nytta av att det finns många bröder som kan hjälpa till. w15 15/4 1:2, 3

En som nyligen blivit förordnad tänker inte att det första han ska göra när han får ansvar i församlingen är att förändra saker och ting och göra allt helt annorlunda än det gjorts tidigare. Det är församlingens behov och vägledningen från Jehovas organisation som styr vilka förändringar som behöver göras, inte någons personliga önskningar. Så om du blivit förordnad och följer bibliska metoder och gör som erfarna äldste gör, visar du att du respekterar dem. Då kommer dina bröder och systrar att få förtroende för dig. Men allteftersom du får större erfarenhet kommer du helt säkert att få genomföra förändringar som hjälper församlingen att hålla jämna steg med Jehovas organisation. Och kanske kommer Jehova med tiden att ge dig kraft att göra ännu mer än de bröder som hjälpte dig att gå framåt. (Joh. 14:12) w15 15/4 2:17

När du är mitt uppe i en svår prövning kanske du precis som Paulus känner att du har hamnat i ”lejonets gap”, eller åtminstone farligt nära. (2 Tim. 4:17) Det är då det är som svårast att förtrösta på Jehova, men det är också då det är som viktigast. Låt säga att du vårdar en familjemedlem som har en allvarlig sjukdom. Du kanske har bett Jehova om kraft och om hjälp att fatta kloka beslut. När du har gjort det, kan du säkert känna dig lugnare eftersom du vet att Jehova ser dig och förstår din situation. Han kommer att ge dig det du behöver för att kunna vara trogen mot honom och hålla ut. Men ibland kanske det inte känns som att Jehova är med dig. Du kanske får olika besked från olika läkare. Eller så kanske släktingar som du hade hoppats få stöd av snarare verkar göra situationen svårare. Fortsätt ändå att hämta styrka hos Jehova. Ja, fortsätt att närma dig honom. (1 Sam. 30:3, 6) När du sedan ser tillbaka på hur Jehova hjälpte dig under den här tiden kommer du att känna att du faktiskt drogs närmare honom. w15 15/4 4:10, 11

Som Jehovas tjänare går vi inte på lögnen att Satan inte finns. Vi vet att Djävulen existerar. Hur då? Bibeln säger att det var han som talade med Eva genom en orm. (1 Mos. 3:1–5) Det var också han som sa till Jehova att Job bara var trogen mot honom av själviska motiv. (Job 1:9–12) Han försökte också fresta Jesus. (Matt. 4:1–10) Och när Guds rike hade upprättats 1914 började Satan föra krig mot de smorda på jorden. (Upp. 12:17) Det kriget pågår fortfarande, och Satan gör allt han kan för att de smorda och de andra fåren ska förlora tron. Om vi ska gå segrande ur striden måste vi stå emot honom och hålla vår tro stark. Satan är allt annat än ödmjuk. Han hade fräckheten att sätta sig upp mot Jehovas ställning som den högste i universum och ville själv bli tillbedd – verkligen höjden av stolthet och högmod. Ett sätt för oss att stå emot Satan är därför att motarbeta känslor av stolthet och anstränga oss för att vara ödmjuka. (1 Petr. 5:5) w15 15/5 2:3, 4

Som kristna blir vi uppmuntrade av att visualisera vårt framtidshopp, oavsett om det är att leva i himlen eller att leva på jorden. Kan du se dig själv njuta av allt som Jehova har utlovat? Du blir säkert varm om hjärtat när du tänker på allt du kommer att kunna göra i den nya världen. Du kanske ser dig själv leva på jorden för evigt. Du samarbetar med andra och förvandlar vår planet till ett paradis. Alla omkring dig älskar Jehova precis som du gör. Du är frisk och full av energi och ser ljust på livet. Det är ett rent nöje att samarbeta med dem som leder arbetet eftersom de verkligen bryr sig om dig. Och du är glad och nöjd över att få använda dina kunskaper och förmågor till nytta för andra och till ära för Jehova. Du kanske till och med hjälper människor som har fått uppstå att lära känna Jehova. (Joh. 17:3; Apg. 24:15) Det här är allt annat än en fantasivärld. Den här härliga framtidsbilden grundar sig på löftena i Bibeln. (Jes. 11:9; 33:24; 35:5–7; 65:22) w15 15/5 3:15

Genom det här underverket ordnade Jesus med en stor mängd fint vin som räckte till många. (Joh. 2:6–11) När Djävulen försökte få Jesus att förvandla stenar till bröd, vägrade Jesus intressant nog att använda sin kraft för att själv få fördelar. (Matt. 4:2–4) I stället använde han sin kraft till nytta för andra. Hur kan vi efterlikna hans osjälviska inställning? Jesus sa att vi ska ”ta för vana att ge”. (Luk. 6:38) Skulle vi kunna visa generositet och uppmuntra andra genom att bjuda hem dem på en bit mat? Skulle vi kunna ge av vår tid efter ett möte och hjälpa någon, kanske genom att lyssna på en broder när han övar på ett tal? Eller kan vi hjälpa och öva andra i tjänsten? Vi visar att vi vill efterlikna Jesus och vara generösa när vi gör vad vi kan för att hjälpa andra materiellt och andligt. w15 15/6 1:3, 4, 6

Om vi bevarar oss trogna har vi möjligheten att få uppleva ett av de största underverken genom tiderna – att få överleva den stora vedermödan. Kort efter Harmageddonkriget kommer ännu fler underverk att inträffa. Då ska hela mänskligheten få perfekt hälsa. (Jes. 35:5, 6; Upp. 21:4) Tänk att få se människor kasta bort glasögon, käppar, kryckor, rullstolar och hörapparater. De som överlever Harmageddon har mycket arbete framför sig. De kommer att förvandla hela vår vackra planet till ett paradis. (Ps. 115:16) Vi som tillhör den ”stora skaran” blir mycket uppmuntrade av att läsa om hur Jesus botade människor när han var här på jorden, och det stärker vårt hopp om att vi snart ska bli fullständigt botade från alla sjukdomar. (Upp. 7:9) De underverk Jesus gjorde visar att han har djupa och varma känslor för mänskligheten. (Joh. 10:11; 15:12, 13) Jesus medkänsla visar också hur Jehova känner för var och en av sina tjänare. (Joh. 5:19) w15 15/6 2:16, 17

År 1914 bröt det ut ett krig i Europa som snart spred sig över hela världen. Många drabbades av svält, och när kriget slutade 1918 härjade en influensaepidemi som tog fler liv än kriget hade gjort. Allt det här ingick i ”tecknet” som Jesus berättade om och som visade att hans närvaro som kung i himlen hade börjat. (Matt. 24:3–8; Luk. 21:10, 11) Det finns omfattande bevis för att ”en krona gavs” åt Jesus 1914 och att han då ”red ut segrande och för att göra sin seger fullständig”. (Upp. 6:2) Han renade himlen och kastade ner Satan och demonerna till jorden. Ända sedan dess har mänskligheten fått uppleva sanningen i de inspirerade ord som vi läser i dagens text. w15 15/6 4:13

Mindre än hundra år efter det att den kristna församlingen hade grundats började avfällighet utvecklas, precis som det var förutsagt. (Apg. 20:28–30; 2 Thess. 2:3, 4) Därefter blev det svårare och svårare att se vilka som verkligen tjänade Gud i hans andliga tempel. Det var inte förrän många hundra år senare som Jehova lät Jesus, som nyinsatt kung i Guds rike, klargöra det. Från och med 1919 var det uppenbart vilka som var godkända av Jehova och som tjänade i hans andliga tempel. De hade renats andligen för att deras tillbedjan skulle bli mer godtagbar för Jehova. (Jes. 4:2, 3; Mal. 3:1–4) I och med det började något som aposteln Paulus hade fått se i en syn många hundra år tidigare att uppfyllas. Vi kan läsa om Paulus syn i 2 Korinthierna 12:2–4. I den här synen, eller uppenbarelsen, fick Paulus se något som skulle finnas i framtiden. w15 15/7 1:6–8

Betyder det här att de smorda tas upp till himlen med sina fysiska kroppar? Många i kristenheten tror att det ska bli ett fysiskt upptagande till himlen och att Jesus ska komma tillbaka synligen för att ta makten över jorden. Men i Bibeln står det att ”Människosonens tecken” ska visa sig i himlen och att Jesus ska komma ”på himlens moln”. (Matt. 24:30) Båda de här uttrycken visar att hans ankomst kommer att vara osynlig. Dessutom kan ”kött och blod inte ... ärva Guds kungarike”. Alltså måste de som tas till himlen först ”förvandlas, i ett nu, i ett ögonblick, under den sista trumpeten”. (1 Kor. 15:50–53) Alla de smorda som finns kvar på jorden vid den tiden kommer att samlas in på ett ögonblick. w15 15/7 2:14, 15

Rikets sal är centrum för sann tillbedjan. Mötena är en gåva från Jehova, och de hjälper oss att stärka vårt förhållande till honom. På våra möten får vi uppmuntran och livsviktig andlig vägledning genom hans organisation. Det är verkligen en förmån att få äta vid ”Jehovas bord”, och vi vill absolut inte ta det för givet. (1 Kor. 10:21) Jehova anser att de här tillfällena när vi samlas för att tillbe honom och uppmuntra varandra är oerhört viktiga. Det var därför han lät aposteln Paulus skriva att vi inte ska försumma att komma tillsammans. (Hebr. 10:24, 25) Skulle vi visa respekt för Jehova om vi missade möten utan att ha goda skäl till det? Vi kan visa att vi verkligen älskar Jehova och uppskattar allt vi får av honom genom att förbereda oss för mötena och sedan helhjärtat engagera oss i dem. w15 15/7 4:3, 4

Bara det faktum att Jesus sa att vi skulle vara vaksamma är ett bra skäl att fortsätta vara det. Vilken hjälp får vi av Jehovas organisation på det här området? Den påminner oss hela tiden om att vänta ”på Jehovas dags närvaro och ständigt ... [ha] den i tankarna” och att vara fokuserade på Jehovas utlovade nya värld. (2 Petr. 3:11–13) Det var viktigt för de kristna under det första århundradet att vara vaksamma, men det är ännu viktigare för oss i dag. Varför det? Därför att vi lever under Jesus närvaro. Ända sedan 1914 har det varit tydligt att Jesus är kung i Guds rike och att vi lever i ”avslutningen på tingens ordning”. Vi har bland annat fått se världsförhållandena förvärras och de goda nyheterna om riket bli predikade på hela jorden, precis som Jesus förutsade. (Matt. 24:3, 7–14) Men Jesus sa inte hur länge de sista dagarna skulle pågå, så vi måste vara beredda på att slutet kan komma när som helst. w15 15/8 2:4, 5

Det är fantastiskt att vi kommer att få vårt andliga behov tillgodosett i den nya världen. (Matt. 5:3) Andliga aktiviteter kommer att vara det viktigaste för oss, och Jehova kommer att vara vår ”största glädje”. Om vi prioriterar tjänsten för Jehova nu förbereder vi oss alltså för det verkliga livet i framtiden. (Matt. 6:19–21) Vad kan man göra för att sanningen ska kännas roligare? En sak är att sätta upp andliga mål. Om du är ung är det bra att du noga tänker igenom hur du kan använda ditt liv i tjänsten för Jehova. Du skulle kunna läsa i vår litteratur om olika varianter av heltidstjänst och sätta upp någon av dem som ditt mål. Du kan också prata med några som har varit i heltidstjänsten i många år. Att satsa på tjänsten är bra övning för framtiden, eftersom allt du lär dig kommer hjälpa dig att fortsätta tjäna Jehova i den nya världen. w15 15/8 3:13, 14

Andra delar av andens frukt, till exempel mildhet, självbehärskning och tålamod, är också viktiga. (Gal. 5:23) Sådana egenskaper hjälper mogna kristna att hantera svåra situationer utan att bli irriterade och att klara av stora besvikelser utan att förlora hoppet. När de studerar Bibeln lägger de märke till principer som kan hjälpa dem att avgöra vad som är rätt och vad som är fel. När de sedan följer sitt väl övade samvete kan de fatta förståndiga beslut. Mogna kristna är ödmjuka och erkänner att Jehovas råd och normer alltid är överlägsna deras personliga uppfattningar. De förkunnar ivrigt de goda nyheterna och bidrar till enheten i församlingen. Oavsett hur länge vi har tjänat Jehova kan vi alla fråga oss: Hur kan jag bli bättre på att efterlikna Jesus? På vilka områden kan jag fortsätta att göra andliga framsteg? w15 15/9 1:6, 7

Lärjungarna får syn på Jesus när han kommer gående mot dem på den Galileiska sjön. Petrus ropar till Jesus att han vill komma ut och möta honom på vattnet. När Jesus ber honom komma, kliver han över kanten på båten och går på vågorna mot Jesus. Men bara några sekunder senare börjar Petrus sjunka. Varför det? Därför att han ser den hårda vinden och blir rädd. Han ropar på hjälp, och Jesus reagerar omedelbart. Han griper tag i Petrus och säger det vi läser i dagens text. (Matt. 14:24–32) Petrus kunde kliva ur båten och gå på vattnet tack vare sin starka tro. Jesus hade kallat på honom, och Petrus litade på att Guds kraft skulle hjälpa honom precis som den hjälpte Jesus. Det var på samma sätt för oss när vi överlämnade oss åt Jehova och blev döpta. Jesus hade inbjudit oss att följa honom, och vi behövde ha tro på både Jehova och Jesus och lita på att de skulle hjälpa oss på olika sätt. (Joh. 14:1; 1 Petr. 2:21) w15 15/9 3:1, 3

En kärleksfull pappa gör allt han kan för att skydda sin familj om den hamnar i fara. Skulle vi förvänta oss mindre av vår himmelske Far, Jehova? Vi kan illustrera det här med ett exempel. Tänk på hur snabbt vi reagerar för att skydda våra ögon. Varför gör vi det? Därför att de är värdefulla för oss. Jehova känner likadant för sina tjänare. Han är snabb att skydda dem eftersom de är värdefulla för honom. (Sak. 2:8) Ibland har det visserligen hänt att Jehova har tillåtit att fiender har dödat hans trogna tjänare, som i fallet med Stefanus. Men Jehova skyddar sitt folk som grupp betraktat genom att varna för Djävulens lömska angrepp. (Ef. 6:10–12) Vi får aktuella varningar genom Bibeln och genom den litteratur Jehovas organisation ger oss. Vi uppmärksammas till exempel på farorna med internet, kärleken till pengar och omoralisk och våldsam underhållning. Det är tydligt att Jehova bryr sig om oss. Han skyddar oss och tar hand om oss precis som en kärleksfull förälder. w15 15/9 4:15, 17

Ett tydligt bevis på att Jehova hjälper sitt folk i dag är den framgång hans vittnen haft med att ”försvara och lagligt stadfästa de goda nyheterna”. (Fil. 1:7) En del regeringar har försökt stoppa Jehovas vittnens verksamhet helt och hållet, men då har vi gått till domstol för att försvara våra rättigheter. Vi har vunnit minst 268 fall i flera länders högsta domstolar, däribland 24 fall i Europadomstolen bara sedan år 2000. Det är helt uppenbart att ingen kan stoppa Jehovas hand! (Jes. 54:17) Det globala predikoarbetet skulle aldrig kunna utföras utan Jehovas hjälp. (Matt. 24:14; Apg. 1:8) Dessutom har Jehovas folk en enhet som sträcker sig över alla nationsgränser. Den är helt unik! Vi förstår varför till och med en del utomstående säger: ”Gud är verkligen ibland er.” (1 Kor. 14:25) Vi är helt övertygade om att Gud är med och hjälper sitt folk som helhet. (Jes. 66:14) w15 15/10 1:13, 14

Det finns en fara med att göra ”fullt bruk” av världen, dvs. att försöka utnyttja allt den har att erbjuda. (1 Kor. 7:29–31) Vi skulle lätt kunna slösa bort en massa tid på sådant som inte är fel i sig självt. Vi kanske tycker om att ägna oss åt en hobby, läsa böcker, titta på tv, besöka intressanta platser, shoppa eller kolla upp de senaste elektroniska prylarna eller lyxartiklarna. Vi skulle också kunna lägga onödigt mycket tid på sociala medier och på att sms:a, mejla och hela tiden kolla de senaste nyheterna och sportresultaten. För en del har sådana saker nästan blivit som ett beroende. (Pred. 3:1, 6) Om vi inte begränsar den tid vi använder till mindre viktiga saker kanske vi börjar slarva med det som är allra viktigast – vår tillbedjan av Jehova. (Ef. 5:15–17) Satan har specialdesignat den här världen så att den ska fånga vår uppmärksamhet och distrahera oss i vår tjänst för Jehova. Så var det i det första århundradet, och det är ännu värre i dag. (2 Tim. 4:10) Därför är det viktigt att vi följer rådet i dagens text. w15 15/10 3:7, 8

Manoas hustru väntade en son. De var naturligtvis glada, men Manoa var samtidigt medveten om vilket stort ansvar som nu vilade på hans axlar. Med tanke på att de bodde i ett land med så mycket ondska undrade han säkert hur han och hans hustru skulle kunna lära sin son att älska Jehova och tjäna honom. I en innerlig bön till Jehova sa han därför: ”Jag ber dig: Den sanne Gudens man [ängeln] som du just sände, låt honom komma till oss igen och lära oss hur vi skall göra med pojken som skall födas.” (Dom. 13:1–8) Du som är förälder kan säkert förstå hur Manoa kände det. Du har också den viktiga uppgiften att hjälpa dina barn att lära känna Jehova och älska honom. (Ords. 1:8) Därför behöver du regelbundet studera med dina barn. Men för att de ska förstå Bibelns sanningar räcker det naturligtvis inte med att bara ha ett familjestudium en gång i veckan. (5 Mos. 6:6–9) Kan du hjälpa dina barn att göra sanningen till sin egen? w15 15/11 1:1, 2

Även om du inte kan läsa hjärtan, som Jesus kunde, så kan du med Jehovas hjälp visa insikt och urskillning. Om du har en tonåring, kommer du då att försöka se hans fina egenskaper? Ingen tycker om att få höra att han är besvärlig eller jobbig. Det kanske händer att din tonåring gör dig besviken, men döm aldrig ut honom som en ”bråkig tonåring” eller ett ”problembarn”, inte ens i tanken. Tala i stället om för honom att du uppskattar hans fina egenskaper och är säker på att han vill göra det som är rätt. Lägg märke till hans framsteg, och ge beröm. Hjälp honom att växa genom att ge honom mer ansvar när så är möjligt. Jesus hjälpte sina lärjungar på det sättet. Omkring ett och ett halvt år efter att han hade träffat Natanael utvalde han honom till att bli en av apostlarna, och Natanael utförde troget de uppgifter han fick. (Luk. 6:13, 14; Apg. 1:13, 14) När du uppmuntrar och berömmer din tonåring hjälper du honom att inte ha för låga tankar om sig själv, utan att inse att han verkligen kan göra Jehova glad och bli använd av honom. w15 15/11 2:15, 16

När de sista dagarna började 1914 fanns det bara några få tusen smorda kristna världen över. De älskade sina medmänniskor, och tack vare Guds andes hjälp kunde de hålla ut i arbetet med att predika om riket. Vad har det lett till? En stor skara människor med hoppet att få leva på jorden har samlats in. I dag finns det omkring 8 miljoner Jehovas vittnen i över 115 400 församlingar jorden runt. Och vi blir bara fler. Under tjänsteåret 2014 döptes mer än 275 500 nya vittnen – i genomsnitt 5 300 i veckan! Vår organisation fortsätter att växa tack vare att vi tror på Gud och helt och fullt litar på att Bibeln är hans inspirerade ord. (1 Thess. 2:13) Trots hat och motstånd från Satan, ”denna tingens ordnings gud”, kan vi njuta av det andliga välstånd som Jehova välsignar oss med. (2 Kor. 4:4) w15 15/11 4:12, 14, 16

Bibelkännare har granskat tusentals fragment, handskrifter och tidiga översättningar och har jämfört och studerat dem in i minsta detalj. Sådan granskning har bekräftat äktheten i de allra flesta avsnitten i Bibeln. Och de enstaka verser som det råder en viss osäkerhet kring påverkar inte Bibelns budskap i sin helhet. Sådan här forskning övertygar uppriktiga bibelläsare om att det vi har i dag verkligen är Jehovas inspirerade ord. Trots hårt motstånd har Jehova sett till att hans ord är den mest översatta boken i människans historia. Till och med i en tid när många inte tror på Gud fortsätter Bibeln att vara en bestseller. Hela Bibeln, eller delar av den, finns nu tillgänglig på över 2 800 språk. Det är sant att en del bibelöversättningar inte är lika tydliga eller tillförlitliga som andra, men praktiskt taget alla översättningar kan ändå hjälpa människor att lära känna det enkla budskapet om hopp och räddning. w15 15/12 1:13, 14

Ord kan både vara sårande och läkande. I Satans värld matas människor med sårande ord varje dag. Underhållningsvärlden får många att använda ord som vapen och ta till ”skarpa ord som pilar”. (Ps. 64:3, Bibel 2000 [v. 4]) Det här får vi som kristna inte låta oss påverkas av. Ett exempel på sådana ”skarpa ord” är sarkasmer, dvs. giftiga kommentarer som får andra att känna sig underlägsna. En del kanske använder sarkasmer för att vara roliga, men det kan lätt gå för långt och bli respektlöst och oförskämt. Som Bibeln visar hör svidande sarkasmer inte hemma bland de kristna. Lite humor är ju alltid uppiggande, men vi får inte gå i fällan att försöka locka fram skratt med hjälp av sarkastiska kommentarer som sårar andra. Bibeln uppmanar oss: ”Låt inte något ruttet tal gå ut ur er mun, utan det slags tal som är gott och tjänar till att bygga upp där det behövs, så att det kan vara välgörande för dem som hör på.” (Ef. 4:29, 31) w15 15/12 3:10

De här orden, som avslutar det brev som den styrande kretsen i det första århundradet skickade ut till församlingarna, kan också återges med ”var starka”. Vi önskar verkligen ”få vara vid god hälsa” och vara starka i vår tjänst för Jehova. Sjukdomar kommer att finnas med i bilden så länge vi är ofullkomliga och den här världsordningen finns kvar. Än så länge kan vi inte räkna med att bli mirakulöst botade från våra sjukdomar och krämpor. Men i Uppenbarelseboken 22:1, 2 beskrivs den tid då vi kommer att bli fullständigt botade. I en syn fick aposteln Johannes se ”en flod med livets vatten” och ”livets träd”, vars ”löv var till läkedom för nationerna”. Det här syftar inte på någon naturmedicin som vi skulle kunna ha nytta av vare sig nu eller i framtiden. Det är i stället en bild av hur Jehova genom sin son, Jesus, kommer att ge trogna människor evigt liv – något som vi verkligen ser fram emot. (Jes. 35:5, 6) w15 15/12 4:17, 18

Genom sin profet Sakarja pekade Jehova fram emot vår tid och sa: ”Det skall ske i de dagarna att tio män av alla språk bland nationerna skall gripa tag, ja, de skall gripa tag i mantelfliken på en judisk man och säga: ’Vi vill gå med er, för vi har hört att Gud är med er.’” (Sak. 8:23) Precis som de tio männen i profetian har de som har ett jordiskt hopp gripit tag ”i mantelfliken på en judisk man”. De ser det som en stor ära att få tillbe Jehova tillsammans med de smorda, ”Guds Israel”, eftersom de vet att Jehova välsignar dessa smorda. (Gal. 6:16) I likhet med Sakarja sa Jesus att Guds folk skulle vara sammansvetsade och enade. Han sa att hans efterföljare skulle bestå av två grupper, en ”liten hjord” och ”andra får”. Men han sa också att de här två grupperna skulle utgöra ”en enda hjord under en enda herde”. (Luk. 12:32; Joh. 10:16) w16.01 4:1, 2

Vi behöver skydda vårt förhållande till Jehova. Vi lever i Satans värld och är ofullkomliga, och därför är det så lätt att vi börjar tänka och uppföra oss som människor i den här världen. Man skulle kunna likna världens ande vid en vattenström som drar oss åt fel håll. För att inte dras med måste vi hela tiden anstränga oss och simma mot strömmen. Vi måste alltså kämpa hårt för att inte påverkas av inställningen i Satans värld. När vi tar del i predikoarbetet tänker vi på sådant som är viktigt och uppbyggande, inte på sådant som undergräver vår tro. Tjänsten stärker oss i vår övertygelse och påminner oss om Jehovas löften och kärleksfulla normer. Den hjälper oss också att hålla vår andliga vapenrustning intakt. (Ef. 6:14–17) När vi håller oss upptagna med att gå i tjänsten, studera och stötta andra i församlingen har vi helt enkelt inte tid att oroa oss alltför mycket över våra egna problem, och det är också till skydd för oss. w16.01 5:12, 13

Hur visade Rut att hon älskade Jehova? Hon fick beröm av jordägaren Boas för att hon sökte skydd under Jehovas vingar. (Rut 2:12) Det här får oss kanske att tänka på hur en fågelunge gömmer sig under en av sina föräldrars skyddande vingar. (Ps. 36:7; 91:1–4) Jehova blev som en sådan förälder för Rut. Han belönade henne för hennes tro, och hon behövde aldrig ångra sitt beslut. Många som nu börjar lära känna Jehova tvekar att ta sin tillflykt till honom. De drar sig för att överlämna sig åt honom och bli döpta. Om det är så för dig, har du då stannat upp och frågat dig varför? På sätt och vis kan man säga att alla har någon eller något som sin gud. (Jos. 24:15) Så varför inte välja att tjäna den ende Gud som verkligen är värd vår tillbedjan? När vi överlämnar oss åt Jehova visar vi att vi tror och litar på honom. Och då hjälper han oss att fortsätta tjäna honom vilka problem vi än ställs inför. Det var det han gjorde för Rut. w16.02 2:6, 7

När Abisaj sa att han ville döda Saul, så var det för att han ville vara lojal mot David. Men David hindrade honom eftersom han visste att det skulle vara fel att sträcka ut sin hand ”mot Jehovas smorde”. (1 Sam. 26:8–11) Den här händelsen lär oss något viktigt: Vi kan känna lojalitet mot mer än en person, men när vi måste välja vem vi först och främst ska vara lojala mot behöver vi tänka på vilka bibliska principer som kommer in i bilden. Lojalitet handlar om vad som finns i hjärtat. Men eftersom vi är ofullkomliga kan vårt hjärta lura oss. (Jer. 17:9) Någon som är lojal mot Jehova skulle därför lätt kunna känna lojalitet även mot en nära vän eller släkting som gör något som är fel i Jehovas ögon. I synnerhet om någon som står oss nära lämnar sanningen måste vi komma ihåg att det är Jehova som först och främst är värd vår lojalitet. (Matt. 22:37) w16.02 4:5, 6

Varför är det här så viktigt? Vi kan ta ett exempel från Bibeln. Timoteus var mycket väl insatt i de heliga skrifterna. Hans mamma och mormor hade undervisat honom från hans ”tidiga barndom”. Ändå fick han den här uppmaningen av Paulus: ”Förbli du i det som du har lärt dig och har övertygats att tro på.” (2 Tim. 3:14, 15) Enligt ett bibliskt uppslagsverk innehåller det ord som har översatts med ”övertygats” tanken på att man har ”fått så övertygande bevis för något att man kan vara säker på att det är sant”. (A Handbook on Paul’s Letters to Timothy and Titus, Daniel C. Arichea och Howard A. Hatton) Timoteus hade gjort sanningen till sin egen. Han tog inte emot sanningen bara för att hans mamma och mormor hade sagt åt honom att göra det, utan för att han använde sin tankeförmåga och sitt förnuft så att han själv blev övertygad. (Rom. 12:1) På samma sätt kan noggrant personligt studium hjälpa dig att skingra eventuella tvivel och besvara frågor. Det kommer att fördjupa din tro. (Apg. 17:11) w16.03 2:3, 4, 7

Försök föreställa dig hur det var när israeliterna gick upp till templet i Jerusalem för att lovprisa Jehova i samband med sina högtider. De förberedde sig för resan dit och hjälpte varandra längs vägen. Och väl framme i templet tillbad de Jehova tillsammans. Allt det här krävde samarbete. Vi är på väg mot den nya världen, och vi behöver också vara förenade och göra allt vi kan för att samarbeta. I den här världen är det mer regel än undantag att människor är oense och strider i olika sammanhang. Vi är så tacksamma för att Jehova har hjälpt oss att förstå sanningen och att leva i fred med varandra. Vi kan nu se att både Jesajas och Mikas profetior går i uppfyllelse – Guds folk går tillsammans upp ”till Jehovas berg”. (Jes. 2:2–4; Mik. 4:2–4) Ja, vår tillbedjan av Jehova är verkligen upphöjd nu ”i dagarnas slutskede”. Och tänk vilken glädje och lycka vi kommer att känna i framtiden när hela mänskligheten är ”harmoniskt sammanfogad” och samarbetar! w16.03 3:16, 17

Äldste kan känna att det är svårt att få tid till att öva andra. De kanske tänker: ”Det är i och för sig viktigt med övning, men en del andra församlingsuppgifter kan helt enkelt inte vänta. Och församlingen går ju inte under bara för att övningen skjuts upp lite.” Det är sant att de äldste måste ta itu med vissa saker omedelbart, men om de dröjer med att lära upp andra bröder skulle församlingens andliga hälsa kunna skadas. De äldste tar hand om många viktiga uppgifter som inte kan vänta. Men om de hela tiden skjuter upp att ge den övning som behövs, kommer det till sist inte att finnas tillräckligt med kvalificerade bröder som kan ta hand om allt som måste göras i församlingen. Vi måste alltså akta oss för att se övning som något som har låg prioritet. Äldste som försöker vara förutseende och investerar tid i att öva mindre erfarna bröder är verkligen ”goda förvaltare” och en välsignelse för hela församlingen. (1 Petr. 4:10) w15 15/4 1:4, 6, 7