Januari

Timoteus tro byggde på läror som gjorde att han kom närmare Jehova. Du måste precis som Timoteus lägga tid på att läsa och studera och dra slutsatser om vad du har lärt dig om Jehova. Till att börja med måste du vara övertygad om åtminstone tre grundläggande sanningar. För det första måste du vara övertygad om att Jehova Gud har skapat allt. (2 Mos. 3:14, 15; Hebr. 3:4; Upp. 4:11) För det andra måste du veta varför du kan vara övertygad om att Bibeln är ett budskap från Gud till oss människor. (2 Tim. 3:16, 17) Och för det tredje måste du vara säker på att Jehova har ett organiserat folk som leds av Kristus och att det är Jehovas vittnen som är det folket. (Jes. 43:10–12; Joh. 14:6; Apg. 15:14) Du behöver inte bli ett vandrande uppslagsverk för att övertyga dig själv om de här sanningarna. Det handlar om att du måste tänka logiskt för att bli helt övertygad om att du har sanningen. (Rom. 12:1) w20.07 28:8, 9

Den här profetian beskriver gräshoppor som har ”människoansikten” och något ”som såg ut som kronor av guld” på sina huvuden. (Upp. 9:7) De plågar ”de människor som inte har Guds sigill på sin panna” (det vill säga Guds fiender) i fem månader, vilket är en gräshoppas normala livslängd. (Upp. 9:4) Det verkar vara en beskrivning av Jehovas smorda tjänare. De förkunnar modigt Guds dom mot den här onda världsordningen, och det är väldigt obehagligt för dem som har valt att stå på den här världens sida. Gräshopporna i Uppenbarelseboken är alltså inte samma som gräshopporna i Joel 2:7–9. Det är inte ovanligt att samma bildspråk i Bibeln betyder helt olika saker i olika sammanhang. I Uppenbarelseboken 5:5 kallas Jesus till exempel ”lejonet som är av Judas stam”, men i 1 Petrus 5:8 beskrivs djävulen som ”ett rytande lejon”. w20.04 14:8, 10

Hagar var Sarajs tjänstekvinna, och när hon blev Abrams fru började hon bete sig illa. Hagar blev med barn, och då började hon se ner på Saraj som inte hade några barn. Det blev så spänt mellan Saraj och Hagar att hon rymde. (1 Mos. 16:4–6) Eftersom vi är ofullkomliga kanske vi drar slutsatsen att Hagar var en elak människa som fick vad hon förtjänade. Men Jehova såg något annat hos henne. Han skickade en ängel till henne som hjälpte henne att tänka rätt och som sa att hon skulle få många avkomlingar. Hagar kände att Jehova såg henne och visste vad hon gick igenom. Hon blev så tagen att hon sa: ”Du är en Gud som ser allt.” (1 Mos. 16:7–13) Hur såg Jehova på Hagar? Han visste vad hon hade för bakgrund och vad hon hade gått igenom. Jehova tyckte inte att Hagars sätt att behandla Saraj var rätt, men han förstod ändå hur Hagar kände och att hon hade en jobbig situation. w20.04 16:8, 9

Paulus sa att alla sanna kristna deltar i ett lopp. (Hebr. 12:1) Och vi måste alla hålla ut till slutet för att vinna priset som Jehova har lovat oss, och det gäller både gamla och unga, trötta och starka. (Matt. 24:13) Paulus var rätt person att uttala sig om det kristna loppet eftersom han hade ”fullföljt loppet”. (2 Tim. 4:7, 8) Men vad var det egentligen för lopp Paulus pratade om? Paulus drog ibland paralleller till idrottsspelen i det forntida Grekland i sin undervisning. (1 Kor. 9:25–27; 2 Tim. 2:5) Vid flera tillfällen jämförde han livet som kristen med ett lopp. (1 Kor. 9:24; Gal. 2:2, fotnot; Fil. 2:16) Man påbörjar det här loppet när man överlämnar sig åt Jehova och blir döpt. (1 Petr. 3:21) Och man går i mål när man får belöningen evigt liv av Jehova. (Matt. 25:31–34, 46; 2 Tim. 4:8) w20.04 18:1-3

”Herren är lojal, och han ska ge er styrka och beskydda er från den onde.” (2 Thess. 3:3) Hur beskyddar Jehova oss? Jehova har gett oss en andlig rustning som kan skydda oss från Satans angrepp. (Ef. 6:13–17) Den här rustningen ger verkligen ett effektivt skydd. Men den skyddar oss bara om vi tar på oss alla delarna och behåller dem på. Sanningens bälte, till exempel, står för sanningarna i Guds ord. Varför behöver vi det här bältet? Därför att Satan är ”far till all lögn”. (Joh. 8:44) Han har spridit sina lögner i tusentals år och har vilselett ”hela jorden”. (Upp. 12:9) Men sanningarna i Bibeln skyddar oss från att bli lurade. Hur tar vi på oss det här symboliska bältet? Genom att lära oss sanningen om Jehova, tillbe honom ”med ande och sanning” och vara ärliga i allt vi gör. (Joh. 4:24; Ef. 4:25; Hebr. 13:18) w21.03 13:3–5

Det som gjorde landet särskilt vackert var att man tillbad Jehova där. Sedan pingsten år 33 syftar ”landet” inte längre på en geografisk plats. Det är logiskt eftersom Jehovas folk i dag finns över hela jorden. ”Det härliga landet” syftar i dag på det andliga paradis som Jehovas folk lever i. Det inkluderar deras tillbedjan av Jehova, bland annat att gå på möten och gå i tjänsten. Under de sista dagarna har nordens kung gång på gång trängt in i ”det härliga landet”. När Nazityskland var nordens kung förföljde och dödade de Guds folk, särskilt under andra världskriget, och trängde på så sätt in i ”det härliga landet”. Efter andra världskriget blev Sovjetunionen nordens kung, och de trängde in i ”det härliga landet” genom att förfölja och deportera Guds folk. w20.05 20:7, 8

Tänk på några personer som levde före Kristus och som var vänner med Gud. Abraham hade en väldigt stark tro. Över 1 000 år efter hans död kallade Jehova honom sin vän. (Jes. 41:8) Det här betyder att inte ens döden kan bryta vänskapen med Jehova. I Jehovas minne lever Abraham fortfarande. (Luk. 20:37, 38) Ett annat exempel är Job. Vid ett tillfälle när alla änglar var samlade sa Jehova något om Job som visade att han litade på honom: ”Han håller fast vid det som är rätt, har djup respekt för Gud och tar avstånd från det onda.” (Job 1:6–8) Daniel tjänade Jehova troget i omkring 80 år i ett land där de flesta inte tillbad Jehova. Vilka känslor hade Jehova för honom? När Daniel var gammal kom änglar till honom och försäkrade honom tre gånger om att han var ”innerligt älskad” av Jehova. (Dan. 9:23; 10:11, 19) Vi kan vara säkra på att Jehova längtar efter att få uppväcka sina älskade vänner som har dött. (Job 14:15) w20.05 22:3, 4

De som studerar kanske kan lära sig Guds lagar och normer och till och med tycka om dem. Men kommer de att lyda Jehova för att de älskar honom? Tänk på att Eva visste vad Guds lag sa, men hon älskade inte Gud, och det gjorde inte Adam heller. (1 Mos. 3:1–6) Vi kan alltså inte nöja oss med att bara lära ut Jehovas normer och vad han förväntar av oss. Jehovas lagar och normer är alltid till vårt bästa. (Ps. 119:97, 111, 112) Men det är inte säkert att de vi studerar med känner så om de inte förstår att Jehova har gett oss de lagarna för att han älskar oss. Vi skulle kunna fråga dem: ”Varför tror du att Jehova vill att vi ska göra eller inte göra det här? Vad säger det om honom?” Det blir lättare att nå fram till dem vi studerar med om vi hjälper dem att tänka på Jehova och älska hans stora namn. Då kan de börja älska både lagarna och den som står bakom lagarna. Det kommer att stärka deras tro och hjälpa dem att klara vilka svårigheter som än drabbar dem. (1 Kor. 3:12–15) w20.06 24:10, 11

Vi måste ha tålamod när vi hjälper någon att återhämta sig andligen. Många som har kommit tillbaka till Jehova berättar att äldste och andra i församlingen behövde besöka dem många gånger innan det gav resultat. En syster från Sydostasien som heter Nancy berättar: ”En nära vän till mig i församlingen hjälpte mig jättemycket. Hon var som en storasyster, och jag kände att hon älskade mig. Hon brukade påminna mig om hur roligt vi hade haft tillsammans. Hon hade tålamod med mig och lyssnade alltid när jag berättade hur jag kände, och hon var inte rädd för att ge mig råd när det behövdes. Hon var en riktig vän och fanns alltid där för mig.” Empati kan verkligen lindra och läka sårade känslor. En del har blivit sårade av någon i församlingen, och många år senare mår de fortfarande dåligt av det. De här känslorna kan ha hindrat dem från att komma tillbaka till församlingen. En del kanske känner sig orättvist behandlade. De kanske behöver någon som lyssnar och har förståelse för dem. w20.06 26:10, 11

För varje gång du lyckas stå emot att göra något som är fel kommer det att bli lättare att göra det som är rätt. Kom ihåg att det är Satan som ligger bakom den här världens skeva syn på sex. Så när du vägrar att ta efter den här världens tänkesätt kan du känna att du har ”segrat över den onde”. Vi inser att Jehova har rätt att avgöra vad som är en synd. Och vi gör vårt bästa för att inte begå synder. Men om vi ändå skulle begå en synd vänder vi oss till Jehova i bön och berättar vad vi har gjort. (1 Joh. 1:9) Och om det är en allvarlig synd så pratar vi med de äldste, för Jehova har gett dem i uppgift att ta hand om oss. (Jak. 5:14–16) Men vi ska inte älta gamla misstag och tyngas ner av skuldkänslor. Varför inte det? För att Jehova har gett sin son som ett lösenoffer så att våra synder ska kunna bli förlåtna. När Jehova säger att han förlåter dem som ångrar sig, så menar han vad han säger. Jehova har alltså gjort det möjligt för oss att tjäna honom med ett rent samvete. (1 Joh. 2:1, 2, 12; 3:19, 20) w20.07 30:9, 10

En gång i tiden fanns ingen annan än Jehova. Men han kände sig inte ensam. Han är inte beroende av att ha sällskap för att må bra. Men han ville att fler skulle få leva och må bra. Det var alltså kärlek som fick Jehova att börja skapa. (1 Joh. 4:19) Jehova började med att skapa en medarbetare, Jesus. Och ”med hjälp av honom skapades allt annat”, bland annat alla änglar. (Kol. 1:16) Jesus var väldigt glad över att få samarbeta med sin Far. (Ords. 8:30) Och det fanns mycket som gjorde änglarna glada också. Det var som om de satt på första parkett när Jehova och hans skickliga arbetare, Jesus, gjorde himlen och jorden. Hur reagerade änglarna? De ”ropade av glädje och ... jublade”, och så kände de säkert varje gång Jehova skapade något nytt, inte minst människan. (Job 38:7; Ords. 8:31) Varje ny skapelse var ett uttryck för Jehovas kärlek och vishet. (Ps. 104:24; Rom. 1:20) w20.08 33:1, 2

Jehova har skapat oss för att vi ska älska andra och själva bli älskade. Så när någon hatar oss kanske vi blir både sårade och rädda. En broder skriver: ”Jag blev misshandlad, förolämpad och hotad av soldater för att jag var ett Jehovas vittne, och det var både skrämmande och förnedrande.” Sådant här hat gör ont men är inte alls förvånande. Jesus sa ju att vi skulle bli hatade. Men varför hatar världen Jesus efterföljare? Precis som Jesus är vi ”ingen del av världen”. (Joh. 15:17–19) Även om vi respekterar jordiska regeringar, så tar vi inte ställning i politik. Inte heller tar vi del i flaggceremonier eller sjunger nationalsånger. Vi tillber enbart Jehova. Vi försvarar hans rätt att styra över mänskligheten, en rätt som Satan och hans ”avkomma” har ifrågasatt. (1 Mos. 3:1–5, 15) Vi predikar att Guds rike är mänsklighetens enda hopp och att det här riket snart kommer att krossa alla som motarbetar det. (Dan. 2:44; Upp. 19:19–21) För ödmjuka människor är det här goda nyheter, men för de onda är det raka motsatsen. w21.03 12:1, 2

Jehova har gett systrar en viktig roll i församlingen. De är fina exempel, och de är kloka, engagerade, modiga, generösa, har stark tro och gör många bra saker. (Luk. 8:2, 3; Apg. 16:14, 15; Rom. 16:3, 6; Fil. 4:3; Hebr. 11:11, 31, 35) Vi är också glada över att vi har många äldre vänner i församlingen. Många av dem kämpar med dålig hälsa som kommer med åldern. Men de gör så gott de kan i tjänsten och använder den energi de har till att uppmuntra andra och hjälpa dem att gå framåt. Och vi har stor nytta av deras erfarenhet. De är verkligen vackra, både i Jehovas ögon och i våra. (Ords. 16:31) Tänk också på våra barn och ungdomar. De måste växa upp i en värld som styrs av Satan och är full av hans propaganda, och det är verkligen inte lätt. Vi blir så glada och uppmuntrade när de är med och svarar på mötena, går i tjänsten och modigt försvarar sin tro på olika sätt. Ni som är unga är en otroligt viktig del av Jehovas församling. (Ps. 8:2) w20.08 34:9–11

När vi börjar gå i tjänsten och när vi berättar för andra att vi är Jehovas vittnen kan vi få motstånd från vänner och familj och bli förlöjligade. Och en del kommer inte att vilja lyssna på vårt budskap över huvud taget. Hur kan du bli modigare? Du måste vara helt övertygad om att Jesus leder predikoarbetet från himlen. (Joh. 16:33; Upp. 14:14–16) Du måste också stärka din tro på att Jehova kommer att ta hand om dig, precis som han har lovat. (Matt. 6:32–34) Ju starkare din tro är, desto modigare kommer du att vara. Du visade stark tro när du berättade för släkt och vänner att du hade börjat studera med Jehovas vittnen och gå på mötena. Du har säkert gjort stora förändringar i ditt liv för att leva upp till Jehovas rättfärdiga normer. Det krävde också tro och mod. När du fortsätter jobba på att bli modigare kan du vara säker på att ”din Gud Jehova är med dig överallt där du går”. (Jos. 1:7–9) w20.09 36:11, 12

Kung Asa är ett föredöme för oss. Han var klok och litade fullständigt på Jehova. Och det gjorde han inte bara under oroliga tider, utan också när det var fred. Hela sitt liv var Asa ”trogen mot Jehova av hela sitt hjärta”. (1 Kung. 15:14) Han visade det genom att rensa bort falsk tillbedjan ur Juda. Bibeln berättar att ”han avskaffade de utländska altarna och offerhöjderna, slog sönder de heliga stoderna och högg ner de heliga pålarna”. (2 Krön. 14:3, 5) Han avsatte till och med sin farmor Maaka från positionen som rikets första dam. Varför gjorde han det? För att hon försökte få folket att tillbe en falsk gud. (1 Kung. 15:11–13) Asa gjorde mer än att bara rensa bort falsk tillbedjan. Han hjälpte också folket i Juda att tillbe Jehova igen. Jehova välsignade Asa och folket och gav dem en period med fred. Under tio år av Asas tid som kung var det fred i landet. (2 Krön. 14:1, 4, 6) w20.09 38:2, 3

Det är ganska vanligt att man låter andra förvalta sådant som är värdefullt. Till exempel kanske vi har våra pengar på banken. Och vi förväntar att pengarna är säkra där och inte försvinner eller blir stulna. Paulus påminde Timoteus om att han hade fått något värdefullt: kunskap om Guds tanke med jorden och människan. Han hade också fått förmånen att ”predika ordet” och ”förkunna de goda nyheterna”. (2 Tim. 4:2, 5) Och Paulus uppmanade Timoteus att värna om det han hade anförtrotts. Precis som Timoteus har vi fått förtroendet att förvalta något värdefullt. Jehova har hjälpt oss att förstå de värdefulla sanningar som finns i hans ord, Bibeln, och det är verkligen helt fantastiskt. De här sanningarna är värdefulla därför att de hjälper oss att få ett bra förhållande till Jehova och förklarar hur man kan få ett bra och lyckligt liv. När vi tror på de här sanningarna och lever efter dem blir vi befriade från falska läror och kan leva ett rent liv. (1 Kor. 6:9–11) w20.09 40:1–3

Den du studerar med måste märka att du känner för det du lär ut och att du tror på det. Då är chansen stor att det smittar av sig och att han också blir entusiastisk för det han får lära sig. Du kanske kan berätta om vilken nytta du har haft av Bibeln i ditt eget liv. Då kommer han att förstå att Bibeln har mycket att tillföra i hans liv också. Den du studerar med kanske kämpar med vissa problem, och under kursens gång kan du berätta om bröder och systrar som haft liknande problem och övervunnit dem. Ta med någon förkunnare på studiet som är ett bra exempel för den du studerar med. Hjälp honom att förstå vilken nytta han kan ha av att tillämpa Bibelns principer i sitt liv. Är den du studerar med gift eller sambo? Har du i så fall frågat henne om hon vill vara med och studera? Annars kanske du kan göra det. Uppmuntra den du studerar med att berätta om det han får lära sig för vänner och familj. (Joh. 1:40–45) w20.10 42:7–9

Josef och Maria hjälpte Jesus att bli en person som Jehova tyckte om, och det var för att de följde Jehovas vägledning till föräldrar. (5 Mos. 6:6, 7) Josef och Maria älskade verkligen Jehova, och deras mål var att hjälpa sina barn att känna likadant. Josef och Maria tog beslutet att hela familjen alltid skulle ha bra andliga rutiner. De gick på möten varje vecka i synagogan i Nasaret, och varje år firade de påsken i Jerusalem. (Luk. 2:41; 4:16) På vägen till Jerusalem kanske de passade på att berätta för Jesus och hans syskon om Jehovas folks historia. Längs vägen kanske de till och med stannade till på olika platser som nämns i Skrifterna. Det var säkert inte lätt att hålla fast vid de andliga rutinerna när familjen växte. Men det var verkligen värt allt! Hela familjen kunde hålla sig nära Jehova eftersom de alltid prioriterade tillbedjan av honom. w20.10 44:8, 9

Om du får följa med på ett bibelstudium är det bra om du kan förbereda materialet i förväg. En specialpionjär som heter Dorin säger: ”Jag tycker det är jättebra när den som följer med är förberedd. Då kan han bidra på ett mer meningsfullt sätt.” Dessutom kommer eleven förmodligen att lägga märke till att ni båda är väl förberedda och förhoppningsvis vilja ta efter det. Även om du inte hinner djupstudera materialet, så försök åtminstone att sätta dig in i huvudtankarna. Bön är en viktig del av studiet, så tänk igenom i förväg vad du kan säga om du blir ombedd att be. Då kommer det att bli lättare att hitta de rätta orden. (Ps. 141:2) Hanae, en syster i Japan, minns hur det var när hon studerade. Hon kommer fortfarande ihåg de böner som en syster som följde med på studiet bad. ”Det hördes verkligen att hon var nära Jehova”, säger hon, ”och det ville jag också vara. Jag kände också hur mycket hon brydde sig om mig när hon sa mitt namn i sina böner.” w21.03 10:7, 8

Jesus lovade Paulus att han skulle komma fram till Rom. Men några judar i Jerusalem planerade att överfalla honom och döda honom. När den romerske militärbefälhavaren Claudius Lysias fick höra om det här hjälpte han Paulus. Claudius gav en grupp soldater order om att skydda Paulus och ta med honom till Caesarea. Där befallde ståthållaren Felix ”att Paulus skulle hållas under bevakning i Herodes palats”. Där kunde judarna som ville döda Paulus inte komma åt honom. (Apg. 23:12–35) Men en tid senare var inte Felix ståthållare längre, utan Festus. Festus ”ville hålla sig väl med judarna”, så han frågade: ”Är du villig att resa till Jerusalem och dömas av mig där?” Paulus visste att han troligtvis skulle bli dödad om han kom till Jerusalem. Han sa: ”Jag vädjar till kejsaren!” Festus svarade: ”Till kejsaren har du vädjat, till kejsaren ska du fara.” Snart skulle Paulus vara i trygghet i Rom, långt bort från dem som ville döda honom. (Apg. 25:6–12) w20.11 46:8–10

Skuldkänslor drabbar oss alla. En del brottas med skuldkänslor för sådant som de gjorde innan de kom med i sanningen. Andra mår dåligt över sådant som de har gjort efter dopet. (Rom. 3:23) Vi vill ju så klart göra det som är rätt. Men ”vi syndar alla många gånger”. (Jak. 3:2; Rom. 7:21–23) Även om skuldkänslor inte precis är behagliga kan de ändå göra viss nytta. Hur då? De kan hjälpa oss att göra förändringar till det bättre och få oss att bestämma oss för att inte upprepa våra misstag. (Hebr. 12:12, 13) Men skuldkänslorna kan också bli överdrivna om vi fortsätter att känna skuld trots att vi har ångrat oss och Jehova har visat att han har förlåtit oss. Sådana känslor kan vara destruktiva. (Ps. 31:10; 38:3, 4) Det är viktigt att vi inte går i den fällan. Tänk bara hur nöjd Satan skulle bli om vi gav upp hoppet om oss själva fast Jehova inte har gjort det! (Jämför 2 Korinthierna 2:5–7, 11.) w20.11 48:12, 13

Psalmisten blev avundsjuk på de arroganta och onda. Det var inte det att han ville göra som de, men han tyckte att de verkade ha ett bättre liv. (Ps. 73:2–9, 11–14) De verkade ha allt – de hade pengar och saker, ett bekvämt liv och inga problem. Men han behövde tänka som Jehova, och när han gjorde det fick han tillbaka glädjen. Då kunde han säga till Jehova: ”Har jag inte dig i himlen? Då önskar jag inget annat på jorden.” (Ps. 73:25) Vi får aldrig bli avundsjuka på onda människor som verkar ha ett bra liv. Deras glädje är ytlig och tillfällig. (Pred. 8:12, 13) Om vi är avundsjuka på dem kommer vi att bli nedstämda, och vi kan till och med förstöra vår vänskap med Jehova. Så om du börjar känna som leviten är det viktigt att du gör som han gjorde. Lyssna på Jehovas kärleksfulla råd, och umgås med andra som gör hans vilja. När du älskar Jehova mer än något annat kommer du att bli genuint glad. Och du kommer att kunna se fram emot ”det verkliga livet”. (1 Tim. 6:19) w20.12 51:14–16

När du kastar dina bekymmer på Jehova, så glöm inte att också nämna sådant som du är tacksam över. Det är bra för oss att tänka på sådant, även när situationen är extra påfrestande. Om du ibland känner att du har svårt att sätta ord på dina känslor, kom då ihåg att Jehova besvarar en så enkel bön som: ”Snälla, hjälp mig!” (2 Krön. 18:31) Förlita dig på Jehovas vishet, inte din egen. På 700-talet f.v.t. hotades folket i Juda av assyrierna. I ett desperat försök att inte bli besegrade av Assyrien vände de sig till det hedniska Egypten för att få hjälp. (Jes. 30:1, 2) Jehova varnade dem och sa att det skulle sluta i katastrof. (Jes. 30:7, 12, 13) Genom Jesaja berättade han för folket att de behövde förtrösta på honom för att få uppleva verklig trygghet: ”Ni ska få styrka om ni håller er lugna och visar förtröstan.” (Jes. 30:15b) w21.01 1:8, 9

Som belöning för sin trohet blir Kristus smorda bröder kungar och präster tillsammans med honom i himlen. (Upp. 20:6) Alla som tillhör den himmelska delen av Jehovas familj kommer att vara mycket glada när de 144 000 smorda får sin himmelska belöning. Efter att Johannes har berättat om dessa 144 000 kungar och präster ser han något mycket spännande – ”en stor skara” som överlever Harmageddon. Till skillnad från de smorda är den här gruppen mycket större och består inte av ett bestämt antal. (Upp. 7:9, 10) Det står att de är ”klädda i långa vita dräkter”, och det visar att de har hållit sig borta från det orena i Satans värld och varit lojala mot Gud och Kristus. (Jak. 1:27) De ropar ut att det är Jehova och Jesus, Guds lamm, som de har att tacka för sin räddning. Dessutom har de palmkvistar i händerna, vilket visar att de med glädje erkänner Jesus som Jehovas utvalde kung. (Jämför Johannes 12:12, 13.) w21.01 3:6, 7

En man kan lära sig att bli ett bra familjeöverhuvud genom att se hur Jehova och Jesus utövar sitt ledarskap och sedan efterlikna dem. Tänk till exempel på egenskapen ödmjukhet. Jehova är visast i hela universum, men ändå lyssnar han på sina tjänare. (1 Mos. 18:23, 24, 32) Han är fullkomlig, men han förväntar inte fullkomlighet av oss. I stället ger han oss den hjälp vi behöver för att det ska gå bra för oss. (Ps. 113:6, 7) Bibeln kallar faktiskt Jehova för en ”hjälpare”. (Ps. 27:9; Hebr. 13:6) Kung David insåg att det som låg bakom alla hans framgångar var att Jehova var ödmjuk och hjälpte honom. Tänk också på Jesus exempel. Han tvättade sina lärjungars fötter trots att han var deras herre och lärare. Jesus själv sa: ”Jag har ... gett er ett mönster för att ni ska göra precis som jag har gjort mot er.” (Joh. 13:12–17) Fastän Jesus hade stor myndighet förväntade han sig inte att bli betjänad. I stället betjänade han andra. (Matt. 20:28) w21.02 5:8–10

Ni unga bröder kan verkligen göra nytta i församlingen. Många av er är starka och har massor av energi. Ni är verkligen en tillgång. Du kanske ser fram emot den dag då du kan bli församlingstjänare. Men det kanske känns som att andra tycker att du är för ung eller för oerfaren för att ta hand om viktiga uppgifter. Men även om du är ung finns det saker du kan göra redan nu för att vinna andras respekt och förtroende. Många av er unga bröder har förmågor som andra i församlingen skulle kunna få nytta av. Har du någon sådan förmåga? Du kanske har märkt att en del äldre vänner blir tacksamma och glada när de får tips på hur de kan använda sin platta eller andra enheter på mötena eller när de studerar. Tänk vilken nytta de kan ha av dina kunskaper på det här området. Ansträng dig för att alltid göra din himmelske Far stolt och glad. w21.03 9:1, 3, 18

Även om en hustru skulle ha mer utbildning än sin man så är det hans ansvar att studera Bibeln med familjen och ta ledningen i annan teokratisk verksamhet. (Ef. 6:4) En kvinna måste underordna sig sin man, men hon måste ändå ta ansvar för sin egen andliga hälsa. Därför måste hon ta sig tid att själv studera Bibeln och begrunda det hon läser. Det kommer att hjälpa henne att älska och respektera Jehova och att gärna vilja underordna sig sin man. Kvinnor som underordnar sig sina män därför att de älskar Jehova kommer att bli lyckligare än de som förkastar Jehovas anordning med ledarskap. Och de är fina exempel för både unga män och unga kvinnor. De bidrar också till en varm atmosfär både i familjen och i församlingen. (Tit. 2:3–5) I dag är de kvinnor som troget tjänar Jehova verkligen ”en stor här”. (Ps. 68:11) w21.02 6:21–23

Paulus är ett enastående exempel på en som visade mod och uthållighet. Ibland kände han sig svag, men han kunde ändå hålla ut eftersom han litade på att Jehova skulle ge honom den styrka han behövde. (2 Kor. 12:8–10; Fil. 4:13) Vi kan också få styrka och mod om vi ödmjukt erkänner att vi behöver Jehovas hjälp. (Jak. 4:10) Vi kan vara övertygade om att de prövningar vi drabbas av inte är något straff från Jehova. Jakob skriver: ”När man drabbas av prövningar ska man inte säga: ’Det är Gud som prövar mig.’ För Gud kan inte bli prövad med något ont och prövar inte heller själv någon med något ont.” (Jak. 1:13) När vi inser att det verkligen är så, kommer vi närmare vår kärleksfulle, himmelske Far. Jehova förändras inte, utan ”han är alltid densamme”. (Jak. 1:17) Han hjälpte de första kristna igenom deras prövningar, och han kommer att hjälpa var och en av oss också. Be innerligt till Jehova om att han ska ge dig vishet, tro och mod. Han kommer att besvara dina böner. w21.02 8:19–21

Du kan uppmuntra någon som studerar Bibeln och som går på mötena genom att intressera dig för honom. (Fil. 2:4) Varför inte försöka lära känna honom lite bättre? Du kanske kan berömma honom för några förändringar som han har gjort eller fråga hur det går med arbetet eller hur det är med familjen, utan att fördenskull ställa alltför personliga frågor. Sådana samtal kan göra att ni kommer närmare varandra. Och när du blir hans vän hjälper du honom att gå framåt mot dopet. Allteftersom den som studerar går framåt kan du hjälpa honom att känna att han verkligen är en del av församlingen. Det kan du göra genom att vara gästfri. (Hebr. 13:2) Och när den som studerar börjar som förkunnare kan du boka tjänst med honom. Diego, en broder från Brasilien, säger: ”Det var många bröder som frågade om jag ville följa med dem i tjänsten. Det var ett jättebra sätt att verkligen lära känna dem. Jag lärde mig mycket av dem, och jag kände att jag drogs närmare Jehova och Jesus.” w21.03 10:15, 16

Jesus lärde sina efterföljare att de skulle älska sina fiender. (Matt. 5:44, 45) Är det lätt att göra det? Nej, verkligen inte, men det går med hjälp av Guds heliga ande. I andens frukt ingår kärlek och även tålamod, omtänksamhet, mildhet och självbehärskning. (Gal. 5:22, 23) Sådana här egenskaper hjälper oss att hantera hat. Många tidigare motståndare har ändrat inställning därför att deras man, hustru, barn eller granne har visat sådana här fina egenskaper. Många av dem har till och med blivit en del av vår andliga familj. Så om du tycker att det känns svårt att älska dem som hatar dig för att du är ett Jehovas vittne, be då om helig ande. (Luk. 11:13) Och var övertygad om att det alltid är bäst att göra saker på Jehovas sätt. (Ords. 3:5–7) Hat kan göra ont och ha stor kraft. Men kärleken har ännu större kraft. Den kan få hårda hjärtan att smälta. När vi visar kärlek gläder vi Jehovas hjärta, och även om motståndarna fortsätter att hata oss kan vi vara lyckliga. w21.03 12:13, 15, 17

Profetian i Joel handlar om ett militärt angrepp. (Joel 2:1, 8, 11) Jehova sa att han skulle använda sin ”stora armé” (det vill säga babyloniska soldater) för att straffa de upproriska israeliterna. (Joel 2:25) Den babyloniska armén skulle angripa Israel norrifrån, och därför är det logiskt att den beskrivs som ”den som kommer från norr”. (Joel 2:20) Armén liknas vid en välorganiserad gräshoppssvärm. Joel säger så här om soldaterna: ”Var och en följer sin givna kurs. ... De väller in i staden. ... De klättrar upp på husen, tar sig in genom fönstren som tjuvar.” (Joel 2:8, 9) Kan du se det här framför dig? Soldaterna är överallt. Det finns ingenstans att gömma sig. Ingen kommer undan babylonierna. Babylonierna (eller kaldéerna) invaderade Jerusalem år 607 f.v.t. precis som en gräshoppssvärm. Bibeln säger så här om kaldéernas kung: ”Han skonade varken unga män eller unga kvinnor, gamla eller svaga.” (2 Krön. 36:17) w20.04 14:11, 12