Februari

Lär känna dina bröder och systrar bättre. Prata med dem före och efter mötena, gå i tjänsten med dem och bjud hem dem om det går. När du gör det kanske du upptäcker att en syster som verkade otrevlig i själva verket är blyg, att en broder som du tyckte var materialistisk är väldigt generös och att några som alltid kommer sent till mötena har motstånd i familjen. (Job 6:29) Självklart vill vi inte vara sådana som ”lägger sig i vad andra gör”. (1 Tim. 5:13) Men det är ändå bra att vi vet lite om våra bröder och systrar och vad som har format dem. När du lär känna en broder eller syster som du irriterar dig på, blir det lättare för dig att känna empati för honom eller henne. Vi måste anstränga oss för att lära känna våra bröder och systrar bättre. När du följer Bibelns råd och öppnar ditt hjärta, så efterliknar du Jehova som älskar ”alla slags människor”. (1 Tim. 2:3, 4; 2 Kor. 6:11–13) w20.04 16:10-12

Kvällen innan Jesus dog påminde han sina lärjungar om att de skulle älska varandra. Han visste att en sådan osjälvisk kärlek skulle hjälpa dem att stå enade trots världens hat. Så var det för församlingen i Thessalonike. Från det att församlingen bildades blev de förföljda. Men de här vännerna var lojala och kärleksfulla och är fina exempel för oss. (1 Thess. 1:3, 6, 7) Paulus uppmuntrade dem att fortsätta älska varandra och att rentav göra det ännu mer. (1 Thess. 4:9, 10) Kärleken skulle få dem att trösta de nedstämda och stödja de svaga. (1 Thess. 5:14) Man förstår att de följde hans råd, för i sitt andra brev, som han skrev ungefär ett år senare, konstaterade han: ”Er kärlek till varandra fördjupas.” (2 Thess. 1:3–5) Deras kärlek hjälpte dem att klara av svårigheter och förföljelse. w21.03 12:11

Vi måste följa den kristna vägen, eller leva som kristna, för att vinna priset evigt liv. (Apg. 20:24; 1 Petr. 2:21) Men Satan och de som går i hans fotspår vill inte att vi ska göra det, utan de vill att vi ska leva som de gör. (1 Petr. 4:4) De förlöjligar vårt sätt att leva och menar att deras livsstil är bättre och gör dem fria. Men de har fel. (2 Petr. 2:19) Det är verkligen viktigt att vi väljer rätt väg i livet. Satan vill få oss att lämna den smala vägen som ”leder till liv” och i stället välja den breda vägen, precis som de flesta andra i den här världen. Den är populär och lättare att ta sig fram på, men den leder till döden. (Matt. 7:13, 14) Vi måste lita på Jehova och lyssna på honom för att hålla oss kvar på rätt väg och inte hamna fel. w20.04 18:1, 5, 7

På senare år har Ryssland och dess allierade trängt in i ”det härliga landet”. (Dan. 11:41) På vilket sätt? År 2017 förbjöd Ryssland Jehovas vittnens verksamhet och satte bröder och systrar i fängelse. Man har också förbjudit våra publikationer, bland annat Nya världens översättning av Bibeln. Man har konfiskerat avdelningskontoret i Ryssland, Rikets salar och sammankomsthallar. Efter allt det här gick den styrande kretsen 2018 ut med att Ryssland och dess allierade var nordens kung. Men Jehovas folk försöker inte störta regeringar eller få till politiska förändringar, inte ens när vi blir hårt förföljda. Vi följer i stället Bibelns uppmaning att be för myndighetspersoner, särskilt när de ska ta beslut som påverkar religionsfriheten. w20.05 20:9

Ni som är föräldrar behöver hjälpa era barn att få en egen relation till Jehova och bli övertygade om att det som står i Bibeln är sant. Då kan era barn bli övertygade om att de har sanningen. Ni behöver också föregå med gott exempel och läsa och studera Bibeln för att era barn ska lära känna Jehova. Ni behöver stanna upp och fundera på det ni läser. Då kan ni lära era barn att göra likadant. Det är också viktigt att ni lär dem att göra egna efterforskningar, precis som ni skulle göra om ni studerade med någon från distriktet. Då lär ni era barn att älska Jehova och lita på att han använder ”den trogne och förståndige tjänaren” för att ge oss andlig mat. (Matt. 24:45–47) Nöj er inte med att bara lära barnen de grundläggande sanningarna. Hjälp dem att bygga upp en stark tro genom att lära dem ”Guds djupheter”. Naturligtvis måste man anpassa sig efter deras ålder och förmåga. (1 Kor. 2:10) w20.07 28:10, 12, 13

I dag finns det miljontals ofullkomliga människor som är nära vänner med Jehova. En förutsättning för den vänskapen är att man tror på Jesus lösenoffer. Det är alltså tack vare det offret som vi kan överlämna vårt liv åt Jehova och bli döpta. När vi gör det blir vi en av de miljoner överlämnade och döpta kristna som är nära vänner med den mäktigaste i hela universum! Hur kan vi visa att vi uppskattar att få vara Guds vänner? Abraham och Job förblev lojala mot Jehova i över hundra år, och vi måste också fortsätta vara trogna, oavsett hur länge vi har tjänat Jehova i den här gamla världsordningen. Och precis som Daniel måste vi värdera vår vänskap med Gud högre än vårt eget liv. (Dan. 6:7, 10, 16, 22) Med Jehovas hjälp kan vi klara av vilka prövningar som helst och fortsätta vara hans vänner. (Fil. 4:13) w20.05 22:5, 6

Kung David fick syn på en gift kvinna som stod och tvättade sig. Han kände till Jehovas lag: ”Du ska inte ha begär till någon annans hustru.” (2 Mos. 20:17) Men han måste ha fortsatt titta. Hans hjärta var delat; han ville göra Jehovas vilja, men samtidigt ville han ha Batseba. David hade älskat Jehova och haft djup respekt för honom under många år, men nu förlorade han kampen mot sina själviska begär. David gjorde något som fick fruktansvärda konsekvenser. Jehovas namn drogs i smutsen och oskyldiga människor fick lida, däribland hans egen familj. (2 Sam. 11:1–5, 14–17; 12:7–12) Jehova hjälpte David att förstå vilket allvarligt misstag han hade gjort, och David återhämtade sig och fick en bra relation till Jehova igen. (2 Sam. 12:13; Ps. 51:2–4, 17) Men David glömde aldrig hur mycket sorg och elände det ledde till när han lät hjärtat bli delat. Hjälpte Jehova honom att få ett odelat hjärta igen? Ja, för Bibeln säger längre fram att David var ”trogen mot Jehova, sin Gud, av hela sitt hjärta”. (1 Kung. 11:4; 15:3) w20.06 24:12, 13

Bibeln jämför Jehovas kärlek till sitt folk med ett band eller en lina. På vilket sätt påminner Jehovas kärlek om en lina? Tänk dig in i den här situationen: Du har ramlat i det iskalla vattnet ute på ett stormigt hav och håller på att drunkna. Då kastar någon ut en livboj till dig. Den skulle hjälpa dig att hålla dig över ytan, så du skulle säkert vara väldigt tacksam. Men en livboj räcker inte för att du ska överleva, du måste komma upp ur vattnet. Någon måste kasta ut en lina och dra dig in i land eller upp på en båt. Orden i dagens bibelvers visar att Jehova kärleksfullt ledde, eller drog, israeliter som hade kommit bort från honom. Jehova känner på samma sätt i dag för dem som inte tjänar honom längre och som håller på att drunkna i problem och oro. Han vill att de ska veta att han älskar dem, och han vill hjälpa dem att komma tillbaka. Och Jehova kan använda dig för att visa hur mycket han älskar dem. Vi måste försäkra dem som har en svacka om att Jehova älskar dem och att vi älskar dem. w20.06 26:12, 13

Efter mordet på Stefanus var det många av de kristna som tvingades fly från Jerusalem. De ”skingrades över hela Judeen och Samarien”, och en del kom så småningom ända till Cypern och Antiokia. (Apg. 7:58–8:1; 11:19) Vi kan bara föreställa oss vilka svårigheter de fick gå igenom. Men ändå fortsatte de ivrigt att predika de goda nyheterna vart de än kom, och det bildades församlingar över hela det romerska riket. (1 Petr. 1:1) Men svårigheterna var inte över för dem. Ett exempel på det är det som hände omkring år 50 v.t., då den romerske kejsaren Claudius gav order om att alla judar skulle lämna Rom. Så de judar som hade blivit kristna var tvungna att lämna sina hem och slå sig ner någon annanstans. (Apg. 18:1–3) Omkring år 61 skrev aposteln Paulus att hans medkristna hade blivit hånade offentligt, satta i fängelse och bestulna på sina tillhörigheter. (Hebr. 10:32–34) Och precis som andra människor så blev en del kristna sjuka och drabbades av fattigdom. (Rom. 15:26; Fil. 2:25–27) w21.02 8:2–4

Om vi arbetar hårt för att stärka vår tro, finns det inget Satan eller någon annan kan göra för att få oss att sluta vandra i sanningen. (2 Joh. 8, 9) Vi måste vara beredda på att bli hatade. (1 Joh. 3:13) Johannes påminner oss om att ”hela världen är i den ondes våld”. (1 Joh. 5:19) Den här världen närmar sig sitt slut, och Satan blir bara argare och argare. Han använder inte bara indirekta metoder, som avfälliga tankar och världens inställning till sex. Han kan också gå till frontalangrepp och använda brutal förföljelse. Satan vet att han inte har långt kvar, så han gör allt han kan för att stoppa vårt predikoarbete och få oss att tappa tron. Vi är därför inte förvånade över att vår verksamhet är förbjuden eller begränsad i en del länder. Men trots det håller våra bröder och systrar i de länderna ut. De visar att vi kan vara trogna mot Jehova oavsett vad Satan gör. w20.07 30:12, 13

Jehovas tanke var att människor skulle leva för evigt på den fantastiska planet som han hade skapat. Men Adam och Eva gjorde uppror mot Jehova, och då kom synd och död in i bilden. (Rom. 5:12) Vad gjorde Jehova? Han förklarade direkt hur han skulle rädda mänskligheten. (1 Mos. 3:15) Jehova skulle ordna med en lösen för att Adam och Evas avkomlingar skulle få möjlighet att bli fria från synd och död. Han gav då alla människor möjligheten att välja att tjäna honom och kunna få evigt liv. (Joh. 3:16; 1 Kor. 15:21, 22) Jehova ska uppväcka miljontals människor genom sin son, och vi kan utgå från att inte alla får livet tillbaka samtidigt. Varför det? Därför att en sådan befolkningsexplosion förmodligen skulle skapa kaos. Och Jehova gör aldrig något på ett oorganiserat eller kaotiskt sätt. Han vet att ordning och reda är ett måste för att det ska vara frid. (1 Kor. 14:33) w20.08 33:3, 5

Det är viktigt att den som studerar förstår att tanken med bibelkursen är att hjälpa honom att börja tjäna Jehova och bli ett vittne. En person som studerar och har som mål att bli döpt kan nå dit stegvis. Först lär han känna Jehova och börjar älska honom och tro på honom. (Joh. 3:16; 17:3) Sedan bygger han upp ett personligt förhållande till Jehova och kommer närmare vännerna i församlingen. (Hebr. 10:24, 25; Jak. 4:8) Så småningom ångrar han sina synder och slutar med sådant som Jehova inte godkänner. (Apg. 3:19) Och under den här perioden börjar han också berätta för andra om det han tror på. (2 Kor. 4:13) Sedan överlämnar han sig åt Jehova och visar det offentligt genom att bli döpt. (1 Petr. 3:21; 4:2) Och den dag han döper sig är verkligen en glädjefylld dag! Ge mycket beröm för varje steg han tar i rätt riktning och uppmuntra honom att fortsätta så. w20.10 42:12, 13

Om du jämför dig med andra i församlingen kanske du börjar tycka att du inte duger. En del i församlingen kan vara duktiga undervisare, handlingskraftiga eller bra på att ta hand om vännerna. Och du kanske känner att du inte når upp till deras nivå. Det visar att du är ödmjuk och inser dina begränsningar. (Fil. 2:3) Men var försiktig. Om du hela tiden jämför dig med sådana som är väldigt bra på något kommer du bara att bli besviken. Du kanske till och med känner att du inte är någon del av kroppen, eller församlingen, precis som Paulus nämnde i dagens bibelvers. En del av de första kristna fick mirakulösa förmågor genom den heliga anden, men Jehova gav inte alla samma förmågor. (1 Kor. 12:4–11) Men alla kristna var lika mycket värda. I dag får vi inga förmågor på mirakulös väg, men Jehova har inte förändrats. Även om vi inte är stöpta i samma form, så är var och en av oss värdefull för Jehova. w20.08 34:13–15

När du ber Jehova om mod kommer han att svara på dina böner och aldrig överge dig. (Apg. 4:29, 31) Han finns alltid vid din sida. Tänk på hur han har hjälpt dig med olika problem och hjälpt dig att göra förändringar i livet. Naturligtvis kan han som ledde sitt folk genom Röda havet hjälpa dig att bli Jesus lärjunge. (2 Mos. 14:13) Du kan ha lika stark tro som bibelskribenten som sa orden i dagens bibelvers. Jehova hjälper också nya förkunnare att vara modiga. Tänk på vad en syster som heter Tomoyo var med om. Första gången hon gick i tjänsten från dörr till dörr öppnade en kvinna och skrek: ”Jag vill inte ha något med Jehovas vittnen att göra!” Och sedan smällde hon igen dörren. Men Tomoyo blev inte avskräckt, utan hon sa till sin tjänstekompis: ”Hörde du? Hon förstod att jag var ett Jehovas vittne fast jag inte hann säga någonting. Vad glad jag blir!” Nu är Tomoyo pionjär. w20.09 36:13, 14

Kung Asa sa till folket att Jehova hade gett dem ”vila vid alla ... gränser”. (2 Krön. 14:6, 7) Men han menade inte att de bara skulle ta det lugnt och njuta av livet. I stället satte han i gång att bygga städer, murar, torn och portar. Han sa till folket: ”Vi kan fortfarande arbeta ostört i landet.” Det fanns alltså inga fiender som hindrade dem från att röra sig fritt och arbeta. Asa uppmanade dem att ta vara på den här fridfulla tiden. Han såg också till att bygga upp sin armé. (2 Krön. 14:8) Betydde det att han inte litade på Jehova? Nej. Men han visste att det var hans plikt som kung att förbereda folket för eventuella framtida problem. Asa förstod att perioden med fred i Juda förmodligen inte skulle vara för evigt, och det visade sig vara sant. w20.09 38:4, 5

En välmenande äldstebroder kanske ställer upp regler som han tror ska skydda församlingen. Men det finns viktiga skillnader mellan rollen som äldste och rollen som familjeöverhuvud. Jehova har till exempel gett äldstebröderna uppdraget att fungera som domare och gett dem ansvaret att avlägsna syndare som inte ångrar sig från församlingen. (1 Kor. 5:11–13) Men samtidigt har Jehova gett familjeöverhuvuden ett visst ansvar som han inte har gett de äldste. Ett familjeöverhuvud har till exempel rätt att ställa upp regler för sin familj och se till att de följs. (Rom. 7:2) Han kan bestämma vilken tid barnen senast måste vara hemma på kvällen. Han kan också bestämma vilka konsekvenser det ska få om de inte följer den regeln. (Ef. 6:1) En kärleksfull man pratar såklart ihop sig med sin fru innan han ställer upp regler för familjen. De är ju trots allt ”inte längre två, utan ett”. (Matt. 19:6) w21.02 7:10–13

Något som gör att sanningarna i Bibeln är väldigt värdefulla är att Jehova bara låter dem som är ödmjuka och har rätt inställning förstå dem. (Apg. 13:48) Sådana människor inser att det är ”den trogne och förståndige tjänaren” som lär ut de sanningarna. (Matt. 11:25; 24:45) Sanningarna i Bibeln är mer värdefulla än något annat, men vi behöver hjälp för att förstå dem. (Ords. 3:13) Jehova har också gett oss förmånen att få berätta för andra om honom och vad han tänker göra i framtiden. (Matt. 24:14) Budskapet från Jehova är ovärderligt eftersom det ger människor en möjlighet att bli en del av hans familj och få evigt liv. (1 Tim. 4:16) När vi går i tjänsten är vi med och utför det viktigaste arbete som finns, oavsett om vi kan göra mycket eller lite. (1 Tim. 2:3, 4) Det är en ära att få vara Guds medarbetare! (1 Kor. 3:9) w20.09 40:4, 5

Jehova såg till att medtroende hjälpte Paulus flera gånger när han var på väg till Rom. Ett exempel är när två av Paulus vänner, Aristarkus och Lukas, bestämde sig för att följa med honom till Rom. De var villiga att riskera livet för att vara tillsammans med Paulus. Det står ingenstans i Bibeln att Jesus hade lovat att de skulle komma fram tryggt och säkert till Rom. Det var först när de var på den farliga resan som de fick veta att de skulle överleva. När de kom fram till hamnstaden Sidon gav Julius Paulus tillåtelse att ”besöka sina vänner så att de kunde ta hand om honom”. (Apg. 27:1–3) Och lite senare träffade Paulus och de andra några bröder i Puteoli som övertalade dem att stanna hos dem en vecka. De här olika vännerna tog hand om Paulus och dem som reste tillsammans med honom och såg till att de fick det de behövde. Och Paulus uppmuntrade dem säkert och berättade trevliga saker de hade varit med om i predikoarbetet. (Jämför Apostlagärningarna 15:2, 3.) w20.11 46:15–17

Det viktigaste för dig som förälder är att dina barn märker på det du säger och gör att du älskar Jehova. Den största gåva du kan ge dem är förutsättningarna för att älska Jehova. Och något av det viktigaste du kan lära dem är att ha en bra rutin för studium, bön, möten och tjänst. (1 Tim. 6:6) Du måste såklart försörja dina barn och se till att de har det de behöver. (1 Tim. 5:8) Men kom ihåg att det är deras förhållande till Jehova och inte deras saker som kan rädda dem när den här världen försvinner och som kan ge dem ett bra liv i den nya världen. (Hes. 7:19) Det är underbart att se så många föräldrar som gör bra andliga val för att hjälpa sina barn. Barn som växer upp i sådana familjer håller ofta fast vid sina goda vanor, och de är glada för den uppväxt de haft. (Ords. 10:22) w20.10 44:10, 11

Petrus sa och gjorde ibland sådant han senare fick ångra. Ett exempel var när Jesus berättade för apostlarna att han skulle lida och dö. Då försökte Petrus tala honom till rätta genom att säga orden i dagens bibelvers. (Matt. 16:21–23) Men Jesus tillrättavisade Petrus. Och när man kom för att gripa Jesus reagerade Petrus instinktivt och högg av örat på översteprästens slav. (Joh. 18:10, 11) Jesus fick tillrättavisa Petrus igen. Dessutom hade Petrus kaxigt sagt att han aldrig skulle lämna Jesus, även om alla de andra apostlarna gjorde det. (Matt. 26:33) Men den självsäkerheten var som bortblåst några timmar senare. Då blev han rädd och förnekade att han kände Jesus tre gånger. Han blev helt förkrossad och ”gick ut och grät förtvivlat”. (Matt. 26:69–75) Han måste ha undrat om Jesus någonsin skulle kunna förlåta honom. Men Petrus lät inte sina negativa känslor helt ta över så att han slutade tjäna Jehova. Han hämtade sig efter sitt misstag, och han fortsatte tjäna Jehova med de andra apostlarna. (Joh. 21:1–3; Apg. 1:15, 16) w20.12 51:17, 18

Ett familjeöverhuvud kan visa ödmjukhet på många olika sätt. Han förväntar sig till exempel inte fullkomlighet av sin fru och sina barn. Han lyssnar på dem och tar hänsyn till deras åsikter, även om han själv inte alltid håller med. En ödmjuk man är dessutom villig att göra hushållssysslor. På en del ställen kan det här vara en utmaning. Varför det? Man kanske i samhället i övrigt anser att det här är ”kvinnogöra”. En syster som heter Rachel säger: ”Där jag växte upp är det så att om en man hjälper sin fru med disken eller städningen hemma, så tycker grannarna och släktingarna att han inte är en ’riktig man’ och att han inte har någon pli på henne.” Om den här inställningen är vanlig där du bor, så kom ihåg att Jesus tvättade lärjungarnas fötter, trots att det ansågs vara ett arbete för en slav. Ett bra familjeöverhuvud är inte i första hand intresserad av sin egen image, utan av att hans fru och barn har det bra. w21.02 5:3, 11

Fina minnen är en gåva från Jehova. Men hur bra vi än hade det förr så kommer livet i den nya världen att bli ännu bättre. Ibland kan andra såra oss och göra oss ledsna, men när vi väljer att förlåta kan vi gå vidare. Och om vi fastnar i överdrivna skuldkänslor kan det ta ifrån oss glädjen över att få tjäna Jehova. Så precis som Paulus måste vi lita på att Jehova har förlåtit oss. (1 Tim. 1:12–15) Vi kan se fram emot att få leva för evigt. Och i Guds nya värld kommer vi inte att plågas av några minnen från det förgångna. Bibeln säger om den tiden: ”Det som varit ska man aldrig mer tänka på.” (Jes. 65:17) En del av oss som tjänar Jehova har kommit upp i åren nu, men tänk bara, i den nya världen ska vi bli unga igen! (Job 33:25) Vi vill därför vara beslutna att inte leva i det förflutna, utan i stället rikta blicken framåt och leva för framtiden! w20.11 48:4, 18, 19

Vad har vi framför oss? Under den stora prövningen kommer Jehova att rädda oss på ett fantastiskt sätt. För det första kommer han att rädda sina lojala tjänare vid den tid då han får jordens kungar att krossa det stora Babylon, det vill säga all falsk religion. (Upp. 17:16–18; 18:2, 4) Sedan kommer han att rädda sitt folk när han tar bort resten av Satans värld i Harmageddon. (Upp. 16:14, 16) När vi håller oss nära Jehova kan Satan inte göra någonting som orsakar oss bestående skada. Det är faktiskt han själv som kommer att drabbas av bestående skada – evig tillintetgörelse. (Rom. 16:20) Så ta på dig hela rustningen – och behåll den på! Utkämpa inte striden ensam. Ställ upp för dina bröder och systrar, och följ Jehovas vägledning. Då kan du vara säker på att din kärleksfulle, himmelske Far kommer att ge dig styrka och beskydda dig. (Jes. 41:10) w21.03 13:16, 17

Hur kan vi visa att vi förtröstar på Jehova? Genom att följa den vägledning han ger. I Bibeln finns många skildringar som visar hur viktigt det är att hålla sig lugn och förtrösta på Jehova. När du studerar de skildringarna, lägg då märke till vad som hjälpte Guds tjänare att bevara lugnet trots hårt motstånd. När den judiska högsta domstolen förbjöd apostlarna att predika lät de sig inte skrämmas, utan sa modigt: ”Vi måste lyda Gud mer än människor.” (Apg. 5:29) De drabbades inte av panik ens när de blev fysiskt misshandlade. Varför inte? Därför att de visste att Jehova var med dem och godkände dem. Så de fortsatte predika de goda nyheterna. (Apg. 5:40–42) Och strax innan Stefanus blev avrättad var han så lugn och harmonisk att hans ansikte såg ut som ”en ängels ansikte”. (Apg. 6:12–15) Hur var det möjligt? Han visste att han hade Jehovas godkännande. w21.01 1:10, 11

De här orden visar att de som tillhör den stora skaran har ett rent samvete och är godkända av Jehova. (Jes. 1:18) De är överlämnade och döpta kristna som har en stark tro på Jesus lösenoffer och ett nära förhållande till Jehova. (Joh. 3:36; 1 Petr. 3:21) Det är därför de får stå inför Guds tron och utföra ”helig tjänst för honom dag och natt” på den jordiska förgården till hans andliga tempel. (Upp. 7:15) Redan i dag tjänar de Gud på ett sådant sätt. De är fullt engagerade i arbetet med att predika om Guds rike och göra lärjungar och utför merparten av det arbetet. De visar att Guds rike är det viktigaste i deras liv. (Matt. 6:33; 24:14; 28:19, 20) Den stora skara som överlever den stora prövningen är övertygade om att Gud kommer att fortsätta ta hand om dem, för ”han som sitter på tronen ska spänna ut sitt tält över dem”. Det löfte som de andra fåren har längtat efter att få se uppfyllelsen av ska äntligen bli verklighet: ”Gud ... ska torka alla tårar från deras ögon.” (Upp. 21:3, 4) w21.01 3:9, 10

Vi älskar att få tillhöra Jehovas familj och vi gör vårt bästa för att respektera principen om ledarskap som Jehova har fastställt. Bibeln visar att Jehova värderar män och kvinnor lika högt. Under det första århundradet gav Jehova helig ande åt både män och kvinnor så att de kunde göra underverk, till exempel tala olika språk. (Apg. 2:1–4, 15–18) Både män och kvinnor har blivit smorda med helig ande och kommer att få regera tillsammans med Kristus. (Gal. 3:26–29) Både män och kvinnor kommer att bli belönade med evigt liv här på jorden. (Upp. 7:9, 10, 13–15) Och både män och kvinnor har fått uppdraget att predika och undervisa om de goda nyheterna. (Matt. 28:19, 20) I Apostlagärningarna berättas det till exempel om en syster som hette Priscilla, som tillsammans med sin man, Aquila, fick förklara sanningen mer ingående för en välutbildad man som hette Apollos. (Apg. 18:24–26) w21.02 7: 1, 4

Ni äldste har det viktiga ansvaret att hjälpa förkunnarna att bli skickligare i tjänsten, även när det gäller att leda bibelkurser. Om någon känner sig lite obekväm med att leda en bibelkurs när du är med, kan du erbjuda dig att leda den. De äldste kan göra mycket för att uppmuntra och motivera studieledare. (1 Thess. 5:11) Även om vi just nu inte leder någon bibelkurs kan vi hjälpa andra att gå framåt mot dopet. Om vi får följa med någon på en bibelkurs kan vi bidra med genomtänkta kommentarer utan att fördenskull ta över. Vi kan försöka lära känna dem som studerar när de kommer till Rikets sal, och vi kan försöka vara bra föredömen för dem. De äldste kan uppmuntra dels dem som studerar genom att ta sig tid för dem och dels lärarna genom att ge dem övning och beröm. Tänk vad fantastiskt att vi kan få ha en liten del i att hjälpa någon att börja älska och tillbe vår underbare Far, Jehova. w21.03 10:18, 19

David visade att han var ansvarskännande och pålitlig. Ett exempel på det är att han gick in för uppgiften att ta hand om sin pappas får, något som kunde bli riktigt farligt ibland. David sa längre fram till kung Saul: ”Din tjänare har vallat sin fars fårhjord. En gång kom ett lejon, och en annan gång en björn, och tog ett får ur hjorden. Då sprang jag efter och slog ner rovdjuret och räddade fåret ur munnen på det.” (1 Sam. 17:34, 35) David kände att det var hans ansvar att se till att fåren hade det bra. Oavsett vilken uppgift du får i församlingen kan du efterlikna David genom att gå in för att sköta den väl. Som ung arbetade David på att få ett eget förhållande till Jehova. Det här var viktigare än hans mod och hans skicklighet som musiker. Jehova var inte bara Davids Gud, utan också hans nära vän. Så det viktigaste du kan göra som ung är att stärka ditt förhållande till din himmelske Far. w21.03 9:4, 5