September

Vi måste anstränga oss för att bli andligt mogna, men vi måste också anstränga oss för att fortsätta vara det. Vi får alltså inte bli alltför självsäkra. (1 Kor. 10:12) Bibeln uppmanar oss att fortsätta granska oss själva för att se till att vi gör andliga framsteg. I sitt brev till vännerna i Kolossai betonade Paulus återigen hur viktigt det var att förbli andligt mogen. Vännerna där var redan mogna kristna, men Paulus sa att de skulle vara försiktiga så att de inte blev lurade av världens sätt att tänka. (Kol. 2:6–10) Och Epafras, som kände bröderna och systrarna i församlingen väl, bad intensivt att de skulle ”stå fullständiga”, eller vara mogna. (Kol. 4:12) Vad kan vi lära oss av det här? Både Paulus och Epafras förstod att man behöver anstränga sig och få hjälp av Jehova för att förbli andligt mogen. De ville att vännerna i Kolossai skulle fortsätta vara det, trots att de fick gå igenom många svårigheter. w24.04 14:16, 17

När vi älskar och respekterar Jehova vill vi inte göra något som sårar honom. Så vi vill lära oss att se skillnaden mellan rätt och fel, mellan sanning och lögn, så att Jehova kan godkänna oss. (Ords. 2:3–6; Hebr. 5:14) Om vår människofruktan skulle bli starkare än vår respekt för Jehova skulle vi kunna börja tro på sådant som inte är sant. Tänk till exempel på de tolv hövdingarna i Israel som skulle utforska det utlovade landet. Tio av dem var så rädda för kanaanéerna att de sa till israeliterna: ”Vi kan inte dra upp mot dem, för de är starkare än vi.” (4 Mos. 13:27–31) Ur ett mänskligt perspektiv var kanaanéerna starkare. Men när de tio männen sa att de inte kunde besegra dem glömde de att ta med Jehova i beräkningen. w24.07 28:5, 6

Kan vi verkligen lita på att Jehova alltid gör rätt när han dömer människor? Ja! Precis som Abraham insåg, så är Jehova hela jordens domare, och han är fullkomlig, rättvis och barmhärtig. Jehova har övat sin son och gett honom ansvaret att avkunna dom. (Joh. 5:22) Både Jehova och Jesus kan se vad som finns i människors hjärtan, och de kommer alltid att göra det som är rätt. (Matt. 9:4) Vi litar på att Jehova alltid vet bäst. Vi inser att vi inte är kvalificerade att döma andra, men det är han! (Jes. 55:8, 9) Så vi kan vara trygga med att låta Jehova och Jesus ta hand om dömandet. Och vi vet att vår kung, Jesus, återspeglar Jehovas rättvisa och barmhärtighet på ett fullkomligt sätt. (Jes. 11:3, 4) w24.05 18:18, 19

Vi kan lära oss något viktigt om uppriktighet av det som hände när Jesus träffade Natanael för första gången. Filippus tog med Natanael till Jesus, och då hände något speciellt. Även om Jesus aldrig hade träffat Natanael sa han: ”Här är verkligen en sann israelit, en som inte har något falskt i sig.” (Joh. 1:47) Natanael var ovanligt uppriktig och ärlig. Han var ofullkomlig precis som alla andra, men han var alltigenom äkta och satte inte upp en fasad. Det här var något som gjorde intryck på Jesus, och han berömde Natanael för det. Psalm 15 visar vad vi behöver göra för att få vara vänner med Jehova. Det mesta som räknas upp där har att göra med hur vi behandlar andra. I Psalm 15:3 sägs det att den som är gäst i Jehovas tält ”inte förtalar andra”, ”inte gör något ont mot sin medmänniska” och inte heller ”talar illa om sina vänner”. Om vi inte håller vår tunga i styr skulle vi kunna skada andra allvarligt. (Jak. 1:26) w24.06 24:7, 9, 10

Om du förbereder dig innan du går ut i tjänsten kommer du troligen att känna dig mer avslappnad när du träffar någon. Jesus hjälpte sina lärjungar att förbereda sig innan han skickade ut dem i tjänsten. (Luk. 10:1–11) När de tillämpade det Jesus hade lärt dem så fick det fina resultat, och det gjorde dem väldigt glada. Hur kan vi förbereda oss för tjänsten? Vi behöver tänka igenom vad vi vill säga och hur vi kan uttrycka det på ett naturligt sätt och med våra egna ord. Det är också bra att fundera på hur människor brukar reagera när vi kommer och kanske förbereda ett par olika samtalsförslag. Och sedan när vi träffar människor så försöker vi slappna av, le och vara vänliga. w24.04 16:6, 7

Det viktigaste skälet till att vi förkunnar de goda nyheterna är att vi älskar Jehova och hans heliga namn. Tjänsten är ett sätt för oss att lovprisa honom. Vi håller med om att Jehova är värdig att få härligheten, äran och makten. Vi ger honom härlighet och ära när vi berättar för andra vilka övertygande bevis det finns för att han har skapat allt och att vi har honom att tacka för att vi lever. Men hur kan vi ge honom makt, eller kraft? Han är ju allsmäktig, så vi kan naturligtvis inte göra honom mäktigare. Men vi kan ge honom vår kraft. Hur då? Jo, vi kan använda vår tid, vår energi och våra tillgångar för att göra så mycket vi kan i tjänsten. (Matt. 6:33; Luk. 13:24; Kol. 3:23) Vi älskar Jehova, och därför älskar vi att prata om honom. Vi vill också berätta för andra om hans namn och vad det står för. w24.05 20:11

Jehova hjälper oss att känna oss nöjda och glada redan nu, och han kommer att ge oss evigt liv i framtiden. Vi kan helt och hållet lita på att han både har viljan och förmågan att belöna oss. Och det motiverar oss att göra allt vi kan i tjänsten för honom, precis som hans tjänare förr i tiden gjorde. En av dem var Timoteus, som levde under det första århundradet. (Hebr. 6:10–12) Timoteus var helt säker på att Jehova skulle belöna honom. (1 Tim. 4:10) Och det gjorde honom motiverad att arbeta hårt och ge ut av sig själv. Hur gjorde han det? Paulus uppmuntrade honom att göra framsteg som lärare och talare. Timoteus skulle också vara ett bra exempel för sina medtroende, både unga och gamla. Och han fick en del ganska svåra uppgifter, som att ge raka men kärleksfulla råd till några som behövde det. (1 Tim. 4:11–16; 2 Tim. 4:1–5) Timoteus kunde vara helt säker på att Jehova skulle belöna honom. (Rom. 2:6, 7) w24.06 25:10, 11

Jehova använde ofta sina profeter för att varna och tillrättavisa sitt folk. Jeremia sa till exempel: ”’Vänd tillbaka, du avfälliga Israel’, säger Jehova. ’Jag ska inte se på dig med vrede, för jag är lojal ... Jag ska inte vara förbittrad för alltid. Inse bara din skuld, för du har gjort uppror mot Jehova.’” (Jer. 3:12, 13) Och genom profeten Joel sa Jehova: ”Vänd tillbaka till mig av hela ert hjärta.” (Joel 2:12, 13) Och han lät Jesaja säga: ”Gör er rena. Låt mig slippa se era onda handlingar. Sluta upp med er ondska.” (Jes. 1:16–19) Och genom Hesekiel sa Jehova: ”Skulle jag på något sätt glädja mig över den ondskefulles död? ... Skulle jag inte hellre se att han ändrar sitt handlingssätt och får leva?” ”Jag finner inte glädje i någons död ... Så vänd om, så ska ni få leva.” (Hes. 18:23, 32) Jehova blir verkligen glad när någon ångrar sig, för han vill att alla ska få leva för evigt. w24.08 32:5, 6

Jehova ger alla som tjänar honom den andliga mat, den vägledning och det beskydd de behöver. Något som visar att Jehova inte favoriserar någon är att han har sett till att människor över hela världen kan läsa hans ord, Bibeln. Från början skrevs Bibeln på hebreiska, arameiska och grekiska. Men är det så att de som kan de språken har större möjlighet att lära känna Jehova än de som inte kan dem? Nej, så är det inte. (Matt. 11:25) Jehova favoriserar inte dem som har hög utbildning eller är bra på språk, utan han låter människor bli hans vänner oavsett vilken utbildning de har. Han har sett till att Bibeln har översatts till tusentals språk och att människor över hela jorden kan förstå den, så att de kan få nytta av visheten i den och lära sig hur man blir vän med honom. (2 Tim. 3:16, 17) w24.06 23:13–15

Precis som Jesus hade förutsagt skulle Jerusalem och templet snart förstöras. Och de kristna i Judeen behövde använda den tid som återstod till att förbereda sig. De kunde bygga upp sin tro och sin uthållighet. (Hebr. 10:25; 12:1, 2) Vi vet att den stora prövningen snart kommer att börja, och den tidsperioden kommer att vara ännu svårare än den som de kristna hebréerna fick uppleva. (Matt. 24:21; Upp. 16:14, 16) Några av de råd som Jehova gav till dem kan vi också ha nytta av. Paulus uppmuntrade till exempel sina medtroende att gräva djupare i Guds ord. (Hebr. 5:14–6:1) Med hjälp av de hebreiska skrifterna förklarade Paulus varför det kristna sättet att tillbe Jehova var helt överlägset det judiska. Paulus visste att ju mer kunskap de kristna fick och ju bättre de förstod sanningen, desto lättare skulle det vara för dem att känna igen falska läror och att inte låta sig luras av dem. w24.09 37:2, 3, 6

Jesus lärjungar behövde uppmuntran. Varför det? En del av dem hade lämnat sitt hem, sin familj och sin försörjning för att vara med Jesus på heltid. (Matt. 19:27) Andra hade blivit utstötta ur samhället när de blev hans lärjungar. (Joh. 9:22) De hade gjort alla de här uppoffringarna därför att de trodde att Jesus var Messias. (Matt. 16:16) Så när han avrättades blev de väldigt ledsna och allt kändes hopplöst. Jesus förstod att det var helt normalt att hans lärjungar sörjde när han hade dött, och han såg det inte som ett tecken på andlig svaghet. Så redan samma dag som han uppstod började han uppmuntra sina vänner. Han visade sig till exempel för Maria Magdalena när hon grät vid hans grav. (Joh. 20:11, 16) Han visade sig också för de två lärjungarna som var på väg till Emmaus. Och han visade sig för Petrus. w24.10 41:5, 6

Du som är förälder, hjälp dina barn att förklara varför de tror på en skapare. Du kan till exempel använda artikelserien på jw.org som heter ”Ungdomar frågar – Skapelse eller evolution?”. Låt dina barn välja vilka argument de tycker är lättast att använda, och öva sedan på dem. Uppmuntra dem att prata om sådana saker på ett trevligt sätt om andra är öppna för det, och hjälp dem att använda enkel logik. Vi kan ta ett exempel. Om en skolkompis säger att han bara tror på det han kan se och att han aldrig har sett Gud, skulle ditt barn kunna säga: ”Tänk dig att du går i skogen långt borta från all bebyggelse, och så kommer du fram till ett fint hus. Vad skulle du tänka då? Det är självklart att någon har byggt huset. Det resonemanget gäller universum och allt liv i det också. Det är tydligt att någon har skapat det.” w24.12 50:16

Vi behöver alla vägledning för att kunna fatta bra beslut. Mycket av den vägledningen kan vi få av de äldste och andra bröder och systrar med lång erfarenhet. Om de är mycket äldre än vad vi är kan det vara lätt att tänka att deras råd inte är användbara för oss. Men Jehova vill att vi ska lära oss av de äldre. De har haft längre tid på sig än vad vi har haft att samla på sig lärdomar och livserfarenhet. På Bibelns tid använde Jehova trogna människor som hade kommit upp i åren för att uppmuntra och vägleda sitt folk. Mose, David och aposteln Johannes är tre exempel på det. De levde under olika tidsperioder och hade väldigt olika omständigheter. När de närmade sig slutet av sitt liv gav de goda råd till yngre personer, och det de alla betonade var hur viktigt det är att lyda Gud. Oavsett om vi är unga eller gamla har vi nytta av att påminna oss de här råden. (Rom. 15:4; 2 Tim. 3:16) w24.11 45:1, 2

På Noas tid sa Gud till människorna att de inte fick äta blod. (1 Mos. 9:3, 4) Och han upprepade det förbudet i lagen till Israel. I den står det: ”Den som äter blod ska utplånas från sitt folk.” (3 Mos. 7:27) Jesus följde lagen och lärde andra att också göra det. (Matt. 5:17–19) Så han skulle aldrig uppmana en grupp judar att äta av hans bokstavliga kropp och dricka av hans riktiga blod. Jesus använde ett bildspråk i det sammanhanget. Det hade han även gjort tidigare, när han pratade med den samariska kvinnan. Till henne sa han: ”Det vatten som jag ger ... kommer att ... [ge] evigt liv.” (Joh. 4:7, 14) Jesus menade såklart inte att det fanns något speciellt sorts vatten som skulle kunna göra att den samariska kvinnan fick evigt liv. Och på samma sätt menade han inte att en folkskara i Kapernaum skulle få evigt liv om de åt och drack av hans bokstavliga kropp och blod. w24.12 49:4–6

Män som tjänar Jehova måste akta sig för att ta efter världens syn på kvinnor. Varför det? Bland annat därför att det man tänker på ofta påverkar det man gör. Paulus skrev så här till smorda kristna i Rom: ”Låt er inte längre formas av den här världen.” (Rom. 12:1, 2) När Paulus skrev det här hade de flesta i församlingen redan varit kristna i flera år, men Paulus ord visar att en del i församlingen fortfarande lät sig påverkas av den här världen. Det var därför han uppmanade dem att ändra sitt sätt att tänka och uppföra sig på. Det rådet är lika aktuellt idag. Tyvärr har en del bröder påverkats av världens sätt att tänka och till och med misshandlat sin fru. w25.01 2:4

Äldste i vår tid har mycket att göra. De är förkunnare. (2 Tim. 4:5) De ser till att själva vara engagerade i tjänsten. De organiserar vittnandet på församlingens distrikt och övar oss så att vi kan bli bättre på att predika och undervisa. De är också barmhärtiga och opartiska domare. När någon i församlingen syndar allvarligt gör de allt de kan för att han eller hon ska få tillbaka sin nära relation till Jehova. Samtidigt är de noga med att hålla församlingen ren. (1 Kor. 5:12, 13; Gal. 6:1) Men framför allt är de äldste herdar. (1 Petr. 5:1–3) De lägger tid på att förbereda och hålla tal som är grundade på Bibeln. De gör sitt bästa för att lära känna alla i församlingen och gör herdebesök. En del äldste hjälper också till med att bygga och underhålla Rikets salar, organiserar sammankomster och är med i sjukhuskommittéer och patientbesöksgrupper och mycket, mycket mer. De äldste arbetar verkligen hårt för vår skull! w24.10 42:9

När begreppet ”friköpande” används i Bibeln framhäver det den befrielse som blir resultatet av att en lösen betalas. Petrus uttryckte det så här: ”Ni vet ju att det inte var med sådant som är förgängligt, med silver eller guld, som ni friköptes [ordagrant ”återlöstes”] från det meningslösa liv som ni hade ärvt från era förfäder. Nej, det var med Kristus dyrbara blod, som med blodet från ett lamm utan fel eller defekter.” (1 Petr. 1:18, 19; fotnot) Tack vare lösenoffret kan vi bli befriade från synd och död. (Rom. 5:21) Vi är så otroligt tacksamma mot Jehova och Jesus för att vi har blivit friköpta med hjälp av Jesus dyrbara blod. w25.02 6:15, 16

Hur kan vi vara på vår vakt? Vi kan dra en viktig lärdom av berättelsen om den unge mannen i Ordspråksboken, kapitel 7. Han hade sex med en kvinna som han inte var gift med. I vers 22 står det att han ”plötsligt” gick efter henne. Men som det kommer fram i verserna innan hade han redan tagit flera dåliga beslut som ledde fram till att han syndade. Vilka dåliga beslut hade han tagit? Det började med att han sent på kvällen ”kom gående på vägen” där kvinnan bodde. Och sedan styrde han sina steg mot hennes hus. (Ords. 7:8, 9) Och när han såg henne gick han inte därifrån. I stället lät han henne kyssa honom och stod kvar och lyssnade på henne. Hon berättade att hon hade framburit ett gemenskapsoffer, kanske för att hon ville framstå som bättre än vad hon var. (Ords. 7:13, 14, 21) Han hade alltså kunnat undvika att synda om han hade varit på sin vakt och inte tagit de här stegen som ledde fram till synden. w24.07 29:8, 9, 19

Jehova tolererar inte allvarliga synder i församlingen. Han ser det inte som barmhärtigt att låta någon som har begått en allvarlig synd utan att ångra sig få fortsätta umgås med sådana som tjänar honom lojalt. Även om han är barmhärtig tillåter han inte att man uppför sig hur som helst, och han ändrar inte på sina normer. (Jud. 4) Om han gjorde det skulle det faktiskt inte alls vara barmhärtigt, utan det skulle vara till skada för alla i församlingen. (Ords. 13:20; 1 Kor. 15:33) Samtidigt blir det väldigt tydligt att Jehova inte vill att någon ska ”drabbas av förintelse”. Han vill inget hellre än att människor ska bli räddade, om det bara är möjligt. Han är barmhärtig mot dem som ändrar sig och vill reparera sin relation till honom. (2 Petr. 3:9; Hes. 33:11) Så när mannen i Korinth ångrade sig och ändrade på sitt sätt att leva såg Jehova till att Paulus hjälpte församlingen att förstå att de behövde förlåta honom och välkomna honom tillbaka. w24.08 33:7, 14, 15

Liknelsen om fåren och getterna visar att Jesus kommer att döma människor baserat på om de har stöttat hans smorda bröder eller inte. (Matt. 25:31–46) Han kommer att döma människor under den stora prövningen, strax innan Harmageddon. (Matt. 24:21) Precis som en herde skiljer fåren från getterna ska Jesus skilja dem som lojalt har stöttat de smorda från dem som inte har gjort det. Bibeln visar att Jehova har valt ut Jesus som domare och att Jesus kommer att döma rättvist. (Jes. 11:3, 4) Han lägger märke till vad människor gör, säger och tänker, men också hur de behandlar hans smorda bröder. (Matt. 12:36, 37) Och han kommer att veta vilka som har stöttat dem. Ett av de viktigaste sätten att stötta de smorda är att hjälpa till att predika. w24.09 38:3, 4

Hur kan man ”pröva äktheten i allt”? Det gör man genom att jämföra sin egen uppfattning med det som står i Bibeln. Tänk till exempel på en ung förkunnare som undrar om Jehova verkligen bryr sig om honom. Vad behöver han göra? Ska han bara acceptera den tanken och gå vidare? Nej, han behöver ”pröva äktheten i allt” genom att studera Bibeln och ta reda på hur Jehova faktiskt känner för honom. När vi läser Bibeln är det som att Jehova pratar med oss. Men för att få reda på vad han tycker och tänker om just det vi funderar på behöver vi göra mer än att bara läsa Bibeln. Vi behöver försöka hitta bibelverser och studera om sådant som har att göra med våra funderingar. Vi kan använda oss av något av de studieverktyg som Jehova har gett oss genom sin organisation. (Ords. 2:3–6) Och vi kan be honom att hjälpa oss att ta reda på hur han tänker. Vi kan försöka se om det finns några principer i Bibeln och praktiska förslag som vi kan ha nytta av. w24.10 43:4, 5

Jehova kommer inte att välsigna någon som är stolt eller som har fel motiv. (1 Kor. 10:24, 33; 13:4) Ibland hade till och med en del av Jesus närmaste vänner fel motiv när de försökte få vissa uppgifter. Tänk på vad apostlarna Jakob och Johannes gjorde. De bad Jesus om att få en särskild plats i hans rike. Men Jesus tyckte inte om deras inställning, utan sa så här när alla tolv apostlarna hörde på: ”Den som vill vara stor bland er, han ska vara er tjänare, och den som vill vara främst bland er, han ska vara allas slav.” (Mark. 10:35–37, 43, 44) Bröder som har rätt inställning och vill betjäna andra kommer att vara till stor nytta för församlingen. (1 Thess. 2:8) w24.11 46:7, 8

När vi ska fatta beslut kommer kärleken att få oss att tänka på ”vad som är bäst för andra” och anpassa oss efter det. (1 Kor. 10:23, 24, 32; 1 Tim. 2:9, 10) Då kommer vi att kunna ta ett beslut som visar att vi älskar och respekterar andra. Innan du tar ett stort beslut behöver du tänka igenom vad som krävs för att genomföra det. Jesus sa ju att man redan i förväg skulle fundera på kostnaden. (Luk. 14:28) Så tänk igenom hur mycket tid, energi och resurser du behöver lägga på att genomföra beslutet. I vissa fall kanske du behöver prata igenom beslutet med din familj och fundera på vad alla i familjen behöver göra för att det ska fungera. Varför är det så viktigt? Därför att du kanske upptäcker att du behöver göra en del justeringar eller att du behöver välja att göra något helt annat. Dessutom blir det säkert lättare för din familj att stötta beslutet om de känner sig delaktiga. w25.01 3:14, 15

Jesaja sätter ord på hur glada de som är i det andliga paradiset känner sig. Anledningen till att de är så glada är för att det är Jehova som har skapat den här miljön. (Jes. 65:18, 19) Den här världen är som en andlig öken, och vi är i en underbar andlig oas. Så vi förstår varför Jehova vill att vi ska hjälpa fler att komma in i det andliga paradiset. Vi är så tacksamma för att vi får vara i sanningen, och det motiverar oss att berätta om den för andra. (Jer. 31:12) Vi blir så glada och entusiastiska när vi tänker på vårt hopp för framtiden. Bibeln säger att vi kommer att ”bygga hus och bo i dem” och ”plantera vingårdar och äta deras frukt”. Vi kommer ”inte [att] slita förgäves”, för vi kommer att vara ”ett folk som är välsignat av Jehova”. Han lovar att vi ska få ett tryggt och meningsfullt liv. Han vet vad var och en behöver, och han kommer att ge ”allt levande vad de önskar”. (Jes. 65:20–24; Ps. 145:16) w24.04 17:11, 12

Jehova blir vår klippa när vi fullständigt förlitar oss på honom. Vi litar på att det blir till vårt bästa att vi är lojala mot honom även när det är svårt. (Jes. 48:17, 18) Varje gång vi upplever att han hjälper oss, kommer vi att lita ännu mer på honom. Och då är vi bättre förberedda för situationer som kan dyka upp i framtiden, när det faktiskt bara är Jehova som kan hjälpa oss. Precis som en enorm klippa är Jehova stabil och oföränderlig. Han ändrar aldrig sin personlighet eller sin avsikt. (Mal. 3:6) När Adam och Eva gjorde uppror i Eden höll han fast vid sin avsikt. Paulus skrev att Jehova ”inte [kan] förneka sig själv”. (2 Tim. 2:13) Det innebär att oavsett vad som händer eller vad någon annan gör så kommer Jehova aldrig att förändra sin personlighet eller sin avsikt eller gå emot sina egna normer. Vi kan lita på honom. Han förändras aldrig, och han kommer att hjälpa oss igenom de svåra tider vi har framför oss och rädda oss. (Ps. 62:6, 7) w24.06 26:7, 8

Om du är ihop med någon, hur kan ni då komma fram till om ni ska gifta er eller inte? Lär känna varandra bra. Du visste säkert en del saker om den andre innan ni blev tillsammans, men nu har du möjlighet att se hur han eller hon är på insidan. Ni behöver lära känna varandra tillräckligt bra för att få en klar bild av varandras andlighet, personlighet och sätt att tänka. Målet är att du till slut ska kunna svara på frågor som: Kommer den här personen att bli en bra äktenskapspartner för mig? (Ords. 31:26, 27, 30; Ef. 5:33; 1 Tim. 5:8) Kommer vi att kunna fylla varandras känslomässiga behov? Kan vi ha överseende med varandras sämre sidor? (Rom. 3:23) Kom ihåg att det viktigaste inte är hur lika ni är varandra, utan hur bra ni är på att hantera varandras olikheter. w24.05 22:5

Kung David gjorde några riktigt allvarliga misstag. Men när profeten Natan konfronterade honom var han ödmjuk och ångrade sig. (Ps. 51:3, 4, 17, överskriften) Kung Hiskia syndade också mot Jehova. (2 Krön. 32:25) Men precis som David ångrade han sig verkligen. (2 Krön. 32:26) Och i slutändan räknade Jehova honom som en god kung som ”gjorde det som var rätt”. (2 Kung. 18:3) Vad kan vi lära oss? Vi måste ångra oss när vi har gjort fel och göra allt vi kan för att inte göra om det. Men hur är det då om vi får råd från de äldste, kanske om något som vi inte tycker är så allvarligt? Vi ska inte se det som ett tecken på att Jehova inte älskar oss eller att de äldste är emot oss. Till och med de bra kungarna i Israel behövde ibland få råd och tillrättavisning. (Hebr. 12:6) Hur ska vi då reagera om vi blir tillrättavisade? Vi behöver 1) vara ödmjuka, 2) göra de förändringar som behövs och 3) fortsätta tjäna Jehova helhjärtat. När vi ångrar oss kommer Jehova att förlåta oss. (2 Kor. 7:9, 11) w24.07 30:8, 9, 11

En person som har syndat blir avlägsnad ur församlingen om han väljer att inte ångra sig trots att de äldste har försökt hjälpa honom flera gånger. (2 Kung. 17:12–15) Hans sätt att leva visar att han inte vill följa Jehovas normer. (5 Mos. 30:19, 20) Man pålyser då i församlingen att han inte längre är ett Jehovas vittne. Syftet med den pålysningen är inte att förnedra den personen. Den görs för att vännerna i församlingen ska kunna följa anvisningen i Bibeln om att ”sluta umgås med” med en sådan person och att ”inte ens äta med en sådan”. (1 Kor. 5:9–11) Det finns en bra anledning till att Jehova har gett oss den befallningen. Paulus skrev: ”Lite surdeg får hela degen att jäsa.” (1 Kor. 5:6) Om den som har syndat allvarligt och inte ångrar sig skulle få vara kvar i församlingen, skulle andra kunna tänka att det inte är så viktigt att leva efter Jehovas normer. (Ords. 13:20; 1 Kor. 15:33) w24.08 35:3, 4

Vi kan inte hjälpa andra på samma sätt som Jehova kan. Men vi kan använda vår kraft till nytta för andra. Vi kanske kan finnas där för någon äldre eller sjuk broder eller syster som behöver hjälp att handla eller behöver hjälp med något i hemmet. Eller så kan vi vara med och städa eller underhålla Rikets sal. Kom också ihåg att ord har kraft. Känner du någon som behöver få höra att han eller hon gör det bra? Eller finns det någon som skulle behöva lite tröst? Då kanske du kan ta initiativet och säga något som visar att du bryr dig om honom eller henne. Du kanske kan hälsa på eller ringa, eller skicka ett vykort eller ett sms. Du behöver inte oroa dig så mycket för precis vad du ska säga. Det kan räcka med några få omtänksamma ord för att han eller hon ska orka en dag till. (Ords. 12:25; Ef. 4:29) w24.09 39:8–10

Om du har varit församlingstjänare ett tag har du säkert redan många av de egenskaper en äldste behöver. De äldste har ett viktigt arbete. Så skulle du kunna sätta upp som mål att bli äldste? Vad gör en äldste? Han är ofta med ute i tjänsten tillsammans med vännerna, han undervisar och tar hand om dem och han säger och gör saker som stärker andras tro. Man förstår varför Bibeln kallar de äldste för ”gåvor”. (Ef. 4:8) Vad behöver du göra för att kunna bli äldste? Det funkar inte på samma sätt som när man söker ett vanligt jobb. För att få vissa jobb räcker det med grundläggande kunskap. Men om du vill bli äldste räcker det inte med att du är duktig i tjänsten och kan undervisa från podiet. Du måste uppfylla de kvalifikationer för äldste som finns i 1 Timoteus 3:1–7 och Titus 1:5–9. w24.11 47:1–3