Wembola W’oma Le Ambadi
Ɛmɛnyi wa Jehowa efula salaka afɛstɔ wa mbohɔ lushi lakawatshukana. Ko lâsɔ, bonde kasalawɔ anivɛrsɛrɛ wa lushi la diwala ko hawosale wa lushi l’eotwelo na?
Lo mɛtɛ, ndoko katshutshuya Okristo ɔnɛ paka nde mbohɔ nshi yakɔ hiende. Koko kɛsɔ hɛnya ɔnɛ afɛstɔ akɔ ahende wekɔ la kitshimudi yamɛ, kana ɔnɛ Akristo pombaka mbɔsa anivɛrsɛrɛ wa diwala oko afɛstɔ wa lushi l’eotwelo.
Oko womiso la mbuta, vɔ tshɛ wekɔ anivɛrsɛrɛ nɛ dia “anivɛrsɛrɛ” kɛdikɛdi ‘lushi la mbohɔka ɔnɔnyi tshɛ dikambo dimɔtshi di’ohomba diakatshama.’ Dikambo tshɛ kokaka monga l’anivɛrsɛrɛ adiɔ—ɛnyɛlɔ oko, lushi lakayahomɔ mpokoso kɛmɔtshi lo mutuka, kana lushi lakayɛnyi wonya la ngɔndɔ walɔ, kana lushi lakatshu nkumbo kanyu dia tosala osale l’ashi, ndo akambo akina. Mɛtɛ, aha “anivɛrsɛrɛ” tshɛ mbatotêtɛka lushi la woke, kana lushi la sala difɛstɔ dimɔtshi. Sho pombaka sɛdingola awui amɔtshi wendana la kɛnɛ kakatshama ko ndjɔsa yɛdikɔ ya mbaohɔka kana bu.
Oko ɛnyɛlɔ, Nzambi akadjangɛ Ase Isariyɛlɛ dia vɔ salaka difɛstɔ di’elekanelo k’ondjelo ande l’Edjibito ndo woho wakayotombaka wodja ande oma lɛkɔ lo 1513 N.T.D. (Etumbelu 12:14) Ase Juda, kâmɛ ndo Yeso, wakohɔka dui sɔ ɔnɔnyi tshɛ dia kitanyiya kɛnɛ kakawatɛ Nzambi, koko vɔ koditshaka oko dambo dia mbelɛ anto kana dia mbishanaka weshasha. Ase Juda wakɔsaka ndo osapwelo wa tɛmpɛlɔ wa mbala ka hende oko anivɛrsɛrɛ ɔmɔtshi wa lânde. Kânga mbaki eohwelo kɛsɔ kɔnɔmbama lo Bible, Joani 10:22, 23 mɛnyaka ɔnɛ Yeso kɔmɛna kɔlɔ. Ndo Akristo mbatɔtɔka losanganya la lânde lushi l’anivɛrsɛrɛ wa nyɔi ka Yeso, dia vɔ kitanyiya didjango diele lo Dui dia Nzambi.—Luka 22:19, 20.
Ko ayotota lo dikambo dia anivɛrsɛrɛ wa diwala na? Lo wedja ɛmɔtshi, wadi l’omi wekɔ la mbekelo ka salaka anivɛrsɛrɛ wa lushi lakawatshukana; diwala diele ɔlɔngɔswɛlɔ wakatɔngɔ oma le Nzambi. (Etatelu 2:18-24; Mateu 19:4-6) Lo mɛtɛ, Bible hɔshi diwala oko dui dimɔtshi dia kɔlɔ. Kânga Yeso akatshu lo dambo dimɔtshi dia diwala ndo akasha lonya dia dambo sɔ monga etena k’ɔngɛnɔngɛnɔ.—Joani 2:1-11.
Omalɔkɔ, kema kɔlɔ di’atshukanyi sala anivɛrsɛrɛ wa lushi lakawatshukana dia vɔ kanyiya nganɛ wakete lushi l’ɔngɛnɔngɛnɔ lɔsɔ ndo mbohɔ yɛdikɔ yakawɔshi ya mbidjasɛ kâmɛ oko wadi l’omi. Vamɛ mbahomba mbɔsa yɛdikɔ, oyadi kana wayohɔ lushi lakɔ vɔ ahende ato, kana wayelɛ ewotɔ awɔ ɛmɔtshi kana angɛnyi wa mɛtɛ mɛtɛ. Koko etena kɛsɔ hahombe monga oko yɛkɛnɛndɛ ya mbelɛ anto bekobeko. Lushi la ngasɔ, Akristo la dia ndjela awui wokowoyelaka nshi tshɛ lo nsɛnɔ yawɔ. Ɔnkɔnɛ, oyadi onto sala anivɛrsɛrɛ wa diwala diande kana bu, ɔsɔ ko diawenda ndamɛ.—Romo 13:13, 14.
Ko, kayotota lo dikambo dia difɛstɔ dia lushi lakotɔ onto na? Onde Bible totɛka awui amɔtshi lo dikambo dia anivɛrsɛrɛ wa ngasɔ?
L’etatelo k’eleko kaso kɛnɛ, Ambeki wa Bible, oko akawelɛka Ɛmɛnyi wa Jehowa ntondo, wakohɔka nshi yakawotɔ. Efula l’atei awɔ wakafundaka nshi yakotɔ anyawɔ lo tobukubuku tɔmɔtshi takawelɛka Manne céleste quotidienne (Mana y’oma l’Olongo ya Lushi la Lushi). Lo tobukubuku tɔsɔ, lushi tshɛ laki la divɛsa dialɔ, ndo Akristo efula wakadjaka fɔtɔ ya totshitshɛ y’asekawɔ Ambeki wa Bible l’ahole wele adatɛ wakawotɔ. Ndo nto, Tshoto y’Etangelo ya Ngɔndɔ ka Hende 15, 1909 (l’Angɛlɛ) yakate ɔnɛ lo assemblée wakasalema l’osomba wa Jacksonville, la Floride, l’État-Unis, wakelɛ Frère Russell, ɔnɔmbɔdi wa la Société l’etena kɛsɔ, dia nde mbudɛ lo lɔyɛnga. Lande na? Dia ndjôlambola tɔmwɛmwɛ, dikɔmi, l’elowa w’ɔranjɛ wakawotomɛ oko woshasha wa eohwelo ka lushi l’eotwelo kande. Dui sɔ tokiyaka yema nganɛ waketaka akambo lo nshi ya ntondo. Dikambo dia mamba ko, lo nshi shɔ, Ambeki wa Bible wakasalaka ndo difɛstɔ lo Ngɔndɔ ka Dikumi l’Ahende 25, oko lushi lakotɔ Yeso. Kânga lo Bɛtɛlɛ ka la Brooklyn, wakakatɛka dambo dia mamba dia Nɔɛlɛ.
Mɛtɛ, oma ko nshi shɔ, ekambi wa Nzambi wambohama lo nyuma l’akambo efula. L’ɛnɔnyi wa 1920, osase w’akambo wa sɔlɔ wakayangamulaka tsho akakimanyiya anangɛso dia vɔ mbeya ɔnɛ:
Yeso kombotɔ lo Ngɔndɔ ka Dikumi l’Ahende 25, datɛ diɔtɔnɛ l’ɛtɛmwɛlɔ w’apanganu. Bible tɛnyaka dia sho mbohɔka paka lushi lakavu Yeso, koko aha anivɛrsɛrɛ wa lushi lakandotɔ kana lakotɔ onto ɔmɔtshi. Naka tayotsha ngasɔ, kete ayɔtɔnɛ la kɛnɛ kata Undaki 7:1 ɔnɛ lɔsɛnɔ l’otondo la kanga kɔlamelo ndeka lushi lakandotɔ ohomba. Ndoko dihole diata Bible ɔnɛ okambi ɔmɔtshi wa kɔlamelo akasale difɛstɔ diande di’eotwelo. Tɔ kɔndɔlaka paka afɛstɔ wakasale apanganu l’eohwelo ka nshi yakawotɔ ndo wakatshe akambo w’esehe l’afɛstɔ akɔ. Nyɛsɔ tênde woho wakete anivɛrsɛrɛ akɔ ɛsɔ.
Wa ntondo aki eohwelo ka lushi lakotɔ Farawɔ lo nshi ya Yɔsɛfu. (Etatelu 40:20-23) Lo dikambo sɔ, sawo diatɛkɛta awui wa nshi y’eotwelo lo dibuku (Encyclopédie de la religion et de l’éthique [l’Angɛlɛ] diakafunde Hastings mbutaka ɔnɛ: “Mbekelo ka mbohɔka lushi l’eotwelo mbɔtɔnɛka l’etena ka mbikoya akambo lo menda woho wasalematɔ, ndo mbɔtɔnɛka l’awui amɔtshi wakatshamaka l’ɛtɛmwɛlɔ wa nshi ya ntondo lo menda kɛnɛ katshama lɔkɔ.” L’ɔkɔngɔ, Sir J. Gardner Wilkinson, ombeyi wa siansɛ w’Ose Edjibito, akafunde ate: “Ose Edjibito tshɛ mbɔsaka lushi kânga ndo wonya wakandôtɔ la nɛmɔ di’efula; ndo ondo onto l’onto mbohɔka lushi lakandôtɔ l’ɔngɛnɔngɛnɔ wa mamba oko atshawɔ la Pɛrɛsiya, lo mbelɛka angɛnyi ko kɛnyaka weho tshɛ wa tɔkɛnyɔ ta lo ngelo kawɔ, ndo katɛ diangɔ di’amɛna dia weho weho.”
Difɛstɔ dikina dia lushi l’eotwelo diakafundama lo Bible ele diaki Hɛrɔdɛ. Wakahembola Joani Obatizanyi ɔtɛ lo difɛstɔ diakɔ. (Mateu 14:6-10) Dibuku The International Standard Bible Encyclopedia (dia lo 1979) nembetshiyaka ɔnɛ: “Anto wakasɛnaka la ntondo ka emboledi wakayaekiya lo mbekelo y’Ase Ngirika wakatshaka difɛstɔ dia nshi yakotɔ nzambi yawɔ ndo anto wa weke. Wakelɛka afɛstɔ asɔ lo Grɛkɛ ɔnɛ genéthlia, koko genésia aki difɛstɔ diakawôhɔka lushi lakotɔ dɛwɔ di’onto ɔmɔtshi la woke. Lo 2 Makabeo 6:7 wakatɛkɛta dia genéthlia k’Antiochus IV kakasalemaka ngɔndɔ tshɛ, ndo l’etena kakɔ Ase Juda wakatshutshuyamaka dia ‘nambola ndo vɔ lawɔ elambo.’ . . . Etena kakatshe Hɛrɔdɛ difɛstɔ dia lushi lakandotɔ nde akatshaka lo ndjela mbekelo k’ewandji wakayoyaekiya la mbekelo y’Ase Ngirika; lo nshi yaki la ntondo k’ewandji ɛsɔ, vɔ kotshaka afɛstɔ wa nshi y’eotwelo l’Isariyɛlɛ.”
Mɛtɛ, Akristo wa mɛtɛ wa nshi nyɛ hawoyasha tshɛ dia mbeya tɔkɔkɔ tshɛ ta ditshelo la mbekelo ya l’ɛtɛmwɛlɔ w’edjedja, koko vɔ hawɔnyɔla elembetshiyelo w’ohomba efula wele l’Ɔtɛkɛta wa Nzambi. Ɛnyɛlɔ oko wɔnɛ w’ɔnɛ afɛstɔ wa lushi l’eotwelo wɔkɔndwami lo Bible ekɔ paka w’apanganu ndo wakakɔndwama dia mɛnya akambo wa kɔlɔ wakatshama. Ɔnkɔnɛ, Afundelo mbidjaka afɛstɔ w’eohwelo ka lushi l’eotwelo l’ɔnɔngɔ w’akambo wa kɔlɔ, dui diahakoke Akristo wa mɛtɛ mendjola.
Lâsɔ, naka sala anivɛrsɛrɛ ande wa diwala ekɔ dui diendana l’Okristo ndamɛ, kete tekɔ l’ɛkɔkɔ w’ɛlɔlɔ watosekɛ sala difɛstɔ di’eohwelo ka nshi y’eotwelo.