Japta 12
Wan Impoten Bisnes We i Blong Yu Tu
1, 2. (a) ?Blong wanem fasin blong laef blong yu i impoten long yu? (b) ?Mo hem i impoten long hu moa? ?Blong wanem?
FASIN blong laef blong yu i impoten tumas. Frut blong hem i olsem wan hapi fyuja, no maet i wan fyuja we i nogud. I dipen long fasin blong yu; sipos yu bambae yu lus wetem wol ya, no sipos yu bambae yu pastru long en blong hem, blong bambae yu laef foreva long nyufala stret fasin blong God.—1 Jon 2:17; 2 Pita 3:13.
2 Fasin blong yu i impoten long yu, be hem i impoten long sam narafala man tu. Olsem papa mo mama blong yu. Sipos tufala i laef yet, fasin blong yu i save givim ona long tufala. Be sipos fasin blong yu i nogud, bambae tufala i kasem sem ya. Baebol i talem se: “Pikinini we i waes i mekem papa blong hem i glad, be pikinini ya we i krangke i mekem mama blong hem i harem nogud.” (Proveb 10:1) Impoten moa, fasin blong laef blong yu i save mekem God Jeova i glad, no maet i save mekem tingting blong hem i hevi. ?Blong wanem? From wan impoten bisnes we i blong yu tu.
?OL MAN BAMBAE OLI STAP STRONG LONG SAED BLONG GOD?
3. ?Wanem toktok ya we Setan i bin sakem long fes blong Jeova?
3 Devel Setan i mekem bisnes ya i kamaot taem hem i pulum Adam mo Iv tufala i brekem loa blong God, nao tufala i joen wetem hem blong girap nogud long God. (Jenesis 3:1-6) From samting ya Setan i ting se hem i gat raet blong sakem wan toktok long fes blong Jeova se: ‘Ol man oli stap mekem wok blong yu from we yu yu stap givim plante samting long olgeta. Sipos yu givim jans long mi, mi bambae mi save mekem evriwan i tanem baksaed long yu.’ Yumi no save faenem stret toktok ya long Baebol, be i klia se Setan i bin talem samting we i kolosap olsem long God. Baebol i soemaot samting ya long buk blong Job.
4, 5. (a) ?Hu Job ya? (b) ?Wanem i hapen long heven long taem blong Job?
4 Job hem i wan man we i laef plante handred yia biaen long taem blong trabol ya long garen blong Iden. Hem i wan stret man, mo hem i gudfala man blong wok blong God. ?Be God no Setan tufala i kea we Job i stap holem saed blong God? Baebol i soemaot we tufala i kea ya. I tokbaot taem ya we Setan i kam stanap long fes blong Jeova long kot blong heven. Nao yumi ridim wanem tufala i stap tokbaot:
5 “Nao dei ya i kam we ol pikinini blong tru God oli kam insaed blong tekem ples blong olgeta long fes blong Jeova, mo Setan tu i kam insaed i stap wetem olgeta. Nao Jeova i askem long Setan, i se: ‘?Yu yu kam long weples?’ Nao Setan i ansa long Jeova, i se: ‘Mi stap go olbaot long evri ples long wol, mo mi wokbaot long hem.’ Nao Jeova i talem bakegen long Setan, i se: ‘?Yu yu putum hat blong yu i stap long man blong wok blong mi, Job? I no gat wan narafala man long wol we i olsem hem. Hem i no gat rong mo hem i stret nomo. Hem i fraet long God mo hem i tanem baksaed long ol rabis fasin.’ ”—Job 1:6-8.
6. ?Baebol i soemaot we i gat wanem kwestin long taem blong Job?
6 ?Blong wanem Jeova i talem long Setan se Job i wan stret man? I klia se wan kwestin i bin kamaot se: ?Job bambae i stap holem saed blong Jeova, no no gat? Tingbaot kwestin ya blong Jeova se: “?Yu yu kam long weples?” mo ansa blong Setan, “Mi stap go olbaot long evri ples long wol, mo mi wokbaot long hem.” Kwestin ya, mo ansa blong Setan, i soemaot we Jeova i letem Setan i fri nomo blong traem pulum ol man oli aot long saed blong God, olsem hem i bin talem se bambae hem i mekem. ?Taem Jeova i talem we Job i wan stret man, Setan i ansa olsem wanem?
7, 8. (a) ?Setan i talem we Job i stap mekem wok blong God from wanem risen? (b) ?Blong finisim toktok ya blong Setan, Jeova i mekem wanem?
7 “Setan i ansa long Jeova, i se: ‘?Yu ting se i blong nating nomo we Job i fraet long God? Yu nao yu stap putum wan fenis raon long hem, mo raon long haos blong hem, mo raon long ol samting we hem i gat olbaot. Yu yu stap blesem ol wok blong han blong hem, mo ol buluk mo ol sipsip mo ol anamol olsem blong hem, oli plante tumas olbaot long wol. Be naoia yu no mekem olsem, plis yu pusum han blong yu, yu tajem ol samting we hem i gat, nao yu luk sipos hem bambae i no tok strong tumas long fes blong yu.’ ”—Job 1:9-11.
8 Ansa blong Setan i talem olsem hemia: ‘Job i stap mekem wok blong yu from ol samting we yu stap givim long hem. Hem i no mekem from we i lavem yu.’ Mo tu, Setan i talem we Jeova i no stap yusum paoa blong hem long fasin we i stret. Hem i talem olsem: ‘Oltaem yu yu stap lukaotgud long hem.’ Blong finisim toktok ya, Jeova i ansa long Setan, i se: “!Luk! Ol samting we hem i gat, naoia i stap long han blong yu. !Be wan samting nomo, yu no save tajem hem!”—Job 1:12.
9. ?Setan i mekem wanem kaen trabol long Job? ?Wanem risal blong samting ya?
9 Kwiktaem nomo Setan i stap mekem trabol long Job. Hem i mekem we ol anamol blong hem oli ded, no sam man oli stilim. Afta, hem i mekem we olgeta 10 pikinini blong Job oli ded. Kolosap Job i lusum olting blong hem, be yet hem i stap strong long saed blong Jeova. Hem i no tok strong long God. (Job 1:2; 13-22) Be hemia i no en blong bisnes ya.
10. ?Wanem i soemaot we Setan i no lego?
10 Bakegen, Setan i stanap wetem olgeta narafala enjel long fes blong Jeova. Mo wan taem bakegen Jeova i askem long Setan sipos hem i luk gudfala man ya Job, we hem i stap strong yet long saed blong God. Nao Jeova i talem se: “Naoia yet hem i stap strong long fasin blong hem we i sem mak olwe.” Setan i ansa, i se: “Skin blong sevem skin, mo olgeta samting we man i gat bambae hem i givim blong sevem sol blong hem. Be naoia plis yu pusum han blong yu i tajem bun mo mit blong hem, nao yu luk sipos hem bambae i no tok strong tumas long fes blong yu.”—Job 2:1-5.
11. (a) ?Wanem kaen trabol ya Setan i mekem long Job bakegen? (b) ?Wanem risal?
11 Jeova i ansa, i talem long Setan we hem i save mekem enikaen samting long Job, be ‘yu no save kilim hem i ded.’ (Job 2:6) Nao Setan i mekem we Job i kasem wan sik we i strong tumas. Job i kasem sobodi tumas from, nao taswe i prea blong bambae i save ded. (Job 2:7; 14:13, 14) Waef blong hem tu i agens long hem, i se: “!Yu mas tok strong long fes blong God, ale yu ded!” (Job 2:9) Be Job i no wantem mekem olsem. Hem i talem se: “!Gogo taem we bambae mi ded, be mi stap strong long fasin blong mi we i sem mak olwe!” Job i stap strong long saed blong God. Olsem ya nao, samting ya i soemaot we Job i stap mekem ol wok blong God from we hem i lavem God, i no mekem from ol samting nomo we God i stap givim long hem. Mo tu, i klia se Setan i no save pulum evriwan i aot long saed blong God.
12. (a) ?Wanem ansa ya we Job i bin givim long nogud tok ya blong Setan? (b) ?From we Jisas i stap strong long saed blong God, hemia i soemaot wanem?
12 ?From we Job i stap folem gudfala fasin, yu ting se Jeova i harem olsem wanem? !Hem i glad tumas from! Tok blong God i enkarajem ol man blong hem, i se: “Pikinini blong mi, yu mas waes, blong mekem hat blong mi i glad, blong mi mi save givim ansa long hem ya we i stap agensem mi.” (Proveb 27:11) Setan hem nao i stap agensem Jeova. Mo from gudfala fasin blong hem, Job i mekem hat blong Jeova i glad. Samting ya nao i givim ansa long tok nogud ya blong Setan we i talem se ol man oli no wantem mekem wok blong God, sipos oli stap kasem hadtaem tumas. Plante narafala man oli bin givim sem ansa. Bigfala eksampel hemia Jisas, we i gudfala olgeta. Hem i bin kasem plante kaen trabol from Setan, be yet hem i stap strong long saed blong God. Hemia nao i soemaot we Adam tu i save folem ol gudfala fasin sipos hem i wantem, from we bodi mo brim blong Adam tu i gudfala olgeta, olsem Jisas. Taswe i stret nomo we ol man oli harem God long ol samting.
?OLSEM WANEM LONG YU?
13. (a) ?Fasin blong laef blong yu i impoten olsem wanem? (b) ?Olsem wanem yumi save mekem God i glad no harem nogud?
13 ?Olsem wanem long laef blong yu? Maet yu no ting se fasin blong laef blong yu i impoten. Be hemia i impoten ya. Fasin blong laef blong yu i sapotem saed blong God no saed blong Setan. Jeova hem i kea long yu, mo hem i wantem we yu yu mekem wok blong hem, mo we bambae yu yu laef foreva long paradaes long wol. (Jon 3:16) Taem ol man Isrel oli girap oli agensem God, hem i harem nogud nating. (Sam 78:40, 41) ?Fasin blong laef blong yu i stap mekem God i glad, no i stap mekem God i harem nogud? Blong mekem God i glad, fastaem yu mas lanem ol loa blong hem, mo yu mas harem olgeta.
14. (a) ?Wanem ol loa ya long saed blong seks we yumi mas harem, blong God i save glad? (b) ?Blong wanem i rabis fasin tumas taem yumi brekem ol loa ya?
14 Wan bigfala wok blong Setan i blong traem mekem ol man oli brekem ol loa blong God long saed blong seks, long fasin blong mared, mo long ol bisnes long saed blong famle. Ol loa blong God oli blong lukaot long yumi, blong yumi save glad. Ol loa ya oli talem se olgeta we oli no mared oli no save slip tugeta, mo olgeta we oli mared finis oli save slip wetem hasban no waef blong olgeta nomo, oli no save slip wetem narafala. (1 Tesalonaeka 4:3-8; Hibrus 13:4) Taem man i brekem loa, plante taem i mas gat pikinini we bambae i bon from, nao mama mo papa blong hem tufala i no lavem pikinini ya, mo tufala i no wantem hem. Maet ol mama oli spolem pikinini blong olgeta, oli kilim bifo oli bon. Mo tu, plante man mo woman we oli slip tugeta be oli no mared, oli kasem bigfala sik blong seks. Ol sik ya i save spolem bodi mo brim blong ol pikinini ya we bambae oli bon. Sipos man mo woman tufala i slip tugeta, be tufala i no mared, hemia i fasin nogud agens long God, i soemaot we tufala i stap gyaman long wok blong hem. Job i talem se: “Sipos wan woman i pulum hat blong mi, mo mi mi stap haed mi wet long doa blong man ples blong mi . . . hemia nao wan rabis fasin we kot i mas jajem.”—Job 31:1, 9, 11, The New American Bible.
15. (a) ?Sipos man mo woman tufala i stap mekem nogud, hu i glad from? (b) ?Blong wanem i waes blong harem ol loa blong God?
15 Setan i stap rulum wol ya, nao taswe yumi no mas sapraes taem ol man blong wol oli talem se i oraet nomo blong yu go slip wetem narafala, be yutufala i no mared. ?Be sipos yu mekem olsem, hu nao i glad? I no Jeova, be Setan i glad ya. Blong mekem God i glad, yu mas “ronwe long fasin ya blong mekem nogud wetem woman.” (1 Korin 6:18) I no isi blong stap strong long saed blong God. I no isi blong Job tu. Be i waes blong harem ol loa blong God. Fasin olsem i save mekem yu yu glad. Be impoten moa, hemia nao, fasin olsem i stap sapotem saed blong God long bisnes ya we Setan i bin mekem i kamaot. Fasin olsem blong yu, i mekem God i glad. Mo hem bambae i blesem yu long itenel laef wetem gladtaem long wol ya.
16. (a) ?From Job i no lego saed blong God, hem i kasem blesing olsem wanem? (b) ?Olsem wanem long ol trabol we Setan i save mekem? ?Olsem wanem long 10 pikinini ya blong Job we Setan i kilim?
16 Setan i mekem we Job i wan puaman, mo hem i kilim i ded 10 pikinini blong hem. Tingting blong Job i trabol tumas long ol samting ya, from we hem i lus plante ya. Be from we Job i stap strong long saed blong God, taswe God i blesem Job, i dabolem ol samting we hem i gat bifo we Setan i traem hem. Mo Job i kasem 10 moa pikinini. (Job 42:10-17) Mo yumi save tu we 10 pikinini ya blong Job we Setan i kilim olgeta, bambae oli mas stanap oli laef bakegen. Nating wanem trabol we Setan i save mekem, be gudfala Papa blong yumi, Jeova, hem i save stretem ol samting ya long stret taem blong hem.
17. ?Blong wanem fasin blong laef blong yumi i impoten tumas?
17 Olsem ya nao, fasin blong laef blong yu hemia i impoten ya. Yu yu no mas foget long samting ya. Hemia i impoten tumas long God Jeova, mo long Devel Setan. ?Blong wanem? From we yu yu stap insaed long bisnes ya we Setan i bin mekem i kamaot, hemia nao, ?Ol man bambae oli stap strong long saed blong God, no no gat?
[Tok blong pija long pej 106]
Setan i traem Job, be hem i stap strong long saed blong God, i soemaot we Setan i gyaman.
[Tok blong pija long pej 110]
Olgeta we oli slip tugeta be oli no mared, oli stap mekem nogud agens long God.
[Tok blong pija long pej 111]
Job i stap strong long saed blong Jeova, taswe i blesem Job i dabolem ol samting we hem i gat bifo.