Sa-sika
Lamusa, sa-sika, 1
Tẽegr sebr la b gʋls a Zeova taoore, neb nins sẽn zoet-a la b tagsd a yʋʋrã yellã yĩnga.—Mal. 3:16.
A Zeova kɩtame tɩ b gʋls neb yʋy a “tẽegr sebrã” pʋgẽ. Yaa neb no-goam sẽn wilgd tɩ b zoet-a lame, la tɩ b tagsda a yʋʋrã yelle. Dẽnd d no-goamã wilgda bũmb ning sẽn be d sũurẽ wã. A Zeezi yeelame: “Yaa sũur sẽn pid ne bũmb ningã la noor yiisda.” (Mat. 12:34) A Zeova ratame tɩ neb nins sẽn nong-a wã wa paam n vɩɩmd wakat sẽn kõn sa dũni-paalgã pʋgẽ. Tõnd no-goamã tõe n kɩtame t’a Zeova sak d sẽn tũud-a to-to wã, wall a pa sak ye. (Zak 1:26) Neb kẽer sẽn pa nong Wẽnnaam nong n gomda ne sũ-yikri, gom-kãse, la goam sẽn wilgd tɩ b yaa wuk-m-mens rãmba. (2 Tɩm. 3:1-5) D pa rat n yɩ wa bãmb ye. D ratame tɩ d no-goamã tat a Zeova yam. D sã n tar no-goam sẽn yaa sõma tigissã sasa la koɛɛgã mooneg sasa, la d yaool n gomd gom-kãs d sã n wa be ne d zakã rãmba, rẽ yĩnga, a Zeova sũur na n yɩɩ noog ne-d sɩda?—1 Pɩy. 3:7. w22.04 5 s. a 4-5
Arzũma, sa-sika, 2
B na n wa kisga pʋg-yoodrã, n dees a sẽn tarã fãa n bas-a a zaala. B na n wãba a nemdã la b yõog-a bugum t’a rɩ zãnga.—Vẽn. 17:16.
Wẽnnaam na n ninga yɩɩl piigã ne we-rũngã sũyẽ tɩ b sãam Babilon-kãsenga. Sɩd me, a Zeova na n kɩtame tɩ tẽn-tẽnsã tũnug ne we-rũng ning sẽn yaa miuugã, rat n yeel tɩ ONU wã n zab ne ziri tũudmã n sãam-a fasɩ. (Vẽn. 18:21-24) Woto baoodame tɩ d maan bõe? D segd n kell n tũu “wẽn-tũudum ning sẽn yaa yɩlemde, la sẽn pa tar rẽok tõnd Wẽnnaamã nifẽ” wã. (Zak 1:27) D pa segd n sak Babilon-kãsengã sẽn zãmsd nebã bũmb nins tɩ yaa ziri wã, a kibs-rãmbã, a zĩn-dãmbã yɛla, la yel-manesem nins a nebã sẽn tar tɩ pa sõma wã ye. Sẽn paase, d na n ket n keoogda nebã sẽn na yɩl tɩ b yi Babilon-kãsengã pʋgẽ, n da wa paam taal Wẽnnaam nifẽ ye.—Vẽn. 18:4. w22.05 11 s. 17; 14 s. 18
Sibri, sa-sika, 3
Mam na n goma a Zeova nonglem sẽn pa satã tʋʋm yelle.—Eza. 63:7.
Roagdba, tũnugd-y ne segb buud fãa n sõng y kambã tɩ b bãng a Zeova. Gomd-y-yã a Zeova yelle, la bõn-sõma wʋsgã a sẽn maan n kõ-yã me yelle. (Tõo. 6:6, 7) Woto tara yõod wʋsgo, sẽn yɩɩd fãa sã n mikame tɩ y tũudmã yaa toor-toore, tɩ y pa tõe n zãms y kambã Biiblã yir wakat fãa. Saam-bi-poak yʋʋr sẽn boond t’a Kiristind yeelame: “Yɩl n paam sẽk n gom a Zeova yell ne m kambã ra yaa toogo. Woto kɩtame tɩ m tũnugd ne segb buud fãa m sẽn paame.” Bũmb a to y sẽn tõe n maane, yaa y sẽn na n gomd n pẽgd a Zeova siglgã, la y tẽed-n-taasã. Ra wɩt-y tigingã kãsem-dãmbã ye. Yãmb sẽn yet bũmb ning kãsem-dãmbã zugã tõe n sõnga y kambã tɩ b sã n wa tar zu-loees bɩ b tɩ kos-b sõngre. Modg-y tɩ laafɩ zĩnd y zakã pʋgẽ. Nong-y n wilgd-y y sɩdã la y kambã tɩ y nong-b lame. Gomd-y n pẽgd-y y sɩdã la y wilgd tɩ y waoogd-a lame, la y sõng y kambã me tɩ b maand woto. Y sã n maand woto, na n yɩɩ nana ne y kambã tɩ b tõog n bãng a Zeova sõma.—Zak 3:18. w22.04 18 s. 10-11
Hato, sa-sika, 4
Mam mii fo tʋʋmã.—Vẽn. 3:1.
A Zeezi sẽn taas Efɛɛz tigingã koɛɛg ningã wilgdame tɩ b tõoga toogo, la b kell n tũ a Zeova n pa base, baa ne b sẽn paam namsg buud toor-toorã. Baa ne rẽ, b ra basa nonglem ning b sẽn da tar sɩngrẽ wã. B ra segd n modgame tɩ b nonglmã le paam pãnga, sã n pa rẽ b sẽn da tũud a Zeova to-to wã ra pa na n ta a yam ye. Woto me, rũndã-rũndã, d pa segd n tõog toog bal ye. D tog n maana sẽn yɩɩd rẽ. D segd n tõoga toog ne yam-sõngo. D Wẽnnaamã pa get bũmb ning d sẽn maandã bal ye. A geta bũmb ning yĩng sẽn kɩt tɩ d maand rẽ wã me. D sẽn tõogd toog ne yam ningã tara yõod wʋsg ne d Wẽnnaamã, bala a ratame tɩ d sẽn tũud-a to-to wã yɩ d sẽn nong-a ne d sũur fãa wã yĩnga. (Yel. 16:2; Mark 12:29, 30) D segd n ket n gũusdame. Sard tigingã neb me ra tara zu-loɛɛga. Baa ne b sẽn da tũud a Zeova sõma pĩndã, b wa n basame n pa le tũud-a ne b sũy fãa ye. A Zeezi yeel-b tɩ b “neke.” (Vẽn. 3:1-3) Yaa vẽeneg t’a Zeova pa na n yĩm d tʋʋmdã ye.—Ebre. 6:10. w22.05 3 s. a 6-7
Tẽne, sa-sika, 5
Tʋʋm-toog buud fãa tara yõodo.—Yel. 14:23.
A Salomo goma sũ-noog ning ned sẽn tõe n paam a tʋʋmã pʋgẽ wã yelle, n yeel tɩ “yaa Wẽnnaam kũuni.” (Koɛ. 5:17, 18) A Salomo ra wʋmda a sẽn yetã võore. A ra yaa ned sẽn da tʋmd wʋsgo. A mee roto, a sela reezẽ tɩɩse, n maan zẽed zĩis la bãgse. A mee tẽns me. (1 Rĩm. 9:19; Koɛ. 2:4-6) Ra yaa tʋʋm toogo, la sãmbg kae tɩ kõ-a-la sũ-noogo. La a Salomo pa teeg tʋʋm-kãensã bala, sẽn na yɩl n paam sũ-noog ye. A tʋma tʋʋm wʋsg me a Zeova yĩnga. Wala makre, a lʋɩɩ taoor n ges tɩ b me wẽnd-doog sẽn yaa neere, a Zeova tũudmã yĩnga. Meebã kaoosa yʋʋm a yopoe. (1 Rĩm. 6:38; 9:1) A Salomo sẽn tʋm tʋʋm-kãensã fãa wã poore, a bãngame tɩ ninsaal sẽn tõe n maan bũmb ning tɩ tar yõod n yɩɩda, yaa a sẽn na n tũud a Zeova. A yeelame: “D sẽn wʋm bũmba fãa wã, ad koɛɛgã baasgo: Zoe Wẽnnaam la f sak a noyã.”—Koɛ. 12:13. w22.05 22 s. a 8
Talaato, sa-sika, 6
Wẽnnaam . . . sak n kõo yãmb sugr Kirist maasem yĩnga.—Efɛɛ. 4:32.
Biiblã gomda neb wʋsg a Zeova sẽn sak n kõ sugr yelle. Yãmb tagsda ãnd yelle? Tõe tɩ y tagsda rĩm a Manase yelle. Ra-kãngã sẽn da yaa nin-wẽngã tʋma tʋʋm-wẽns wʋsg n beeg a Zeova. A pʋʋsa wẽn-faado, la a kɩt tɩ neb a taab me maan woto. A kʋʋ a meng kamb n maan maoong n kõ wẽn-faado. A pʋd n maana wẽn-faoog bõn-naandga, n ning a Zeova roogã pʋgẽ. Biiblã goma a Manase yelle, n yeel yaa: “Yẽ maana sẽn yaa wẽng wʋsg a Zeova nifẽ n beeg-a.” (2 Kib 33:2-7) La a Manase sẽn wa n tek yam n kos sugr ne a sũur fãa wã, a Zeova sak n kõ-a-la sugri. (2 Kib 33:12, 13) Tõe tɩ y tagsda rĩm a Davɩɩd sẽn maan yel-wẽn-kãsems n beeg a Zeova wã me yelle. Wala makre, a sẽn yo, la a sẽn kʋ nedã. La a Davɩɩd sẽn sak n deeg a kongre, n tek yam ne a sũur fãa n kos sugrã, a Zeova sak n kõo yẽ me sugri. (2 Sãm. 12:9, 10, 13, 14) Hakɩɩka, d tõe n kɩsa sɩd t’a Zeova tʋll n kõo tõnd sugri. w22.06 3 s. a 7
Arba, sa-sika, 7
Bɩ yãmb me maan sũ-mare. Keng-y y sũyã.—Zak 5:8.
Pa wakat fãa la yaa nana tɩ d ket n saagdẽ tɩ manegr n wat ye. D tõe n wa yãgdame n dat tɩ Wẽnnaam pids bũmb nins a sẽn pʋlmã. La a Zeova vɩɩ wakat fãa. Dẽnd a sẽn get wakatã to-to wã pa wa tõnd ye. (2 Pɩy. 3:8, 9) A na n pidsa bũmb nins a sẽn pʋlmã tɩ zems kɛpɩ. La tõeeme n pa yɩ wa tõnd sẽn tẽedã ye. Bõe n tõe n sõng-d tɩ d ket n saagdẽ tɩ manegr n wate, la d tall sũ-mar n gũud wakat ning Wẽnnaam sẽn na n pids a pʋlemsã zãngã? (Zak 5:7) D sã n kell n tall zood sõma ne a Zeova sẽn yaa soab ning sẽn pidsd a pʋlemsã, na n sõng-d lame tɩ d kell n kɩs sɩd tɩ manegr n wate. Sẽn paase, sẽn na yɩl n tall saagr tɩ manegr n wate, d segd n tẽedame t’a Zeova beeme, la t’a yaa “neb nins sẽn baood-a ne b sũy fãa wã roanda.” (Ebre. 11:1, 6) D sã n kɩs sɩd t’a Zeova sɩd beeme, d na n maneg n basa d yam t’a na n pidsa bũmb nins fãa a sẽn pʋlmã. Sẽn na yɩl n ket n tẽed tɩ manegr n wate, d segd n pʋʋsda a Zeova, la d karemd a Gomdã. Baa ne d sẽn pa ne a Zeova wã, d tõe n yɩ a zoa. D tõe n tũnugda ne pʋʋsgã n gomd ne-a, n bas d yam t’a na n kelg-d lame.—Zer. 29:11, 12. w22.10 26-27 s. 11-13
Lamusa, sa-sika, 8
A Zoob sɩnga goama, n kãab a rogmã daar wẽnga.—Zoob 3:1.
Mams-y y yamẽ a Zoob sẽn zĩ tom-pɛglem pʋgẽ n tar toog wʋsg a yĩngẽ wã. (Zoob 2:8) A zo-rãmbã ra yet-a lame t’a ka nin-sõngo, la t’a sẽn maan bũmb ninsã fãa ka tar yõod ye. A zu-loeesã ra yaa wa tãnga. A kambã me sẽn maan kaalmã paasa a sũ-sãangã hal wʋsgo. Sɩngrẽ wã, a Zoob pa yeel tɩ bũmb ye. (Zoob 2:13) A Zoob zo-rãmbã sã n da tagsd t’a sẽn pa sɩɩ wã, yaa a sẽn na n bas a Zeova tũubu, b tudgame. Tõe t’a Zoob wa n zẽka a nengã n ges nin-kãensã sẽn da yet tɩ b yaa a zo-rãmbã, n yeel-b yaa: “Hal n tãag m kũum, mam kõn bas m burkĩndã ye!” (Zoob 27:5) Bõe n sõng a Zoob t’a kell n tall raood la pãnga, baa ne a nams-toaagã? Baa ne a sũur sẽn da sãam wʋsgã, a kell n talla tẽeb tɩ Wẽnnaam sẽn nong-a wã na n sõng-a lame t’a paam yolsgo. A ra miime tɩ baa a sã n maan kaalem, a Zeova na n wa vʋʋg-a lame.—Zoob 14:13-15. w22.06 22 s. a 9
Arzũma, sa-sika, 9
Ad yãmb sẽn tog n pʋʋs to-to: “Tõnd Ba sẽn be saasẽ, bɩ yãmb yʋʋr paam waoogre. Bɩ yãmb Rĩungã wa. Bɩ y raabã maane.”—Mat. 6:9, 10.
Sẽn naan-a saasã la tẽngã sakame tɩ d tõe n pʋʋsd-a. Woto yaa zu-zẽkr meng-menga. Tags-y n ges-y: D tõe n pelga d pʋg n pʋʋs a Zeova, sẽn yaa wakat ning fãa, la sẽn yaa ne buud-gomd ning fãa. D sã n wa ka laafɩ n be logtor yiri, wall d sã n wa be bãens roogẽ, d tõe n pʋʋsa d saasẽ Ba wã sẽn nong-dã, la d bas d yam t’a na n kelg-d lame. D sũur nooma wʋsgo, d sẽn paam n tõe n maan woto wã. Rĩm a Davɩɩd sũur da nooma ne a sẽn paam n tõe n pʋʋs a Zeova wã. A yɩɩll a ye pʋgẽ, a yeela a Zeova yaa: “Bɩ mam pʋʋsgã ta yãmb yam wa wisd b sẽn segle.” (Yɩɩn. 141:1, 2) A Davɩɩd wakatẽ wã, maan-kʋʋdbã ra maagda b yĩng n maand wisdã, tũudum hakɩɩkã yĩnga. (Yik. 30:34, 35) A Davɩɩd sẽn gom wisdã yellã, wilgdame t’a ra rat n maaga a yĩng n tags a sẽn na n yeel a saasẽ Ba wã bũmb ning a pʋʋsg pʋgẽ. Tõnd me rata ne d sũur fãa, tɩ d pʋʋsgã ta a Zeova yam. w22.07 20 s. a 1-2; 21 s. a 4
Sibri, sa-sika, 10
A Zeova yeelame yaa: “Sũ-dokr yaa maam n so. Maam n na n keo.”—Rom. 12:19.
Sũ-dokr yaa a Zeova n so. A Zeova pa kõ-d sor tɩ ned sã n beeg-d bɩ d tõe n dok d sũur ne a soab ye. (Rom. 12:20, 21) D sẽn pa zems zãngã yĩnga, d sẽn get yɛlã to-to wã kɩtame tɩ d pa tõe n kao bʋʋd tɩrg wa Wẽnnaam ye. (Ebre. 4:13) Wakat ninga, d tagsgã sẽn yaa to-to wã kɩtdame tɩ d pa tõe n bãng n maan sẽn segdã ye. A Zeova vẽnega a Zak t’a yeel yaa: “Ninsaal sũ-yikr pa wat ne sẽn yaa tɩrg Wẽnnaam nifẽ ye.” (Zak 1:20) D tõe n basa d yam t’a Zeova na n wa maana sẽn segdã, la a ges n welg yɛlã tɩ zemse. D sã n yaa sug-kõata, wilgdame tɩ d kɩsa sɩd t’a Zeova sẽn maand fãa yaa tɩrga. D sã n dɩk d yɛlã fãa n bas ne a Zeova, d wilgdame tɩ d kɩsa sɩd t’a na n wa welga yɛl nins fãa yel-wẽndã sẽn wa ne wã. Dũni-paalgã pʋgẽ, d “pa na n tẽeg” yɛl nins sẽn da namsd tõndã ye. “Bõn-kãens pa na n le rãms sũur me ye.”—Eza. 65:17. w22.06 10-11 s. 11-12
Hato, sa-sika, 11
Buud toɛy-toɛyã fãa na n kisga yãmb mam yʋʋrã yĩnga.—Mat. 24:9.
D sẽn kis tõnd woto wã pʋd n wilgdame tɩ d tata a Zeova yam. (Mat. 5:11, 12) Yaa a Sʋɩtãan n be nams-kãensã fãa poorẽ. La a Zeezi pãng yɩɩd-a-la hal zĩig sẽn zãre. Ne a Zeezi sõngre, d tõogdame tɩ koe-noogã tat buud fãa neba. D ges bũmb sẽn wilgd rẽ. D sẽn yaa Rĩungã koe-moondbã, zu-loɛɛg a to yaa tɩ d mi n sega ned sẽn pa wʋmd d buud-gomdã ye. A Zeezi vẽnega tẽn-tʋmd a Zã t’a bãng tɩ zu-loe-kãng pa tõe n kɩt tɩ koe-noogã pa ta buud fãa neb ye. (Vẽn. 14:6, 7) Wãn to? D maanda d sẽn tõe fãa, tɩ neb wʋsg paamd segb n tõe n sak Rĩungã koɛɛgã. Rũndã-rũndã, neb wʋsg dũniyã gill zug tõe n paama sɛb sẽn tik Biiblã zug n karme, jw.org sẽn yaa tõnd sɩtã pʋgẽ. Bala sɩt-kãng pʋgẽ, y tõe n paama bũmb sẽn tik Biiblã zugu, buud-goam tusr la zak pʋgẽ. Siglgã taoor lʋɩtb Sull kõo sore, tɩ b na n lebg Vɩɩmd-y wakat sẽn kõn sa! sebrã buud-goam 700 la zak pʋgẽ. w22.07 9 s. a 6-7
Tẽne, sa-sika, 12
Sagendb wʋsg maasem yĩnga, yɛlã yãkda nenga.—Yel. 11:14.
A Zeezi ra zoeta nebã nimbãanega. Tẽn-tʋmd a Matiye yeelame: “A Zeezi sẽn yã kʋʋngã, b nimbãaneg yõk-a lame. Bala a mikame tɩ b yaa wa piis sẽn pa tar pe-kɩɩma, n namsdẽ la b pa tar ned sẽn get b yell ye.” (Mat. 9:36) La a Zeova tagsg yaa wãna? A Zeezi yeelame: “M Ba sẽn be saasẽ wã pa rat tɩ baa kom-bõon-kãensã nin-yend sãam ye.” (Mat. 18:14) Gom-kãensã wilgdame t’a Zeova nong-d-la wʋsgo. D sã n baood n bãngd a Zeezi sõma, d sẽn nong a Zeova to-to wã pãng me na n paasdame. Y sã n nong n sõsd ne y tigingã neb nins tẽeb sẽn bɩ wã, na n sõng-y lame tɩ y sẽn nong a Zeova to-to wã pãng paasdẽ, la sõng-y me tɩ y wa lebg kiris-ned tẽeb sẽn bɩ. Y sã n gũus n gese, y mikdame tɩ b tara sũ-noogo. B pa maand b bãngẽ ne b sẽn yãk yam n tũud a Zeova wã ye. Kos-y-b tɩ b togs-y bũmb kẽer sẽn yɩ-b noog a Zeova tʋʋmdã pʋgẽ. Y sã n wa rat n yãk yam n maan bũmb sẽn tar yõod wʋsgo, bɩ y kos-b saglse. Bala, Biiblã yetame tɩ “sagendb wʋsg maasem yĩnga, yɛlã yãkda nenga.” w22.08 3 s. a 6-7
Talaato, sa-sika, 13
A Zeova nin bee nin-tɩrsã zutu.—1 Pɩy. 3:12.
D ned kam fãa na n sega zu-loeese. La d sã n wa maood ne zu-loeese, bɩ d ra tol n tags tɩ d yaa d yembr ye. A Zeova yaa wa Ba sẽn nong a kamba, n get b yell wakat fãa. A bee ne-do, n na n kelg tõnd sẽn kot a sõngrã, la a tʋllame n sõng-do. (Eza. 43:2) D kɩsa sɩd tɩ d na n tõog n maoo ne zu-loɛɛg buud fãa, bala, a Zeova kõo tõnd bũmb nins fãa sẽn na n sõng-d tɩ d tõog toogo. Wala makre, a kɩtame tɩ d tõe n pʋʋs-a, a kõo tõnd Biiblã, bũmb ka tɛk sẽn tõe n paas d tẽebã pãnga, la saam-biis sẽn sõngd tõnd toog wakate. D sẽn paam tɩ d saasẽ Ba wã get d yellã noom-d-la wʋsgo. “Tõnd sũyã kɩdemda sũ-noogo.” (Yɩɩn. 33:21) D sã n dɩt bũmb nins fãa a Zeova sẽn maand n sõngd tõndã nafa, d wilgd-a lame tɩ d sũur nooma ne a sẽn get d yell ne nonglmã. Tõnd me segd n maana d sẽn tõe fãa, n paam tɩ Wẽnnaam ket n get d yelle. Dẽnd d sã n maand d sẽn tõe fãa n sakd a Zeova la d maand sẽn yaa tɩrg a nifẽ, a na n kell n gesa d yell wakat sẽn kõn sa yĩnga. w22.08 13 s. 15-16
Arba, sa-sika, 14
Yãmb gomdã halhaalã yaa sɩda.—Yɩɩn. 119:160.
Rũndã-rũndã, neb wʋsg namsda pʋ-peelem sẽn pa le be wã yĩnga. B pa mi b sẽn tõe n kɩs a soab sɩd ye. B sokda b mens neb nins b sẽn nandã sã n sɩd rata b neere. Wala makre, politikã taoor dãmba, siãnsã bãngdb la rakãag-rãmbã. Sẽn paase, b pa nand tũudum taoor dãmb nins sẽn yet tɩ b yaa kiris-nebã ye. Rẽ n so tɩ b pa nand Biiblã sẽn yaa sebr ning nin-kãens sẽn yet tɩ b tũuda a goamã ye. Tõnd sẽn yaa a Zeova Kaset rãmbã, d kɩsa sɩd t’a yaa ‘sɩdã Wẽnnaam’ la t’a rata d neer wakat fãa. (Yɩɩn. 31:5; Eza. 48:17) D miime tɩ d tõe n basa d yam ne bũmb nins d sẽn karemd Biiblã pʋgẽ wã. D saka Biibl-mit a ye sẽn yeel bũmb ningã. A yeelame: “Ziri baa bilf pa be bũmb Wẽnnaam sẽn yeel pʋgẽ ye. A sẽn yeel fãa pa tõe n pa pids ye. Wẽn-tũudbã tõe n kɩsa sɩd ne bũmb a sẽn yeele, bala b kɩsa Wẽnnaam ning sẽn togs bõn-kãngã sɩda.” w23.01 2 s. a 1-2
Lamusa, sa-sika, 15
Bɩ d tẽegd taab yelle.—Ebre. 10:24.
D sã n paasd d tẽed-n-taasã tẽeb pãnga, kengda b raoodo. Neb kẽer zakã neb sẽn pa tũud a Zeova yaand-b lame. Sãnda maooda ne bã-kɛgemse, wall b sũy sãamame, neb sẽn beeg-b yĩnga. Neb a taab me n gũud dũniyã saab hal sẽn kaoose. Woto fãa yaa yɛl sẽn tõe n mak kiris-ned tẽeb rũndã-rũndã. Pipi kiris-nebã me maoo ne yɛl a woto buudu. Tẽn-tʋmd a Poll ra tũnugda ne Gʋls-sõamyã n paasd a tẽed-n-taasã tẽeb pãnga. Wala makre, tõe tɩ Zʋɩf-rãmb nins sẽn da lebg kiris-nebã ra pa mi b sẽn na n leok b zakã neb nins sẽn da pa tũud a Zeova wã to-to ye. Bala b zakã nebã ra yetame tɩ Zʋɩf-rãmbã tũudum sãoo kiris-nebã tũudmã. Sãmbg kae tɩ lɛtr ning a Poll sẽn tool Ebre kiris-nebã kenga b raood wʋsgo. (Ebre. 1:5, 6; 2:2, 3; 9:24, 25) A sẽn yeel bũmb ning a lɛtrã pʋgẽ wã ra tõe n sõnga kiris-nebã tɩ b bãng b sẽn na n leok nin-kãensã to-to, tɩ kɩt tɩ b mum b noyã. w22.08 23-24 s. 12-14
Arzũma, sa-sika, 16
Bark bee ned ning sẽn teeg a Zeova wã zugu.—Zer. 17:7.
A Sʋɩtãan dũniyã neb pa mi b sẽn segd n teeg a soaba, bɩ n kɩs sɩd ne ye. Lɛɛbdbã, politikã taoor dãmb la tũudmã taoor dãmb mi n tara yel-manesem sẽn sãamd b sũuri, tɩ kɩt tɩ yaa toog tɩ b kɩs-b sɩda. Neb wʋsg me tagsdame tɩ yaa toog tɩ b kɩs b zo-rãmba, b yagse, la baa b zakã neb sɩda, b yel-manesmã yĩnga. La woto pa segd n ling tõnd ye. Bala Biiblã ra pĩnd n togsame tɩ “yaoolem wakatã, . . . nebã na n yɩɩ . . . neb sẽn pa maand sɩda, . . . ten-kãn-neba, . . . zãmb dãmba.” Woto rat n yeelame tɩ neb wʋsg na n dɩka a Sʋɩtãan sẽn yaa dũni-kãngã wẽnnaamã d sẽn pa tõe n kɩs sɩdã togs-n-taare. (2 Tɩm. 3:1-4; 2 Kor. 4:4) D sẽn yaa kiris-nebã, d miime tɩ d tõe n kɩsa a Zeova sɩd zãng-zãnga. D kɩsa sɩd t’a nong-d lame, la t’a ka basd a zo-rãmbã ye. (Yɩɩn. 9:10) D tõe n kɩsa a Zeezi Kirist me sɩda, bala a kõo a vɩɩmã tõnd yĩnga. (1 Pɩy. 3:18) Sẽn paase, tõnd mensã yãa yɛl kẽer sẽn wilgd vẽeneg tɩ d tõe n kɩsa sɩd ne Biiblã sẽn yet bũmb ninsã.—2 Tɩm. 3:16, 17. w22.09 2 s. a 1-2
Sibri, sa-sika, 17
Sũ-noog soab la ned ning sẽn zoet a Zeova, soab ning sẽn kẽnd a soayã zutã.—Yɩɩn. 128:1.
Sũ-noog hakɩɩkã pa f sũur sẽn na n yaa noog wakat-wakat ye. Ned tõe n talla sũ-noog hakɩɩk a vɩɩmã tõre. Wãn to? A Zeezi sẽn wa n sõsd ne nebã tãngã zugã, a yeelame yaa: “Sũ-noog rãmb la neb nins sẽn mi tɩ b segd n baoo Wẽnnaamã.” (Mat. 5:3) A ra miime tɩ Wẽnnaam naana ninsaal t’a tʋll ne a sũur fãa n bãng a Naandã sẽn yaa Wẽnnaam a Zeova wã, la a tũ-a. Sẽn mik t’a Zeova yaa “sũ-noog soabã,” neb nins sẽn tũud-a wã me tõe n paama sũ-noogo. (1 Tɩm. 1:11) Yaa d sã n pa tar zu-loees bal la d tõe n paam sũ-noog bɩ? Ayo. A Zeezi sẽn wa n sõsd ne nebã tãngã zugã, a yeelame tɩ “neb nins sẽn kẽnd ne sũ-sãamsã” tõe n paama sũ-noogo. A yeelame me tɩ “neb nins b sẽn namsd tɩrlem yĩngã” tõe n paama sũ-noogo. (Mat. 5:4, 10, 11) A Zeezi wilga tõnd tɩ sũ-noog hakɩɩkã pa f sẽn na n paam tɩ f yɛlã yaa sõma ye. Yaa f sẽn na n bao Wẽnnaam ne f sũur fãa, la f kell n tall zood sõma ne-a.—Zak 4:8. w22.10 6 s. a 1-3
Hato, sa-sika, 18
Ned sẽn tar yam-vẽenem hakɩɩk sĩndeda a noore.—Yel. 11:12.
Kiris-ned sẽn tar yam miime tɩ “sĩndg wakat beeme, tɩ goam wakat beẽ.” (Koɛ. 3:7) Tẽns kẽer pʋsẽ, b nong n yetame tɩ goam yaa wa wanzuri, tɩ sĩndg yaa wa sãnem. Woto rat n yeelame tɩ wakat ninga, f sẽn sĩnded n são f sẽn na n gome. Wala makre, kãsem-soab a ye la b ra nong n kotẽ t’a sõngd tigimsã n welgd b zu-loe-kɛgemse. Kãsem-soab a to n gom kãsem-soab kãng yell n yeel yaa: “A gũusda wakat fãa sẽn na yɩl n da yelg tigims a taab yɛl nebã sẽn pa segd bãng ye.” Kãsem-soabã sẽn maand woto tɩ wilgdẽ t’a tara yamã, kɩtame t’a tigingã pʋgẽ kãsem-dãmbã fãa nand-a. B kɩsa sɩd t’a pa na n dɩk bãmb me yɛl n tɩ togs neb a taab ye. Pʋ-peelmã me tõe n sõng-d lame tɩ d yɩ ned b sẽn tõe n kɩs sɩda. Ned sã n yaa pʋ-peelem soaba, d kõt-a-la sɩda, bala d miime t’a togsda sɩd wakat fãa.—Efɛɛ. 4:25; Ebre. 13:18. w22.09 12 s. 14-15
Tẽne, sa-sika, 19
Yam, yam-vẽenem, wall saglg kae n tõe n gɩdg a Zeova raab ye.—Yel. 21:30.
Yam hakɩɩkã sã n wa be “sorã zug n zẽk a koɛɛg n kelemdẽ,” neb wʋsg pa kelgd ye. (Yel. 1:20) Biiblã yetame tɩ neb sull a tã n pa tol n dat n sak yam hakɩɩkã ye. Yaa “neb nins sẽn pa tar yam,” “nin-yaandbã,” la “yalembã.” (Yel. 1:22-25) “Neb nins sẽn pa tar yamã” yaa neb nins sẽn tẽed bũmb nins fãa b sẽn wʋme, la neb b sẽn tõe n belg nana-nana. (Yel. 14:15) Wala makre, tũudmã taoor dãmb la politikã taoor dãmb belgda neb milyõ-rãmba. Neb kẽer sũy sãamame, b sẽn wa n bãng tɩ nin-kãensã belg-b lame wã. La neb nins yell b sẽn gomd Yel-bũn 1:22 pʋgẽ wã yãka yam n na n pa zɩɩlmã pʋgẽ, rẽ sẽn noom-bã yĩnga. (Zer. 5:31) B pa baood n bãng Biiblã sẽn yet bũmb ningã, la b tũ a noyã ye. Yaa vẽeneg tɩ d pa rat n dɩk neb nins sẽn yãk yam n na n pa zɩɩlem pʋgẽ wã togs-n-taar ye!—Yel. 1:32; 27:12. w22.10 19 s. a 5-7
Talaato, sa-sika, 20
Bɩ y sak naam buud fãa ninsaalbã sẽn lugli.—1 Pɩy. 2:13.
Wẽnnaam siglgã kõta tõnd noya, d koglg yĩnga. B tẽegda tõnd wakat fãa me tɩ d kõ kãsem-dãmbã d telefõn nimero nins sẽn yaa sõma wã, tɩ yel-lingdem wakat bɩ b tõe n paam d kibare. B tõeeme me n wilg tõnd zĩig ning d sẽn tog n zoe n kẽnge, d sẽn tõe n maan rẽ to-to, d sẽn tõe n maan n paam sõngre, wall tõnd mengã sẽn tõe n sõng neb a taabã to-to. D sã n pa tũud noy nins b sẽn kõt tõndã, d tõe n ninga d mengã vɩɩm la kãsem-dãmbã sẽn dat ne b sũy fãa n kogl tõndã vɩɩm yell pʋgẽ. (Ebre. 13:17) Saam-biis la saam-bi-pogs wʋsg sẽn zoe n bas b zags la b tẽnga, sabab-wẽns wall tẽn-gudgr yĩng maana b sẽn tõe fãa, sẽn na yɩl n tõog n vɩɩmd tɩ zems ne b yɛlã sẽn yaa to-to wã, la b ket n wɩngd ne a Zeova tʋʋmdã. Bãmb me ket n “moonda Wẽnnaam gomdã koe-noogã,” wa pipi kiris-neb nins sẽn da zoe n bas b tẽns b sẽn da namsd-bã yĩngã. (Tʋʋ. 8:4) B sẽn moond koɛɛgã yĩnga, kɩtame tɩ b tagsd Rĩungã yell n yɩɩd zu-loees nins b sẽn maood ne wã. Rẽ sõng-b lame tɩ b kell n tall b sũ-noogã, la b sũur pʋgẽ bãanã. w22.12 19 s. 12-13
Arba, sa-sika, 21
A Zeova bee ne maam. Mam pa na n zoe rabeem ye.—Yɩɩn. 118:6.
A Zeova nanda tõnd ned kam fãa yembr-yembre. Nand t’a Zeezi tʋm a tẽn-tʋmdbã tɩ b tɩ moon koɛɛgã, a sõng-b lame sẽn na yɩl tɩ b ra yɛɛs nebã sẽn da tõe n nams-bã yĩng ye. (Mat. 10:29-31) A goma liuuli buud sẽn da wae Israyɛll yelle. Yaa yirsã. A Zeezi wakatẽ wã, liuun-kãens ra pa tar yõod nebã nifẽ ye. La a yeela a karen-biisã yaa: “B baa a ye pa lʋɩt tẽng tɩ yãmb Ba wã pa bãng ye.” Rẽ poore, a paasame yaa: “Yãmb yõod yɩɩda yirs wʋsgo.” A Zeezi yeela woto, n na n sõng a karen-biisã tɩ b bãng t’a Zeova nanda b ned kam fãa yembr-yembre, tɩ rẽ kɩt tɩ b pa segd n yɛɛs nebã sẽn tõe n nams-bã yĩng ye. Yaa vẽeneg tɩ karen-biisã ra na n tẽegda a Zeezi goamã, b sã n da wa moond koɛɛgã tẽn-bɛd la tẽn-bõones pʋsẽ n ne yirsã. Y sã n wa yã liuun-bil fãa bɩ y tẽeg t’a Zeova nand-y lame, bala yãmb me “yõod yɩɩda yirs wʋsgo.” Rẽnd a tõe n sõng-y lame tɩ y kell n yals kãn-kãe b sã n wa namsd-y y tũudmã yĩnga. w23.03 18 s. 12
Lamusa, sa-sika, 22
Yãmb kɩtame t’a Farawõ ne a tʋm-tʋmdbã kis tõndo, la yãmb ninga sʋʋg b nusẽ tɩ b kʋ tõndo.—Yik. 5:21.
Wakat ninga, d maooda ne zu-loeese. Wala makre, tõe n yaa d zakã neb n namsd tõnd d tũudmã yĩnga, wall yaa d tʋʋmd n sãame. D sã n mao ne zu-loees n kaoose, d sũurã tõe n sãama wʋsgo, hal tɩ d koms raoodo. A Sʋɩtãan tũnugda ne yɛl a woto buudu, n dat tɩ d wa tagsdẽ t’a Zeova pa nong-d ye. A ratame tɩ d tags tɩ yaa a Zeova bɩ a siglgã n kɩt tɩ d namsdẽ. Yell a woto buud paama Israyɛll neb kẽer sẽn da be Ezipt. Sɩngrẽ wã, b sak n deegame tɩ yaa a Zeova n tʋm a Moyiiz ne a Aarõ tɩ b wa n na n yiis-b yembdã pʋgẽ. (Yik. 4:29-31) La kaoosg zugẽ, a Farawõ sẽn wa n kɩt tɩ b vɩɩmã lebg toog n yɩɩd pĩndã, b ninga a Moyiiz ne a Aarõ taale. (Yik. 5:19, 20) B ninga wẽn-sakdb a yiibã taale. Sɩd yɩɩ kaeto! Y sã n maood ne zu-loees n kaoosdẽ, bɩ y pelg y pʋg n pʋʋs a Zeova la y bao a sõngre. w22.11 15 s. a 5-6
Arzũma, sa-sika, 23
Sɩd-sɩda, mam yeta yãmb tɩ wakat n wate, la yaa masã menga, tɩ sẽn ki-bã na n wʋm Wẽnnaam Biigã koɛɛga, la sẽn kelg-b neerã na n vɩɩmdame.—Zã 5:25.
A Zeova n yaa vɩɩmã kõta. A tõe n vʋʋga sẽn ki-bã. A kõo no-rɛɛs a Eli tõog t’a vʋʋg Sarfat pʋg-kõorã biiga. (1 Rĩm. 17:21-23) Kaoosg zugẽ, Wẽnnaam sõnga no-rɛɛs a Eliize t’a vʋʋg Sunem pag a ye bi-ribla. (2 Rĩm. 4:18-20, 34-37) Nin-kãensã vʋʋgrã la vʋʋgr a taab wilgdame t’a Zeova tõe n vʋʋga sẽn ki-bã. A Zeezi sẽn wa n be tẽngã zugã, a wilgame t’a Ba wã kõ-a-la tõog t’a tõe n vʋʋg sẽn ki-bã. (Zã 11:23-25, 43, 44) Rũndã-rũndã, a Zeezi bee saasẽ, la Wẽnnaam kõ-a-la ‘noor t’a ges bũmb fãa yell saasẽ la tẽngã zugu.’ Dẽnd a tõe n pidsa pʋleng ning sẽn yet tɩ “sẽn be-b yaad pʋsẽ wã fãa” na n vʋʋgame, n tõe n paam n vɩɩmd wakat sẽn kõn sa wã.—Mat. 28:18; Zã 5:26-29. w22.12 5 s. 10
Sibri, sa-sika, 24
Israyɛll buudã neb na n zãgsame tɩ b kõn kelg foo, bala b pa rat n kelg maam ye.—Eze. 3:7.
B sẽn pa kelg a Ezekɩyɛllã, yaa a Zeova la b pa kelge. Rũndã daar vɛrse wã sẽn yetã sõnga a Ezekɩyɛll t’a bãng tɩ nebã sẽn pa kelg-a wã pa rat n yeel t’a pa tʋm a tʋʋmdã sõma ye. A Zeova leb n wilga a Ezekɩyɛll tɩ bʋ-kaoor koees nins a sẽn taasã sã n wa pidsi, nin-buiidã “na n bãngame tɩ no-rɛɛs n da be b sʋka.” (Eze. 2:5; 33:33) Gom-kãensã kenga a Ezekɩyɛll raood la kõ-a pãnga, t’a tõog n tʋm a tʋʋmdã n baase. Tõnd me sẽn mi tɩ yaa a Zeova n tʋm tõndã kengda d raoodo. A waoog-d lame, a sẽn boond tõnd t’a “kaset rãmbã.” (Eza. 43:10) Woto yaa zu-zẽkr tɛkẽ. Wa a Zeova sẽn yeel a Ezekɩyɛll t’a ra zoe rabeemã, a yeta tõnd me yaa: “Ra yɛɛs-y ye.” (Eze. 2:6) Bõe yĩng tɩ d pa segd n zoe rabeem bɛɛbã taoore? Bala, wa a Ezekɩyɛlle, yaa a Zeova n tʋm tõndo, la a teend-d lame.—Eza. 44:8. w22.11 3-4 s. a 4-5
Hato, sa-sika, 25
Ned b sẽn tõe n teeg pa vẽnegd yel-solgds ye.—Yel. 11:13.
D sũur nooma wʋsgo, d sẽn tar kãsem-dãmb la kãsem-sõngdb sẽn yaa neb d sẽn tõe n kɩs sɩdã. D nee vẽeneg tɩ saam-bi-kãensã sẽn yaa sɩd dãmbã geta d yell sõma. D pʋʋsda a Zeova bark rẽ yĩnga. Bõe me la d tõe n maane, n wilg tɩ d yaa ned b sẽn tõe n kɩs sɩda? D nonga d saam-biisã la d saam-bi-pogsã, n dat b neere. La d segd n gũusame, n da kẽesd d toog d tẽed-n-taasã yɛl sẽn pa pak-d pʋgẽ ye. Pipi kiris-nebã tigimsã pʋsẽ, neb n da “kẽesd b toog neb a taab yɛlẽ, n gomd bũmb toor-toor yell b sẽn pa segd n gome.” (1 Tɩm. 5:13) Yaa vẽeneg tɩ d pa rat n maan wa bãmb ye. La ned sã n dɩk a yell n togs-do, n yeel tɩ d ra saag tɩ ned a to wʋme? Wala makre, saam-bi-poak ning tõe n togs-d-la bãag sẽn namsd-a, bɩ zu-loɛɛg a sẽn maood ne, n yeel tɩ d ra gom rẽ yell ne ned ye. Sã n yaa woto, d segd n sak n tũu a raabã. w22.09 10 s. a 7-8
Tẽne, sa-sika, 26
Bɩ y maneg y yamã tɩ kɩt tɩ y toeeme.—Rom. 12:2.
Woto pa rat n yeel tɩ d sã n tʋm tʋʋm-sõma a wãn bala sekame ye. D segd n feesa d meng sõma n bãng d sẽn sɩd yaa ned ningã, la d toeem bũmb kẽer d vɩɩmã pʋgẽ, sẽn na yɩl n ta a Zeova yam. D pa segd n maan rẽ vugr bal ye. Segd n yɩɩ wakat fãa. D sã n wa lebg neb sẽn zems zãnga, d na n tõogd n maanda sẽn tat a Zeova yam bũmb fãa pʋgẽ. La nananda, d segd n ket n modgdame sẽn na yɩl n ta a Zeova yam. Tẽeg-y tɩ Rom dãmb 12:2 pʋgẽ, a Poll yeelame tɩ d segd n manegda d yamã sẽn na yɩl n bãng Wẽnnaam daabã. D pa segd n bas tɩ dũni-wẽn-kãngã nebã kɩt tɩ d maand wa bãmb ye. D tog n deng n feesa d mens n bãng d sã n basdame t’a Zeova tagsa wã kɩtdẽ tɩ d tar bõn-daab la yam-yãkr sẽn yaa sõma. w23.01 8-9 s. a 3-4
Talaato, sa-sika, 27
Lob f zɩɩbã a Zeova zugu, t’a na teel-fo. A pa na n tol n bas nin-tɩrg t’a lʋɩ ye.—Yɩɩn. 55:22.
A Zeova kẽesda a toog zu-loɛɛg buud fãa d sẽn segd pʋgẽ bɩ? Yẽ n wẽnd yɛlã d vɩɩmã pʋgẽ sẽn na yɩl n tũnug ne yel-beed nins sẽn paamd tõndã n pids a raabã bɩ? Ayo, Biiblã pa yet tɩ yaa woto ye. (Koɛ. 8:9; 9:11) Sẽn paase, d miime tɩ d sã n wa maood ne zu-loeese, a neeme, la a wʋmda d sẽn kelemd n kot sõngrã. (Yɩɩn. 34:15; Eza. 59:1) Sẽn yɩɩd fãa, a Zeova tõe n sõng-d lame tɩ d tõog toog d zu-loeesã sasa. Wãn to? Bũmb a ye a Zeova sẽn maand n sõngd tõnd yaa a sẽn teend tõnd la a kengd d raoodo, d sẽn wat n dat sõngr wakatã. (2 Kor. 1:3,4) Y ket n tẽra wakat y vɩɩmã pʋgẽ, y sẽn da rat teelg la sõngr n tɩ yɩɩda, t’a Zeova kell n maan rẽ n sõng-y bɩ? Naoor wʋsgo, yaa d zu-loɛɛgã sã n wa sa la d yaool n ne a Zeova sẽn sõng tõnd to-to zu-loɛɛgã sasa. w23.01 17-18 s. 13-15
Arba, sa-sika, 28
We-rũng ning sẽn da be la sẽn pa le be wã . . . rabda sãoong zĩigẽ.—Vẽn. 17:11.
We-rũn-kãng ne we-rũng ning sẽn tar zut a yopoe wã wõnda taaba, sã n pa a sẽn yaa miuugã bala. B bool-a lame tɩ “we-rũngã bõn-naandgã,” la b yeel t’a yaa “rĩm a nii-n-soaba.” (Vẽn. 13:14, 15; 17:3, 8) B goma rĩm-kãng yell n yeel t’a ra beeme, n wa pa le beẽ, n le wa puki. Woto kell n zemsa ne ONU wã, sẽn yaa siglg sẽn teend dũniyã gill zug politik siglsã. Sɩngrẽ wã, b ra boonda siglg-kãng tɩ Sosiete dɛ nasɩyõ. Rẽ poore, a wa n menema dũni gill zabr a yiib-n-soabã sasa. A le wa n pukame tɩ b boond-a rũndã-rũndã tɩ ONU. We-rũmsã sẽn makd goosneema-rãmbã yelgda goam sẽn kɩt tɩ nebã kis a Zeova la a nin-buiidã. Woto yaa wa b sẽn tigimd rĩm-dãmb sẽn be dũniyã gill zug Armagedõ zabrã yĩnga, rat n yeel tɩ “Wẽnnaam Sẽn-tõe-a-fãa wã ra-kãsengã zabrã.”—Vẽn. 16:13, 14, 16. w22.05 10 s. 10-11
Lamusa, sa-sika, 29
Fo wʋmda f sẽn karemdã võor wãn-wãnã?—Luk 10:26.
A Zeezi sẽn wa n zãms karengo, n karemd Gʋls-sõamyã a toorã, kɩtame t’a bãng Gʋls-sõamyã sõma. La pa rẽ bal ye. A ra nonga Wẽnnaam Gomdã, n tũud rẽ a vɩɩmã pʋgẽ. Wala makre, tẽeg-y bũmb ning sẽn maan wẽnd-doogẽ wã daar a ye, a Zeezi sẽn da zems yʋʋm 12. A Zeezi sẽn da “wʋmd yɛlã võor sõma wã, n paas a sẽn da leokd to-to wã ra lingda” karen-saam-dãmbã sẽn da mi a Moyiiz Tõogã sõma wã. (Luk 2:46, 47, 52) Tõnd me sã n karemd Gʋls-sõamyã daar fãa, d na n bãnga Wẽnnaam Gomdã sõma la d nong-a. D tõe n dɩka yam bũmb ning a Zeezi sẽn togs gʋlsdbã, Fariziyẽ-rãmbã la Sadisẽye-rãmbã sẽn da mi Tõogã sõma wã pʋgẽ. Nin-kãensã sẽn da yaa tũudmã taoor dãmbã ra nong n karemda Gʋls-sõamyã, la b sẽn da karemd bũmb ningã ra pa nafd-b ye. A Zeezi wilga bũmb a tãab sẽn kɩt tɩ b karengã ra pa nafd-bã. A sẽn yeel-b bũmb ningã na n sõng-d lame 1) tɩ d wʋmd bũmb ning d sẽn karemdã võor sõma, 2) tɩ d yã bũmb sẽn tõe n keng d tẽebã, la 3) n bas tɩ Wẽnnaam Gomdã kɩt tɩ d toeeme. w23.02 8-9 s. a 2-3
Arzũma, sa-sika, 30
Gũus-m-meng soab yãta yell n solge.—Yel. 22:3.
Bũmb kẽer sẽn pa sõma d sẽn segd n zãag d mens ne yaa rolsem manesem, rã-tɩgre, yão-beedo, gom-põaasa, nen-kɛglem, yoob yɛl gesgo, la bũmb a taab sẽn wõnd woto. (Yɩɩn. 101:3) A Sʋɩtãan baooda segb buud fãa n na n sãam tõnd ne a Zeova zoodã. (1 Pɩy. 5:8) D sã n pa maan gũusgu, a Sʋɩtãan tõe n bʋda sũ-kiiri, zãmbo, rat-tɩ-looge, kisgri, wuk-m-meng la sũ-kẽk bõn-buud d yamẽ wã la d sũurẽ wã. (Gal. 5:19-21) D sã n pa yɩ tao-tao n yiis rẽ d yamẽ wã la d sũurẽ wã, b na n wa bɩɩme n lebg wa tɩɩg sẽn tar zẽnem, tɩ wa wa ne yelle. (Zak 1:14, 15) Bũmb a ye sẽn tõe n wa ne yelle, tɩ d segd n zãag d mens ne yaa tũud-n-ta-wẽnsã. D pa segd n yĩm tɩ d sã n nong n be ne neba, d wat n maanda wa bãmb ye. (1 Kor. 15:33) D sã n gũusd d mense, d pa na n tall tũud-n-taar ne neb sẽn pa tũud a Zeova noyã ye. (Luk 21:34; 2 Kor. 6:15) D na n yãa bẽdgã, la d bãng n gil-a. w23.02 16 s. a 7; 17 s. 10-11
Sibri, sa-sika, 31
Ad Wẽnnaam nonglmã sẽn dat n yɛɛlga: Yaa tɩ tõnd sak a noyã.—1 Zã 5:3.
Y sẽn bãng bũmb wʋsg a Zeova zugã kɩtame tɩ y maneg n nong-a. Yaa vẽeneg tɩ y rat n maneg n pẽnega Wẽnnaam masã menga, la wakat fãa yĩnga. Y sɩd tõeeme. A sagend-d lame tɩ d maan t’a sũur yɩ noogo. (Yel. 23:15, 16) Pa ne y no-goamã bal la y tõe n maan rẽ ye. Yaa ne y tʋʋm-tʋmdɩ wã me. Y sẽn vɩ to-to wã n na n wilg y sã n sɩd nonga a Zeova. Dẽnd y sã n yãk yam n maand sẽn noom a Zeova, rẽ la sõma n yɩɩda. Bõe la y tõe n maan n wilg tɩ y nonga a Zeova? Pipi, y segd n pʋʋsame n dɩk y meng n kõ Wẽnnaam sɩd-sɩdã. (Yɩɩn. 40:8) Rẽ poore, y segd n deega lisgu, n wilg nebã taoor tɩ y rɩka y meng n kõ a Zeova. Woto yaa bõn-kãseng sẽn kõt sũ-noogo, la sẽn tar yõod wʋsg y vɩɩmã pʋgẽ. Rẽ tɛka, y sẽn vɩ to-to wã pa le yaa y meng yĩng ye. Yaa a Zeova yĩnga. (Rom. 14:8; 1 Pɩy. 4:1, 2) Woto maaneg tõe n wõnda bũmb sẽn pa nana. Sɩd me, pa nana ye. La kɩtdame tɩ y tõe n wa paam vɩɩm sẽn tar barkã. w23.03 5-6 s. 14-15