mustafahacalaki/DigitalVision Vectors via Getty Images
BƖ Y KELL N GŨ!
Tʋʋm-teed nins b sẽn ning ẽntɛrnetã pʋgẽ tɩ b tõe n tags la b maan wa ninsaalbã yaa sõma bɩ, bɩ pa sõma?: Bõe la Biiblã yet rẽ wɛɛngẽ?
Sẽn nan pa kaoose, dũniyã nanambs la siãnsã bãngdbã goma tʋʋm-teed a woto buudã yelle (L’intelligence artificielle). B sak n deegame tɩ b tara yõodo. La b wilgame me tɩ b maanda yɩɩre, bala a tõe n waa ne zu-loeese.
“B sẽn boond a soab tɩ Intelligence artificiellã naaga rũndã-rũndã tɛknolozi wã tʋʋm-teed nins sẽn tar pãng wʋsgã sʋka. A tõe n maanega ninsaalbã vɩɩm. . . . A leb n tõe n waa ne zu-loees ninsaalbã yõ-koglgã la b dʋrwã-rãmbã wɛɛngẽ, ne zu-loees bũmb nins neb a taabã sẽn pa tog n bãngã wɛɛngẽ, la kɩt tɩ lebg toog tɩ ninsaalbã tall bas-m-yam ne b goosneemã wã.”—Yaa a Kamala Harris, sẽn yaa Etazĩni perzidã wã pʋgdgã n yeele, yʋʋmd 2023, sig-noy kiuugã rasem a 4.
“Baa ne Intelligence artificiellã sẽn tõe n wa ne nafa buud toor-toor yĩnsã laafɩ wã wɛɛngẽ wã, a tõe n waa ne bãase, la kɩt me tɩ d sũur pa le noom ne d meng ye.” Yaa logtoɛɛmb sull ne bãngdb a taab sẽn get yĩnsã laafɩ yell n togse, t’a Frederik Federspiel sẽn yaa b taoor lʋɩtã gʋls rẽ sõsg BMJ Global Health sẽn yiis yʋʋmd 2023, sig-noy kiuugã rasem a 9 wã pʋgẽ.a
“Nebã zoe n tũnugda ne Intelligence artificiellã n yelgd kibay sẽn pa sɩda. Ka la bilfu, na n sãama nebã tʋʋma. Neb kẽer sẽn tʋmd tɛknolozi wã wɛɛngẽ maanda yɩɩr wʋsgo, n yetẽ tɩ kaoosg zugẽ, Intelligence artificiellã na n wãa ãdem-biisã.”—The New York Times, yʋʋmd 2023, sig-noy kiuugã pipi daare.
Kaoosg zugẽ, d na n wa bãnga nebã sẽn na n tʋm ne-a to-to wã sã n na n waa ne zu-loees bɩ pa na n wa ne zu-loeese. La bõe la Biiblã yet rẽ wɛɛngẽ?
Bõe yĩng tɩ bũmb nins ninsaalbã sẽn maandã kɩt tɩ d yam pa gãe bãane?
Biiblã wilgda bũmb nins sẽn kɩt tɩ ninsaalbã pa tõe n kɩs sɩd zãng tɩ bũmb nins b sẽn maand tɛknolozi wã wɛɛngẽ wã pa na n wa ne zu-loeesã.
1. Baa nebã sã n maanda bũmb ne yam-sõngo, b pa tõe n zoe n bãng rẽ sẽn tõe n wa ne yɛl ninsã ye.
“Sor n be n wõnd a yaa tɩrg ninsaal nifẽ, la a yaool n tar n dabda kũum zĩigẽ.”—Yel-bũnã 14:12.
2. Ned sã n maan bũmbu, a pa tõe n bãng neb a taabã sã n na n tall-a lame n tʋm sõma, bɩ b pa na n tall-a n tʋm sõma ye.
“Mam na n loog n basa [m tʋʋmdã] tɩ sẽn na n ledg-a maamã sooge. La ãnd n mi a sã n na n yɩɩ yam soab bɩ yalma? La baasgo, yẽ n na n soog bũmb nins fãa mam sẽn dɩk m pãngã la yam wʋsg n bao tẽngã zug ka wã.”—Koɛɛg soaba 2:18, 19.
Woto fãa kɩtame tɩ yaa tɩlɛ tɩ d paam d Naandã sor-wilgri.
Ãnd soab la d segd n teeg zãng-zãnga?
Tõnd Naandã pʋlmame t’a pa na n tol n bas tɩ ninsaalbã pa rẽ bɩ bũmb nins b sẽn maand tɛknolozi wã wɛɛngẽ sãam tẽngã zãnga, pa rẽ bɩ n kɩt tɩ ninsaalbã menem ye.
“Tẽngã paada wakat sẽn kõn sa.”—Koɛɛg soaba 1:4.
“Nin-tɩrsã na n sooga tẽngã. B na n vɩɩmda a zug wakat sẽn kõn sa.”—Yɩɩn-sõamyã 37:29.
Ne Biiblã maasem, tõnd Naandã wilgda tõnd sore, sẽn na yɩl tɩ d wa paam n vɩɩmd beoog-daare, laafɩ la bãan pʋgẽ. Y sã n dat n bãng n paas Biiblã sẽn yet rẽ wɛɛngẽ wã, bɩ y karem sõss nins gom-zut sẽn yaa: “Bõe n tõe n sɩd sõng-y tɩ y wa paam tɩ y beoog yɩ neere?” ne “Une espérance réelle pour des jours meilleurs.”
a Yita “Threats by Artificial Intelligence to Human Health and Human Existence,” sõsgã pʋgẽ. Yaa a Frederik Federspiel, a Ruth Mitchell, a Asha Asokan, a Carlos Umana, la a David McCoy n gʋlse.