Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • g03 4/8 pp. 16-18
  • Mekem Babule Bilong Iu Moa Sef

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Mekem Babule Bilong Iu Moa Sef
  • Wekap!—2003
  • Subheding
  • Lukaftarem Health Bifor Babule
  • Lukaftarem Health Taem Babule
  • Win Long Taem for Bornem Baby
Wekap!—2003
g03 4/8 pp. 16-18

Mekem Babule Bilong Iu Moa Sef

FROM MAN WEA RAET FOR WEKAP! LONG MEXICO

OLSEM United Nations Population Fund talem, evri year winim faev handred thousand woman dae from olketa problem wea join witim babule. And tu, United Nations Children’s Fund (UNICEF) reportim hao evri year winim 60 million woman safa from olketa serious problem bilong babule and samting olsem 20 million long olketa hia safa long wanfala kill or infection for full laef. Long olketa poor kantri planti woman no savve missim wei for evritaem babule, bornem baby, and no lukaftarem gud olketa seleva, wea mekem olketa barava taed and sik. Tru nao, babule savve kamap wanfala danger. Waswe, woman savve duim eniting for mekem babule moa sef ?

Lukaftarem Health Bifor Babule

Plan. Olketa hasband and waef need for story tugeta abaotem haomas pikinini for garem. Long olketa poor kantri hem normal nomoa for lukim olketa woman wea garem olketa smol pikinini, susum baby, and long semtaem babule. Wei for plan gud and spesim olketa pikinini savve helpem woman for kasem bak strong bihaen hem bornem baby.

Kaikai. Olsem Coalition for Positive Outcomes in Pregnancy talem, insaed fofala month bifor woman babule hem mas no tekem medicine, smoke, drinkim alcohol, and caffeine olsem long tea and coffee. And hem mas kaikaim kaikai wea bae helpem baby for grow. Olsem example, for daonem danger bilong wei for kasem datfala sik spina bifida wea savve kamap from neural tube hem sat, woman wea babule need for tekem inaf long medicine folic acid. From disfala neural tube bilong embryo savve sat long mek-24 and 28 day bihaen baby start for grow—longfala taem bifor planti woman savve olketa babule—samfala woman wea plan for babule tekem medicine folic acid.

Nara barava important nutrient wea woman needim hem iron. Tru nao, woman wea babule needim tu-taems moa iron winim wanem hem bin tekem bifor. Sapos hem no garem inaf iron long body—olsem hem tru for planti woman long olketa poor kantri—hem savve kasem sik iron-deficiency anemia. Disfala sik savve kamap moa worse sapos woman babule evritaem, from hem no garem inaf taem for rest for kasem bak iron wea hem lusim.a

Age. Danger for dae for olketa girl wea babule wea no kasem 16 year hem 60 percent moa hae winim olketa wea 20 year. Long narasaed, olketa woman wea winim 35 year maet bornem baby wea disable, olsem Down’s syndrome. Olketa mami wea young fogud or winim taem for garem pikinini savve kasem sik preeclampsia. Disfala sik kosim hae blood pressure bihaen mek-20 week bilong babule witim edema and moa protein long mimi, wea mekem laef bilong mami and baby stap long danger for dae.

Infection. Infection long ples for mimi, cervix, private part, bele and intestine savve moa worse long taem bilong babule and kosim sik preeclampsia, and mekem baby for born early. Hem gud for treatim eni infection bifor babule.

Lukaftarem Health Taem Babule

Visitim clinic. For evritaem go long clinic taem babule daonem danger for mami dae. Nomata long olketa kantri wea no garem planti clinic and hospital, olketa woman wea kasem training for helpem mami bornem baby maet stap.

For visitim clinic savve redyim olketa nurse for givim spesol kea long taem wea need maet kamap. Insaed diswan hem wei for deal witim twin, hae blood pressure, olketa problem long heart and kidney, and diabetes. Long samfala kantri woman wea babule savve kasem tetanus toxoid nila for stopem baby kasem tetanus. Hem maet kasem test tu for disfala sik grup B streptococcus long mek-26 and 28 week bilong babule. Sapos olketa bacteria (grup B streptococcus) stap long low intestine tract, baby savve kasem sik hia taem hem born.

Woman wea babule shud redy for talem olketa nurse evri information hem fit for givim and tu abaotem olketa sik wea hem garem bifor. Hem shud feel free tu for askem olketa kwestin. Woman mas kwiktaem go long clinic sapos blood kamaot from private part bilong hem, full feis boela, garem headache wea strong and go ahed for soa or finger soa, no savve lukluk gud, strongfala pain long bele, toroaot olowe, cold or fever, evritaem baby change long wei for mumuv long bele, wata kamaot from private part, feelim pain taem mimi, or no savve mimi.

Alcohol and olketa drug. Mami wea iusim alcohol and olketa drug (insaed diswan tobacco) mekem big danger for pikinini for slow for tingting, disable, garem fasin wea hard for kontrolem. Olketa baby bilong olketa mami wea bin iusim drug kasem sem wei for safa olsem pipol wea bin tekem drug bifor. Nomata samfala sei hem gud nomoa for drinkim lelebet wine, olketa savveman talem hem best for no drinkim eni alcohol long taem bilong babule. Olketa woman wea babule shud stap klia from pipol wea smoke mekem olketa no brithim.

Medicine. Iu savve tekem medicine only sapos doctor wea savve abaotem babule bilong iu talem. Samfala vitamin savve spoelem woman. For tekem tumas vitamin A savve kosim samfala body part bilong baby for no grow stret.

Weight. Wanfala babule woman shud no big or thin tumas. Olsem Krause’s Food, Nutrition and Diet Therapy talem, danger for baby wea garem low-birth-weight for dae, hem 40 taems winim baby wea garem normal-birth-weight. Long narasaed, for kaikai for tufala savve mekem woman fat fogud. Stretfala weight for kasem—wea showaot klia start long mek-foa month bilong babule—showimaot babule woman kaikai fitim need bilong hem.b

Klin and olketa nara samting for tingim. For swim hem olraet nomoa, bat no klinim barava insaed long private part. Wanfala babule woman shud stap klia long eniwan wea garem sik rubella (German measle). Nara samting moa, no kaikaim meat wea no tane gud and stap klia long siti bilong puskat for no kasem sik toxoplasmosis. Hem barava important for wasim hand and kaikai wea iu no kukim yet. Hem olraet for duim sex, bat for no duim long olketa last week bilong babule or sapos woman lusim blood, masol soa, or sapos taem waef babule bifor and baby dae insaed bele.

Win Long Taem for Bornem Baby

Woman wea lukaftarem hemseleva gud taem hem babule bae no garem tumas problem long taem for bornem baby. Hem mekem disison finis for bornem baby long haos or hospital. Hem bae savve finis long wanem for duim and hao for waka tugeta witim woman wea help for bornem baby or doctor. Olketa hia bae savve olketa samting wea woman chusim—sapos hem fit for chus—saed long wanem position for bornem baby, episiotomy, and for iusim forceps, analgesics (nila for no feelim pain) and electronic fetal monitoring. Hasband and waef mas agree tu long which hospital or clinic for go long hem sapos problem kamap long taem for bornem baby long haos. Wanem for duim sapos hem lusim tumas blood? From planti mami dae bikos olketa lusim tumas blood, mas mek sure hospital garem samting for changem blood sapos hem no acceptim blood transfusion. And tu, for tingim wanem for duim sapos need kamap for operate for aotem baby.

Bible hem sei olketa pikinini wanfala blessing from God, wanfala “present.” (Psalm 127:3) Taem woman barava savve long evriting saed long babule, diswan bae helpem hem for missim eni problem. For lukaftarem hemseleva bifor and long taem bilong babule and for ting raonem olketa samting abaotem wei for bornem baby, woman bae duim evriting hem savve duim for mek sure babule bilong hem moa sef.

[Olketa footnote]

a Samfala wei for kasem folic acid and iron hem from kaikai olsem liver bilong animal, bean, kabis, nut, and cereal wea olketa putim vitamin and mineral insaed. For helpem body kasem iron from kaikai wea garem iron, maet hem help tu for kaikaim kaikai wea garem vitamin C, olsem olketa fresh frut.

b Stretfala weight for wanfala healthy woman for kasem taem hem start for babule hem midolwan long 9 and 12 kg long taem baby born. Nomata olsem, olketa young wan or woman wea no kaikai gud shud kasem midolwan long 12 and 15 kg, and olketa wea fat shud kasem nomoa 7 go kasem 9 kg.

[Box on page 18]

OLKETA GUDFALA IDEA FOR OLKETA BABULE WOMAN

● Kaikai bilong woman wea babule for evriday shud garem frut, vegetable (wea garem kala dark green, orange, and red), olketa legume (olsem bean, soybean, lentil, and chick-pea), cereal (insaed diswan hem wheat, corn, oat, and barley—hem gud sapos hem whole grain or cereal wea olketa putim vitamin and mineral insaed), fish, kokorako, meat, egg, cheese, and skim milk. Mas no ova tumas witim oil, white sugar, and salt. Drinkim staka wata. No drinkim drink wea garem caffeine, and no kaikaim kaikai wea garem olketa preservative and artificial kala and flavour. Starch, clay, and nara samting wea no fit for kaikaim savve spoelem health and hem poison.

● Careful for no kasem tumas X-ray (machine for luk insaed body) and chemical wea savve spoelem iu. Trae for no iusim olketa spray and nara chemical for iusim long haos. No stap aotsaed taem sun hem hot or for exercise tumas mekem iu no kamap hot fogud. No standap for longfala taem and no ova tumas long wanem iu duim.

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem