Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk—October
OCTOBER 7-13
GUD SAMTING FROM BIBLE | JAMES 3-5
“Showimaot Iu Garem Wisdom wea Kam From God”
(James 3:17) Bat wisdom from heven hem mekem man for klin, stap gud witim narawan, no forcem tingting bilong hem, willing for obey, showimaot mercy long narawan, duim gudfala samting, no favorim eniwan, and no laea.
Waswe, Iu Followim “Wisdom From Antap” Insaed Living Bilong Iu?
9 “Hem firstaem klin.” For klin hem minim for no dirty long aotsaed and long insaed tu. Bible joinim wisdom witim heart, bat wisdom from heven no savve go insaed long wanfala heart wea hem dirty from wicked tingting, feeling, and reason wea muvim man. (Proverbs 2:10; Matthew 15:19, 20) Bat, sapos heart bilong iumi hem klin—fitim man wea no perfect—bae iumi “tanawe from samting wea nogud and duim samting wea gud.” (Psalm 37:27; Proverbs 3:7) Dastawe hem barava fitim for klin fasin nao first part bilong wisdom! Tru nao, sapos iumi no klin long fasin and spiritual saed, hao nao bae iumi showimaot olketa nara part bilong wisdom from antap?
10 “Then keepim peace.” Wisdom from heven muvim iumi for aftarem peace, wanfala frut bilong spirit bilong God. (Galatians 5:22) Iumi traem best for no spoelem ‘wan mind bilong peace’ wea pipol bilong Jehovah garem. (Ephesians 4:3) Iumi savve duim best bilong iumi tu for mekem peace kamap moa taem samting spoelem datwan. Why nao diswan important? Bible hem sei: “Go ahed . . . for stap long peace; and God bilong love and peace bae stap witim iufala.” (2 Corinthians 13:11) So sapos iumi go ahed for stap long peace, God bilong peace bae stap witim iumi. Wei wea iumi deal witim olketa nara brata hem affectim wei wea iumi fren witim Jehovah. Hao nao iumi savve kamap man for mek peace? Tingim wanfala example.
(James 3:17) Bat wisdom from heven hem mekem man for klin, stap gud witim narawan, no forcem tingting bilong hem, willing for obey, showimaot mercy long narawan, duim gudfala samting, no favorim eniwan, and no laea.
Waswe, Iu Followim “Wisdom From Antap” Insaed Living Bilong Iu?
12 “Willing for mekwe.” Wanem nao hem minim for willing for mekwe? Olketa savveman sei hem hard for transleitim datfala Greek word wea olketa transleitim “willing for mekwe” long James 3:17. Olketa transleita iusim olketa word olsem “kaenfala,” “patient,” and “tingim feeling.” Hao nao iumi savve showimaot iumi followim disfala part bilong wisdom from antap?
Waswe, Iu Followim “Wisdom From Antap” Insaed Living Bilong Iu?
14 “Redy for obey.” Greek word wea olketa transleitim “redy for obey” hem no stap long eni nara ples insaed long Christian Greek Scripture. Wanfala savveman sei disfala word “olketa planti taem iusim for discipline insaed long army.” Hem savve mekem man tingim wei for “willing for followim” and “stap anda.” Man wea letem wisdom from antap leadim hem bae barava willing for followim wanem olketa Scripture talem. Hem no olsem man wea disaedem samting and then letem eni nara samting wea no fitim datfala disison for affectim datwan. Bat, hem savve kwiktaem for change taem kliafala pruv from Bible showimaot hem disaedem samting long rong wei or garem olketa rong idea. Waswe, pipol ting long iu olsem kaen man olsem?
“Fulap witim Mercy and Gudfala Frut”
15 “Fulap witim mercy and gudfala frut.” Mercy hem wanfala important part long wisdom from antap, bikos wisdom olsem hem “fulap witim mercy.” Lukim hao “mercy” and “gudfala frut” olketa stap tugeta. Diswan hem fitim bikos insaed long Bible, planti taem mercy hem minim feeling wea muvim man for duim planti kaenfala samting, from hem tingim and kea long pipol. Wanfala buk talemaot mining bilong mercy olsem “feeling for sorre long nogud samting wea kasem samwan and for trae for givim help long datwan.” So, wisdom from God hem no samting wea no garem feeling, or no fitim really living bilong pipol. Bat, hem samting wea kam from heart and wea kwiktaem for lukim need wea kamap. Hao nao iumi savve showimaot iumi fulap witim mercy?
(James 3:17) Bat wisdom from heven hem mekem man for klin, stap gud witim narawan, no forcem tingting bilong hem, willing for obey, showimaot mercy long narawan, duim gudfala samting, no favorim eniwan, and no laea.
Waswe, Iu Followim “Wisdom From Antap” Insaed Living Bilong Iu?
18 “No teksaed.” Wisdom from God hem no daonem man wea garem difren kala skin or from narafala nation. Sapos wisdom olsem hem leadim iumi, iumi traem best for aotem from heart eni feeling for showimaot diskaen wei for favorim samwan. (James 2:9) Iumi no favorim eniwan from olketa garem education, selen, or responsibility insaed kongregeson; and tu iumi no lukdaonem eniwan wea worship witim iumi, nomata maet luk olsem olketa low tumas. Sapos Jehovah showimaot love bilong hem long olketa, then olketa barava fit for kasem love bilong iumi.
19 “No hypocrite.” Greek word for “hypocrite” savve minim wanfala “man for act wea pleim wanfala part long wanfala plei.” Long bifor, olketa man for act from Greece and Rome werem mask wea kavarem full feis taem olketa act. So, datfala Greek word for “hypocrite” hem minim samwan wea act nomoa, or haedem tru fasin bilong hem. Disfala part bilong wisdom bilong God shud no only affectim hao iumi deal witim olketa nara worshiper bat tu hao iumi feel abaotem olketa.
Faendem Gudfala Point
(James 4:5) Or hao, iufala tingse datfala toktok long olketa Holy Raeting hem toktok nating nomoa, wea hem sei: “From iumi garem wei for jealous, datwan hem mekem iumi evritaem laek for garem olketa difren samting”?
Olketa Main Point From James and First Peter and Mek-tu Peter
4:5—Toktok bilong wanem scripture nao James hem talem moa long disfala verse? James hem no talem moa toktok from wanfala nara verse. Holy spirit nao mekem hem for raetem datwan and maet hem kasem idea for samting wea hem raetem from Genesis 6:5; 8:21; Proverbs 21:10; and Galatians 5:17.
(James 4:11, 12) Olketa brata, iufala mas no tok againstim narawan. Man wea tok againstim or judgem brata bilong hem, hem tok againstim law and hem judgem law. Sapos iu judgem law, iu no man wea followim law, bat iu wanfala judge. 12 God nomoa hem givim law and hem nomoa judge. Hem savve sevem man and hem savve finisim laef bilong man. So hem no stret for iu judgem narawan?
w97 11/15 20-21 par. 8
Faith Mekem Iumi Patient And Go Ahed Long Prea
8 Hem wanfala sin for tok againstim narafala brata. (James 4:11, 12) But samfala tok daonem otherfala Kristian, maet from olketa tingsay olketa nao raeteous or from olketa want for apim olketa seleva taem olketa tok daonem otherfala pipol. (Psalm 50:20; Proverbs 3:29) Greek word wea olketa transletem “tok againstim” meanim fasin for enemy and way for talem barava giaman samting againstim samwan. Diswan meanim for judge-im wanfala brata long no gud way. Hao nao diswan hem ‘tok againstim and judge-im law bilong God’? Well, olketa scribe and Farisi ‘kleva tumas for aotem komandment bilong God’ and judge followim mark bilong olketa seleva. (Mark 7:1-13) Long sem way tu, sapos iumi judge-im wanfala brata wea Jehovah bae no judge-im, datwan meanim iumi ‘judge-im law bilong God’ and show aot iumi ting datwan no mas gud. And taem iumi tok againstim brata bilong iumi long way wea no followim justice, iumi no fulfillim law bilong love nao.—Romans 13:8-10.
DUIM GUD MINISTRY BLO IU
“Trust Long Jehovah and Duim Gudfala Samting”
10 King David hem wanfala faithful man, and Jehovah lovem hem tumas. (Acts 13:22) Nomata olsem, David hem durong witim Bath-sheba, wea datwan hem bigfala sin. And samting wea worse go moa, David mekem plan for hasband bilong Bath-sheba, Uriah, for olketa killim hem dae taem hem go long faet. Then David givim long Uriah datfala leta wea garem olketa instruction for olketa killim hem dae! (2 Sam. 11:1-21) Gogo olketa narawan savve long olketa sin bilong David. (Mark 4:22) Taem datwan happen, wanem nao David duim?
11 Wanem David hem no fit for duim: David hem no savve changem samting wea happen finis. And nogud samting wea kamaot from datfala sin bae affectim hem long full laef bilong hem. (2 Sam. 12:10-12, 14) So David needim faith. Hem mas sure taem hem barava repent, Jehovah bae forgivim hem and helpem hem for no givap taem hem kasem olketa nogud samting wea kamaot from sin bilong hem.
12 From iumi no perfect, iumi evriwan savve duim sin. Bat samfala sin wea iumi duim hem big winim olketa narawan, and samfala taem iumi no savve changem samting wea happen finis. Olsem David, maet iumi kasem olketa nogud samting wea kamaot from wanem iumi duim. (Gal. 6:7) Bat iumi barava sure taem iumi repent, God bae helpem iumi for winim hard taem wea iumi kasem, nomata olketa hard taem hia hem kamaot from wanem iumiseleva duim.—Readim Isaiah 1:18, 19; Acts 3:19.
13 Wanem David hem fit for duim: David hem laek for duim samting for fren bak witim Jehovah. Wanem nao David duim? David letem Jehovah for helpem hem. Olsem example, taem profet bilong Jehovah, Nathan, kam for stretem hem, hem acceptim datwan. (2 Sam. 12:13) And tu, David prea long Jehovah and talemaot olketa sin bilong hem, wea datwan showimaot hem barava laek for fren bak witim Jehovah. (Ps. 51:1-17) Nomata David guilty long olketa mistek bilong hem, hem no letem datwan for spoelem hem, bat hem lane from olketa mistek bilong hem. Hem no duim moa olketa bigfala sin hia. David gohed faithful long Jehovah for staka year bihaen go kasem taem hem dae. And Jehovah ting long hem olsem man wea faithful long hem.—Heb. 11:32-34.
14 Wanem nao iumi savve lanem from example bilong David? Sapos iumi duim wanfala big sin, iumi mas repent, talemaot sin bilong iumi long Jehovah, and prea long Jehovah for forgivim iumi. (1 John 1:9) And tu, iumi mas story long olketa elder, from olketa savve helpem iumi for fren bak witim Jehovah. (Readim James 5:14-16.) Taem iumi acceptim help wea iumi kasem from Jehovah, datwan showimaot iumi trustim wei wea hem promis for forgivim iumi. And tu, iumi mas lane from olketa mistek bilong iumi and gohed strong for worshipim Jehovah.—Heb. 12:12, 13.
OCTOBER 14-20
GUD SAMTING FROM BIBLE | 1 PETER 1-2
“Iufala Mas Holy”
(1 Peter 1:14, 15) From iufala olketa pikinini wea obey, no followim olketa old wei wea iufala garem taem iufala no savve long God. 15 Bat iufala mas holy long evri samting wea iufala duim, olsem datfala Holy God wea hem chusim iufala,
Ransom Hem “Perfect Present” From Dadi Bilong Iumi
5 Wanem nao iumi savve duim for showimaot iumi tinghae long nem bilong Jehovah? Jehovah laekem iumi for holy long evri samting iumi duim. (Readim 1 Peter 1:15, 16.) Datwan minim for iumi worshipim hem nomoa and obeyim hem long evri samting. Nomata taem iumi kasem hard taem, iumi duim best bilong iumi for duim wanem hem laekem. Taem iumi followim olketa standard bilong hem long laef bilong iumi, iumi praisem nem bilong Jehovah. (Matt. 5:14-16) Iumi showimaot olketa law bilong Jehovah savve helpem iumi, and Satan hem man for laea. From iumi no perfect, bae iumi duim olketa samting wea no stret. Nomata olsem, iumi mas repent and stop for duim olketa samting wea bae spoelem nem bilong Jehovah.—Ps. 79:9.
(1 Peter 1:16) bikos olketa Holy Raeting sei: “Iufala mas holy bikos mi nao mi holy.”
Chusim Gudfala Hapitaem
6 Paul sei olsem long olketa Christian long Rome: “No . . . letem sin bossim body bilong iufala.” (Rome 6:12-14) Long Rome 3:13-18, Paul storyim samfala nogud samting wea body wea sin savve duim. Bible story olsem abaotem olketa man wea sin. Hem sei: “Mouth bilong olketa fulap witim nogud toktok.” Christian wea iusim wanfala part bilong body for duim rabis samting olsem, hem olsem hem mekem full body for no klin. Olsem tu, Christian wea lukluk long rabis piksa or movie wea pipol killkill nogud hem ‘letem eye bilong hem for sin’ and long wei olsem, hem mekem full body for no klin. So eni samting wea hem duim for worshipim God hem sakrifaes wea no holy nao, and God no hapi long hem. (Deuteronomy 15:21; 1 Peter 1:14-16; 2 Peter 3:11) Hem kasem barava nogud samting bikos long nogud hapitaem wea hem chusim!
Faendem Gudfala Point
(1 Peter 1:10-12) Olketa profet talem finis God bae hem kaen tumas long iufala. Olketa lukluk gud and trae hard for minim disfala wei wea God bae sevem iufala. 11 Holy spirit hem stap long olketa profet hia and showimaot long olketa Christ bae hem safa, and showimaot tu glory wea hem bae kasem bihaen. Olketa gohed trae for minim wanem nao holy spirit showimaot abaotem taem wea evri samting hia bae happen. 12 God showimaot long olketa profet waka wea olketa duim hem no for olketa seleva, bat olketa samting wea iufala herem distaem olketa raetem for iufala. Iufala herem olketa samting hia from olketa wea storyim gud nius long iufala, wea holy spirit from heven nao helpem olketa for duim datwan. Olketa angel barava laek for minim olketa samting hia.
Olketa Main Point From James and First Peter and Mek-tu Peter
1:10-12. Olketa angel laek tumas for minim olketa samting abaotem kongregeson bilong olketa anointed Christian wea hem nao olketa profet bilong God long bifor story abaotem. Bat olketa angel start for minim nomoa taem olketa lukim wanem Jehovah duim for helpem and leadim olketa hia. (Eph. 3:10) Dastawe hem gud for iumi followim wei bilong olketa angel for iumi mas trae hard for lanem “savve from God wea man mas lukluk gud long hem and trae for minim.”—1 Cor. 2:10.
(1 Peter 2:25) Long firstaem, iufala olsem olketa sheepsheep wea go difren, bat distaem iufala kam bak long datfala man wea lukaftarem olketa sheepsheep and wea hem protectim laef bilong iufala.
it-2-E 565 par. 3
Man wea Lukaftarem Olketa Sheepsheep
Main wan wea lukaftarem olketa sheepsheep. Lo 1 Peter 2:25, luk olsem Peter quotem toktok lo Aesaea 53:6 abaotem olketa wea “olsem sipsip wea i lus olobaot” and then hem sei: “Bat distaem iufala kam bak long datfala man wea lukaftarem olketa sheepsheep and wea hem protectim laef bilong iufala.” Masbi diswan story abaotem Jehovah God, bikos olketa wea Peter raet go lo olketa no go difren from Christ Jesus bat Jesus nao leadim olketa kam bak lo Jehovah God, wea hem main wan for lukaftarem olketa pipol blo hem. (Sams 23:1; 80:1; Jeremaea 23:3; Esikiel 34:12) Jehovah hem lukluk gud lo olketa man tu. (Sams 17:3) Wei wea Jehovah lukluk gud (lo Greek hem e·pi·sko·peʹ) lo olketa man maet minim hem judgem olketa, olsem hem judgem Jerusalem lo first century C.E. bikos olketa lo Jerusalem nating luksavve “God hem kam for judgem [lo Greek hem e·pi·sko·pesʹ]” datfala taon. (Lu 19:44) Or maet datwan minim samting gud hem happen, olsem pipol praisem God lo taem blo hem “for lukluk gud [lo Greek hem e·pi·sko·pesʹ] long olketa man.”—1Pe 2:12.
OCTOBER 21-27
GUD SAMTING FROM BIBLE | 1 PETER 3-5
“Taem wea Evri Samting Bae Finis Hem Klosap Nao”
(1 Peter 4:7) Taem wea evri samting bae finis hem klosap nao. So iufala mas garem gudfala tingting, and prea evritaem.
“Prea Evritaem”
WANFALA man wea bifor hem waka long naet hem sei: “Taem hem gogo for morning nao hem barava hard for man gohed wekap.” Olketa narawan wea mas wekap full naet bae talem sem samting tu. Iumi savve comparem diswan witim taem bilong iumi. Iumi stap long taem wea world bilong Satan hem barava klosap for finis so iumi olketa Christian mas traem best for gohed wekap long spiritual wei. (Rome 13:12) Hem barava danger for iumi sleep long disfala taem! Iumi mas “garem gudfala tingting” and gohed for “prea evritaem.”—1 Pet. 4:7.
(1 Peter 4:8) Barava important samting nao, iufala mas barava lovem narawan, bikos man wea garem love hem evritaem willing for forgivim narawan.
w99 4/15 22 par. 3
Hao for Luksavvy and Winim Eni Spiritual Weak Point
Last samting, tingting strong long loving kaonsel bilong Peter: “End bilong evri samting hem kam klosap nao. Dastawe, garem stretfala tingting, and go ahed strong long prea. Winim evri samting, garem barava strongfala love for narawan, bikos love hem kavarem planti sin.” (1 Peter 4:7, 8) Hem easy tumas for letem way for no perfect—bilong nara pipol and bilong iumi—for easyeasy kam insaed long heart and mind and for kamap wanfala problem, samting for mekem iumi fall daon. Satan savvy gud long disfala weak point. For divaedem and winim iumi hem nao wanfala kleva plan bilong hem. Dastawe, iumi mas kwiktaem for kavarem olketa sin olsem withim barava strongfala love for each wan and no “givim eni chance long Devil.”—Ephesians 4:25-27.
(1 Peter 4:9) Iufala mas hapi for welkamim narawan and no komplen abaotem datwan.
Evritaem Kaen and Welkamim Pipol!
2 Wanfala samting Peter encouragem olketa brata for duim hem for olketa “hapi for welkamim narawan.” (1 Pet. 4:9) Long Greek languis, datfala toktok “welkamim” hem minim for “tingim and kaen long olketa stranger.” Bat tingim, Peter laekem olketa brata and sista for welkamim each other nomata olketa associate and savve long each other finis. Wanem gud samting nao olketa kasem taem olketa showimaot wei for welkam?
3 Diswan mekem olketa fren gud tugeta. Waswe, iu tingim enitaem samwan invaetem iu long haos bilong hem? Waswe, iu rememberim olketa gud samting wea iufala enjoyim tugeta? Taem iu invaetem samfala long kongregeson, diswan helpem iufala for fren gud tugeta and bae iu savve gud long olketa. Olsem wei wea olketa Christian long taem bilong Peter mas fren gud bikos olketa hard taem wea olketa feisim hem kamap worse, iumi tu need for duim sem samting from iumi stap long “olketa last day.”—2 Tim. 3:1.
Faendem Gudfala Point
(1 Peter 3:19, 20) Then hem go and preach long olketa spirit long prison 20 wea no obeyim God long taem bilong Noah. Long datfala taem, God hem patient and hem weit taem Noah gohed for wakem datfala ark wea sevem laef bilong eitfala pipol from datfala flood.
Kwestin From Reader
Long 1 Peter 3:19, Bible sei Jesus “preach long olketa spirit long prison.” Wanem nao datwan hem minim?
Aposol Peter sei olketa spirit hia hem olketa “wea no obeyim God long taem bilong Noah . . . taem God hem patient.” (1 Pet. 3:20) Long hia, Peter story abaotem olketa angel wea joinim Satan for againstim God. Jude story abaotem “olketa angel wea no tinghae long waka wea olketa garem firstaem and wea lusim ples wea olketa shud stap.” Hem sei God “baondem olketa hia for olowe. Olketa barava no garem eni laet and olketa weitim bigfala day bilong God for judgem evriwan.”—Jude 6.
Long taem bilong Noah, wanem nao olketa angel wea no obeyim God olketa duim? Bifor datfala Flood, olketa nogud angel hia change for kamap olketa man, wea datwan barava no fitim plan bilong God. (Gen. 6:2, 4) And tu, olketa angel hia wea durong witim olketa woman long earth duim barava dirty samting. Hem no plan bilong God for olketa angel duim sex witim olketa woman long earth. (Gen. 5:2) God bae finisim olketa nogud angel hia wea no obeyim hem long taem wea hem markem. Go kasem datfala taem, Jude sei “olketa barava no garem eni laet,” wea datwan hem olsem olketa stap insaed wanfala prison.
Wanem nao hem minim taem Bible sei Jesus “preach long olketa spirit long prison,” and wanem taem nao hem duim datwan? Peter sei diswan hem happen bihaen “God mekem [Jesus] laef bak.” (1 Pet. 3:18, 19) From Peter storyim hao Jesus preach finis long olketa, masbi Jesus duim datwan bifor Peter raetem firstfala leta bilong hem. So luk olsem bihaen Jesus hem laef bak, hem talem long olketa nogud angel panis wea olketa bae kasem. Hem no preach long olketa for givim olketa hope, bat hem preachim judgment message long olketa. (Jonah 1:1, 2) From Jesus faithful go kasem taem hem dae and then hem laef bak, wea datwan showimaot Satan no garem paoa ovarem hem, hem barava fit for talemaot judgment message long olketa nogud angel hia.—John 14:30; 16:8-11.
Long future, Jesus bae taemapem and torowem Satan and olketa angel hia long datfala hol wea deep tumas. (Luke 8:30, 31; Rev. 20:1-3) Go kasem datfala taem, hem olsem olketa spirit hia wea no obeyim God stap long wanfala prison, and gogo bae olketa finis.—Rev. 20:7-10.
(1 Peter 4:6) Dastawe, olketa wea dae finis tu herem datfala gud nius, mekem olketa followim spirit bilong God long laef bilong olketa nomata olketa nara man judgem olketa.
Olketa Main Point From James and First Peter and Mek-tu Peter
4:6—Hu nao olketa wea nomata olketa “dae finis,” olketa “herem gud nius”? Olketa hia nao olsem pipol wea ‘dae finis from olketa duim sin.’ Diswan minim taem olketa no herem gud nius yet, olketa no laef long spiritual wei from olketa no fren witim Jehovah. (Eph. 2:1) Bat bihaen olketa garem faith long gud nius, olketa start for laef long spiritual wei from olketa fren witim Hem.
OCTOBER 28–NOVEMBER 3
GUD SAMTING FROM BIBLE | 2 PETER 1-3
“Tingim Evritaem Datfala Day Bilong Jehovah”
(2 Peter 3:9, 10) Jehovah hem no delay for duim samting wea hem promisim, wea hem nao tingting bilong samfala, bat hem patient witim iufala. Diswan hem bikos hem no laekem eniwan for dae bat hem laekem evriwan for garem chance for repent. 10 Nomata olsem, day bilong Jehovah bae kam olsem man for steal. Skae bae finis kwiktaem witim bigfala noise. Olketa samting long skae and long earth bae melt bikos olketa barava hot tumas. Earth and olketa samting wea olketa man duim long hem bae showaot.
Jehovah Bae “Mekem Justice Kamap”
11 Bat, wanem nao Jesus hem minim taem hem sei Jehovah bae mekem justice kamap “kwiktaem”? Word bilong God showimaot hao “nomata [Jehovah] hem patient,” bae hem mekem justice kamap kwiktaem long barava taem wea hem markem. (Luke 18:7, 8; 2 Peter 3:9, 10) Long taem bilong Noah, taem Flood hem kam, kwiktaem nomoa wicked pipol distroe. Long taem bilong Lot tu, wicked pipol distroe taem fire kam daon from heven. Jesus hem sei: “Hem bae olsem tu long day wea Son bilong man bae showaot klia.” (Luke 17:27-30) “Seknomoa” olketa wea wicked bae distroe. (1 Thessalonians 5:2, 3) Tru tumas, iumi barava sure justice bilong Jehovah bae mekem hem no delay for finisim world bilong Satan long taem wea barava fitim for duim datwan.
(2 Peter 3:11, 12) From evri samting hia bae melt olsem, iufala mas tingting gud abaotem wei bilong iufala and samting wea iufala mas duim. Iufala mas holy and duim samting wea showimaot iufala faithful long God 12 taem iufala weitim and tingim evritaem datfala day bilong Jehovah. Long datfala taem fire bae finisim skae, and olketa samting long skae and long earth bae melt from hem hot tumas!
‘Bigfala Day Bilong Jehovah Hem Klosap Nao’
18 Taem iumi tingim evri samting hia, iumi minim nao why aposol Peter warnim iumi for tingim evritaem “day bilong Jehovah”! Hao nao iumi savve duim diswan? Wanfala wei hem for kamap man wea garem “holy fasin” and duim olketa “waka wea showimaot fasin for lovem God.” (2 Peter 3:11, 12) Sapos iumi busy for duim olketa waka olsem, diswan bae helpem iumi for luk forward long taem wea “day bilong Jehovah” bae kam. Greek word wea olketa transleitim “tingim evritaem” hem really minim “muv moa fast.” Iumi no savve mekem datfala day bilong Jehovah kam bifor taem wea hem markem. Nomata olsem, sapos iumi gohed busy for servem God, datfala day bae kam, and from iumi busy hem bae feel olsem hem arrive kwiktaem tumas.—1 Corinthians 15:58.
Faendem Gudfala Point
(2 Peter 1:19) From diswan iumi barava trustim nao olketa profesi. Olketa profesi hia olsem wanfala laet wea shaen long ples wea dark, wea hem nao heart bilong iufala. Hem gud tumas nao iufala gohed for tingting strong long olketa profesi hia go kasem taem hem daylaet and datfala morning star hem kamap.
Olketa Main Point From James and First Peter and Mek-tu Peter
1:19—Hu nao datfala “star bilong morning”? Wanem taem nao hem kamap? Wanem nao mekem iumi luksavve diswan kamap finis? Bihaen Jesus Christ hem kamap King long Kingdom bilong God, hem kamap datfala “star bilong morning.” (Rev. 22:16) Jesus kamap Messiah King long 1914 wea datwan hem olsem wanfala niu day hem start for disfala earth and olketa man bikos long samting wea Kingdom bae duim. Taem Jesus stap long wanfala maunten and lukluk bilong hem change, datwan piksarem taem wea Jesus bae kamap King long Kingdom. Datwan mekem iumi savve trustim olketa profesi from God insaed long Bible. Taem iumi tingting strong long olketa profesi insaed Bible, hem olsem wanfala lamp shaen insaed long heart bilong iumi. Iumi luksavve nao datfala star bilong morning hem kamap nao.
(2 Peter 2:4) God no hol bak for panisim olketa angel wea sin and hem torowem olketa long datfala prison, Tarʹta·rus, wea hem barava dark tumas. Olketa bae stap long there go kasem taem wea God judgem olketa.
Olketa Main Point From James and First Peter and Mek-tu Peter
2:4—Wanem nao “Tartarus”? Long wanem taem nao olketa putim olketa bighed angel long Tartarus? Tartarus hem olsem wanfala prison wea God putim nomoa olketa angel bat no olketa man. Tartarus hem wei wea olketa angel hia barava tudak nao abaotem olketa nambawan plan bilong God. Olketa no garem eni hope for gohed laef long future. Long taem bilong Noah nao God hem putim olketa angel wea no obeyim hem long Tartarus. Olketa bae stap olsem go kasem taem God finisim olketa.