Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • g99 1/8 pp. 6-8
  • Taem Hope And Love Finis

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Taem Hope And Love Finis
  • Wekap!—1999
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • Fasin Wea Sevem Laef?
  • Lus-Hope Savvy Kamap
  • Suisaed—Trabel Bilong Young Pipol
    Wekap!—1999
  • Taem Hope And Love Kam Back
    Wekap!—1999
  • Kwestin From Reader
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2002
  • Wanfala Krae for Help
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2000
Samfala Moa
Wekap!—1999
g99 1/8 pp. 6-8

Taem Hope And Love Finis

WANFALA 17-year girl from Canada raetem olketa reason why hem want for dae. Insaed list hia, hem say: ‘Feel lonely and fraet abaotem future bilong mi; mi feel small tumas long ples mi work; nuclear war; ozone layer; mi barava luk nogud, so bae mi no marit and bae end ap lonely nomoa; mi no ting staka gud samting stap, so stap laef for wanem ia; mekem pipol no worry moa long mi; bae no eniwan spoelem mi moa.’

Maet olketa hia samfala reason why olketa young wan killim seleva? Long Canada, “sapos iumi no kaontem kar accident, suisaed nao main reason for dae bilong olketa young wan.”—The Globe and Mail.

Professor Riaz Hassan, bilong Flinders University of South Australia, raet olsem long pepa bilong hem “Shortfala Laef: Way Wea Young Wan Suisaed”: “Samfala komuniti reason stap wea maet ansarem and maet strong for bihaenem suisaed bilong olketa young wan. Olketa nao way wea staka young pipol no garem work; olketa change insaed olketa famili long Australia; problem long way for iusim drug; raf fasin kamap moa big long young pipol; sik long mind; and bigfala way wea freedom man wantem hem barava different from wanem hem kasem from living bilong hem.” Pepa hia say moa hao samfala survey showimaot hao pipol no ting gud tumas abaotem future bilong olketa and talem hao “staka young pipol ting long future bilong olketa and bilong disfala world withim fraet and seksek. Olketa lukim wanfala world wea nuclear war and pollution barava spoelem and environment hem nogud, komuniti wea no tinghae long man from technology hem ova tumas and staka pipol no garem work for selen.”

Gallup wanfala survey bilong olketa midolwan 16 and 24 year showimaot olketa nara reason for suisaed tu hem way wea living bilong rich and poor different tumas, big namba bilong single mami or dadi, planti pipol garem gun, way for spoelem pikinini, and way for “no sure abaot future.”

Newsweek say long United States, “way wea gun hem stap maet hem nao main reason for [suisaed bilong olketa young wan]. Wanfala study wea markem young pipol wea suisaed wea no sik long mind withim olketa wea no suisaed, faendem wanfala samting nomoa different: wanfala gun withim katres long haos. So hu nao say olketa gun no savvy killim pipol?” And staka million haos garem gun withim katres!

Fraet and way wea komuniti no care savvy kwiktaem pushim olketa young wan wea no strong for klosap suisaed. Tingim: Namba bilong raf crime againstim olketa midolwan 12 and 19 year hem tu-taem big winim olketa nara crime againstim pipol. Olketa study faendem hao “olketa young woman midolwan 14 and 24 year nao bae easy for pipol attackim,” Maclean’s magasin hem say. “Pipol wea say olketa love-im woman, planti taem attackim and killim olketa dae.” Wanem kamaot? Diskaen and olketa narakaen way for fraet “aotem strong and sef feeling bilong olketa girl.” Long wanfala study, klosap wanfala long evri threefala girl wea olketa rape-im tingting for suisaed.

Wanfala report from New Zealand talem nara story moa abaotem olketa young wan wea suisaed, taem hem say: “Diskaen way for aftarem staka material samting, fasin bilong world wea say man hem win long laef sapos hem garem staka samting, luk gud, and garem paoa mekem staka young pipol feel iusles and no fit insaed long komuniti.” And tu, The Futurist say olsem: “[Olketa young wan] barava laekem tumas for kasem hapi kwiktaem, laekem evri samting and mas kwiktaem. Favorite TV program bilong olketa nao olketa nogud love story. Olketa laekem world bilong olketa for fulap withim pipol wea luk naes olsem, wearim olketa barava niu stael kaleko, garem staka selen and bignem, and no need for work hard tumas.” Staka samting olsem wea no tru, and hard for kasem mekem man lus hope and savvy suisaed tu.

Fasin Wea Sevem Laef?

Shakespeare raet olsem: “Love givim comfort olsem sunshine bihaen rain.” Bible say: “Love no savvy fail.” (1 Corinthians 13:8) Insaed datfala fasin hem key for problem bilong young pipol wea savvy suisaed—want bilong olketa for love and for story tugeta. The American Medical Association Encyclopedia of Medicine say olsem: “Pipol wea suisaed barava feel lonely staka taem, and samfala taem chance for story nomoa long man wea garem feeling, and savvy meanim hem, hem inaf for stopem suisaed.”

Olketa young wan garem bigfala need for love and feeling for part long samwan. Diswan kamap moa hard evriday insaed world wea no garem love and garem raf fasin—world wea no laek for listen. Way wea dadi and mami rejectim olketa from famili brekdaon and divorce tu maet mekem young wan for suisaed. Diswan showaot long planti way.

Tingim olketa dadi and mami wea no stap staka taem long haos withim olketa pikinini. Mami and Dadi maet busy tumas long work or wanfala kaen hapitaem wea pikinini no joinim. From diswan pikinini maet tingsay mami and dadi rejectim olketa. Wanfala man for nius and research, Hugh Mackay, lukim hao “olketa dadi and mami distaem ting tumas long olketa seleva. Olketa putim olketa seleva firstaem mekem olketa keepim living wea olketa laekem. . . . For tok stret, pipol no laekem olketa pikinini nao. . . . Laef hem hard and pipol ting long seleva nomoa.”

Then, long samfala kastom pipol wea laek luk olsem tough man no laek for pipol lukim olketa olsem man wea lukaftarem narawan. Niuswoman Kate Legge talem klia: “Olketa man wea laek duim work for pablik staka taem choosim work wea sevem man or olsem fireman winim way for lukaftarem pipol . . . Olketa interest long nem and kaen work wea faetem aotsaed samting winim way for barava deal withim pipol.” And, barava work wea deal withim pipol tuday nao hem for kamap dadi or mami. For no lukaftarem gud pikinini hem semsem olsem way for rejectim pikinini. From diswan, boy or girl bilong iu savvy ting daonem seleva and no savvy story gud withim pipol. The Education Digest talem: “Sapos pikinini no ting gud long seleva, olketa bae hard for disaedem gud samting for seleva.”

Lus-Hope Savvy Kamap

Pipol for research talem hao lus-hope hem wanfala main reason bihaenem suisaed. Gail Mason, wea raet abaot suisaed bilong young pipol long Australia, talem diswan: “Lus-hope hem join withim suisaed winim way for weak daon long feeling. Olketa say lus-hope hem samtaem olsem saen for weak daon long feeling. . . . Staka taem diswan luk olsem barava low feeling and low hope abaotem future bilong young wan, main wan nao saed long selen: and tu way for lus hope long samting wea happen long world.”

Nogud fasin bilong olketa bigman nating helpem young wan for tinghae long way for garem gud fasin seleva. So tingting wea kamap nao, “Hu care?” Harper’s Magazine say olsem abaot hao young wan savvy luksavvy long hypocrite fasin: “Olketa young wan, wea savvy meanim gud hypocrite fasin, really savvy readim gud—but no olketa buk. Wanem olketa lukim klia tumas hem olketa saen bilong samting insaed long ples wea olketa mas stap long hem.” And wanem nao olketa saen hia showimaot? Woman for raet Stephanie Dowrick talem olsem: “Distaem staka information tumas hem stap abaot hao iumi savvy stap. No enitaem bifor iumi garem staka information olsem, but nomata olsem lus-hope kamap evriwea.” And lelebet gud example nomoa stap long olketa bigman insaed politik and religion. Dowrick askim samfala kwestin wea barava fitim: “Hao nao iumi savvy faendem wisdom, kamap gud moa and for meanim samting from way for suffer wea no garem meaning? Hao nao iumi mekem grow love taem pipol fulap long selfish, olabaot and greedy fasin?”

Iu bae faendem ansa for olketa kwestin hia long next article, and maet iu sapraes.

[Blurb long page 6]

“Staka young pipol fraet and seksek tumas taem olketa ting long future bilong olketa and world”

[Blurb long page 7]

“Samfala taem chance for story nomoa long man wea garem feeling, and savvy meanim hem, hem inaf for stopem suisaed”

[Box long page 6]

Samfala Saen Bilong Suisaed

• No sleep gud, no laek kaikai

• Stap seleva, easy for kasem accident

• Ranawe from haos

• Bigfala change long lukluk

• Problem long drug and/or alcohol

• Worry and raf tumas

• Tok abaot dae; raetem toktok for ­spoelem seleva; piksa abaot raf fasin, main wan nao againstim seleva

• Feel guilty

• Lus-hope, worry, weak daon long feeling, krae olowe

• Givimaot samting bilong seleva

• Lus interest kwiktaem

• Lus interest long olketa hapi samting

• Tok spoelem seleva

• Dirty fasin

• Skul result go daon, no savvy go skul ­evritaem

• Joinim gang

• Feel hae bihaen hem weak daon long feeling

Kam from Teens in Crisis (American Association of School Administrators) and Depression and Suicide in Children and Adolescents, wea Philip G. Patros and Tonia K. Shamoo raetem

[Olketa piksa long page 7]

Love and fasin for care savvy helpem young wan for tinghae long laef

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem