Chapter Eitin
Jehovah Promisim Daniel Nambawan Reward
1, 2. (a) Wanem important fasin nao man for ranran hem needim for win? (b) Hao nao aposol Paul markem laef wea faithful long service bilong Jehovah witim wanfala resis?
WANFALA man ranran for kasem laen for finisim resis. Hem feel taed tumas, bat from hem lukim goal, hem givim full paoa bilong hem for kasem datwan. Witim evri strong, hem akrosim datfala laen! Feis bilong hem showimaot hem finis and win. From hem go ahed strong go kasem end hem win.
2 Long end bilong Daniel chapter 12, iumi lukim datfala profet wea God lovem hem klosap kasem laen for finisim “resis”—laef bilong hem wea hem iusim for servem Jehovah. Bihaen hem talem samfala example bilong faith midolwan long olketa servant bilong Jehovah wea stap bifor olketa Christian, aposol Paul raet olsem: “So, from iumi garem bigfala cloud bilong olketa witness raonem iumi, iumi tu mas aotem evri hevi and sin wea isi for kasholem iumi, and iumi mas ran witim fasin for go ahed strong long datfala resis wea stap front long iumi, taem iumi lukluk gud long Chief Wan and Man Wea Mekem Perfect faith bilong iumi, Jesus. From datfala hapi wea stap front long hem, hem stand strong long torture-stake, no wari long shame, and hem sidaon long raet saed long throne bilong God.”—Hebrews 12:1, 2.
3. (a) Wanem nao muvim Daniel for “ran witim fasin for go ahed strong”? (b) Wanem thrifala difren samting nao angel bilong Jehovah talem long Daniel?
3 Midolwan long datfala “bigfala cloud bilong olketa witness” hem Daniel. Hem wanfala wea barava need for “ran witim fasin for go ahed strong,” and samting wea muvim hem nao hem deep love for God. Jehovah showimaot staka samting long Daniel abaotem future bilong olketa world gavman, bat distaem Hem talem disfala toktok for encouragem Daniel seleva: “For saed bilong iu, go for kasem end; and iu bae rest, bat iu bae standap for share bilong iu long end bilong olketa day.” (Daniel 12:13) Angel bilong Jehovah talem Daniel thrifala difren samting: (1) Daniel mas “go for kasem end,” (2) hem bae “rest,” and (3) hem bae “standap” moa long future. Hao nao olketa toktok hia savve encouragem olketa Christian distaem for go ahed strong go kasem laen for finisim resis for laef?
“GO FOR KASEM END”
4. Wanem nao angel bilong Jehovah minim taem hem sei “go for kasem end,” and why nao maet datwan hem olsem challenge for Daniel?
4 Wanem nao angel minim taem hem talem Daniel: “For saed bilong iu, go for kasem end”? End bilong wanem? From Daniel hem klosap 100 year, diswan hem minim end long laef bilong hem, wea maet klosap nao.a Angel hem encouragem Daniel for go ahed strong long faithful wei go kasem dae. Bat datwan bae no isi. Daniel hem lukim taem Babylon hem foldaon and wanfala sekson bilong olketa Jew prisoner go bak long Judah and Jerusalem. Datwan mekem datfala olo profet hapi tumas. Bat, no eni raeting sei hem go bak witim olketa. Maet hem olo and wik tumas long datfala taem. Or maet hem will bilong Jehovah for hem stap long Babylon. Nomata wanem, iumi savve tingim hao Daniel hem sorre lelebet taem olketa relative bilong hem go for Judah.
5. Wanem samting nao showimaot Daniel go ahed strong go kasem end?
5 Daniel kasem bigfala strong from disfala kaenfala toktok bilong angel: “Go for kasem end.” Maet diswan mekem iumi tingim toktok wea Jesus Christ talem long samting olsem 600 year bihaen: “Man wea go ahed strong go kasem end nao bae sev.” (Matthew 24:13) Iumi no daot hao datwan nao samting wea Daniel duim. Hem go ahed strong go kasem end, faithful for ran go kasem finis bilong resis for laef. Datwan maet hem wanfala reason why Word bilong God tok gud abaotem hem bihaen. (Hebrews 11:32, 33) Wanem nao mekem Daniel fit for go ahed strong go kasem end? Story abaotem laef bilong hem helpem iumi for kasem ansa.
GO AHED STRONG OLSEM STUDENT LONG WORD BILONG GOD
6. Hao nao iumi savve Daniel hem wanfala gudfala student long Word bilong God?
6 For Daniel, insaed long wei for go ahed strong go kasem end hem for studyim and ting raonem evritaem olketa nambawan promis bilong God. Iumi savve Daniel hem barava gudfala student long Word bilong God. Sapos nomoa, hao nao bae hem savve long promis bilong Jehovah for Jeremiah hao wei for stap olsem prisoner bae go ahed for 70 year? Daniel seleva raet olsem: “Mi . . . luksavve from olketa buk namba bilong olketa year.” (Daniel 9:2; Jeremiah 25:11, 12) No eni daot stap, Daniel lukluk long olketa buk bilong Word bilong God wea stap long datfala taem. Daniel iusim planti hour wea hem enjoyim wei for readim and ting raonem olketa raeting bilong Moses, David, Solomon, Isaiah, Jeremiah, Ezekiel—eni raeting wea stap.
7. Taem iumi markem taem bilong iumi witim taem bilong Daniel, wanem help nao iumi garem for studyim Word bilong God?
7 For mekem grow fasin for go ahed strong distaem, hem important for studyim Word bilong God, for barava tingting raonem. (Romans 15:4-6; 1 Timothy 4:15) And iumi garem full Bible, wea garem olketa record wea showim hao samfala profesi bilong Daniel fulfill long olketa year bihaen. And tu, hem wanfala blessing for iumi stap laef long “taem bilong end,” wea Daniel 12:4 talem profesi abaotem. Long taem bilong iumi, olketa anointed wan kasem blessing bilong spiritual wei for luksavve, wea shaen olsem laet bilong truth insaed disfala world wea dark. From diswan, planti deep profesi insaed buk bilong Daniel, wea mekem hem konfius, olketa garem bigfala mining for iumi distaem. So, letem iumi go ahed for studyim Word bilong God evriday, no ting smol long olketa samting olsem. For duim olsem bae helpem iumi for go ahed strong.
DANIEL GO AHED LONG PREA
8. Wanem example nao Daniel showimaot long wei for prea?
8 Prea tu helpem Daniel for go ahed strong go kasem end. Evriday hem tan go long Jehovah God and story long hem witim heart wea fulap witim faith and trust. Hem savve Jehovah hem “Man Wea Herem prea.” (Psalm 65:2; markem Hebrews 11:6.) Taem heart bilong Daniel hevi witim sorre long bighed fasin bilong Israel, hem pourimaot olketa feeling bilong hem long Jehovah. (Daniel 9:4-19) Nomata taem Darius givim order for evriwan mas prea long hem nomoa for 30 day, Daniel no letem datwan stopem hem for prea long Jehovah God. (Daniel 6:10) Waswe, hem muvim heart bilong iumi for tingim hao datfala faithful olo man hem no fraet for go insaed hol wea fulap witim olketa lion winim wei for lusim spesol privilege bilong prea? Iumi nating daotem hao faithful Daniel hem prea strong long Jehovah evriday go kasem end bilong hem.
9. Why nao iumi mas nating ting smol long privilege bilong prea?
9 Prea hem simpol samting nomoa. Iumi savve prea enitaem, eniwea, talemaot prea or prea insaed long heart. Bat, iumi mas nating ting smol long disfala spesol privilege. Bible hem joinim prea witim fasin for go ahed strong, no givap, and for wekap long spiritual wei. (Luke 18:1; Romans 12:12; Ephesians 6:18; Colossians 4:2) Hem barava spesol samting hao iumi garem free wei for enitaem story tugeta witim barava hae wan long full universe. And hem lisin! Tingim taem wea Daniel prea, and Jehovah sendem wanfala angel for givim ansa. Datfala angel kasem hem taem Daniel prea yet! (Daniel 9:20, 21) Iumi distaem no kasem visit from olketa angel olsem, bat Jehovah hem no change. (Malachi 3:6) Long sem wei wea hem herem prea bilong Daniel, hem lisin long prea bilong iumi. And taem iumi prea, iumi bae kamap moa klos long Jehovah, and garem klos wei for fren wea bae helpem iumi for go ahed strong go kasem end, olsem Daniel.
GO AHED STRONG OLSEM TEACHER LONG WORD BILONG GOD
10. Why nao wei for teachim truth long Word bilong God hem important long Daniel?
10 Daniel mas “go for kasem end” long narafala wei tu. Hem mas go ahed strong olsem man wea teachim truth. Hem nating forgetim hao hem nao wanfala wea God chusim wea Scripture sei: “‘Iufala nao olketa witness bilong mi,’ Jehovah hem talem, ‘and servant bilong mi wea mi chusim.’” (Isaiah 43:10) Daniel duim best bilong hem for fulfillim datfala assignment. Maet wanfala part long waka hem for teachim pipol bilong hem wea stap prisoner long Babylon. Iumi no savve long planti samting abaotem wei wea hem deal witim olketa Jew bat iumi savve long thrifala wea Bible kolem “olketa fren bilong hem”—Hananiah, Mishael, and Azariah. (Daniel 1:7; 2:13, 17, 18) Wei wea olketa fren gud tugeta hem helpem each wan long olketa for go ahed strong. (Proverbs 17:17) Daniel, wea Jehovah blessim witim spesol savve, hem garem planti samting for teachim long olketa fren bilong hem. (Daniel 1:17) Bat hem garem narafala teaching for duim tu.
11. (a) Wanem nao spesol samting abaotem waka bilong Daniel? (b) Hao nao Daniel duim spesol assignment bilong hem?
11 Winim eni profet, Daniel garem waka for witness long olketa Gentile wea garem hae position. Nomata planti taem hem mas givim message wea olketa no laekem, hem no deal long nogud wei witim olketa ruler or lukdaonem olketa. Hem toktok long olketa witim respect and savve. Samfala long olketa—olsem olketa satrap wea jealous and ting nogud—want for killim dae Daniel. Nomata olsem, olketa narafala bigman respectim hem. From Jehovah mekem Daniel fit for minim olketa secret wea mekem olketa king and wise man konfius, datfala profet kasem bigfala nem. (Daniel 2:47, 48; 5:29) Hem tru, taem hem kamap olo, hem no savve duim planti samting olsem taem hem young. Bat iumi sure hem go for kasem end long faithful wei for lukaotem eniwe wea hem savve serve olsem witness bilong God wea hem lovem.
12. (a) Wanem nao olketa teaching waka wea iumi olsem Christian duim distaem? (b) Hao nao iumi savve followim kaonsel bilong Paul for “go ahed for wakabaot long wisefala wei witim pipol long aotsaed”?
12 Insaed long Christian kongregeson distaem, iumi savve faendem olketa faithful fren wea bae helpem iumi for go ahed strong, olsem Daniel and thrifala fren bilong hem duim. Iumi tu savve teachim narawan, wea diswan “givimaot encouragement.” (Romans 1:11, 12) Olsem Daniel, iumi garem assignment for witness long pipol wea no biliv. (Matthew 24:14; 28:19, 20) So iumi need for mekem savve bilong iumi for teach kamap moabeta mekem iumi “iusim word bilong truth long stretfala wei” taem iumi story long pipol abaotem Jehovah. (2 Timothy 2:15) And bae iumi kasem gud samting sapos iumi obeyim disfala kaonsel bilong aposol Paul: “Go ahed for wakabaot long wisefala wei witim pipol long aotsaed.” (Colossians 4:5) Wisdom olsem hem minim for garem balance tingting abaotem pipol wea no garem sem faith olsem iumi. Iumi no lukdaonem pipol olsem, for tingse iumi moa hae winim olketa. (1 Peter 3:15) Bat, iumi trae for mekem olketa interest long truth, iusim Word bilong God long kaenfala wei witim savve for teach for kasem heart bilong olketa. Taem diswan helpem iumi for kasem heart, iumi bae garem bigfala hapi! Hapi olsem savve helpem iumi for go ahed strong go kasem end, olsem Daniel duim.
“IU BAE REST”
13, 14. Why nao dae hem mekem planti bilong Babylon fraet tumas, and hao nao tingting bilong Daniel hem difren?
13 Then angel promis olsem long Daniel: “Iu bae rest.” (Daniel 12:13) Wanem nao toktok hia minim? Daniel savve bae hem klosap for dae. Dae hem end bilong evri man, from taem bilong Adam kam kasem distaem. Bible kolem dae wanfala “enemy.” (1 Corinthians 15:26) Bat, for Daniel, wei for dae hem minim samting wea difren tumas from biliv bilong olketa bilong Babylon wea stap raonem hem. For olketa, wea worshipim samting olsem 4,000 giaman god, dae hem samting wea olketa fraetem tumas. Olketa biliv hao bihaen man dae, olketa wea no hapi or wea dae long nogud wei bae kamap olketa spirit for pei bak wea spoelem pipol wea laef. Olketa bilong Babylon fraet tumas tu long wanfala world andanit, wea garem olketa nogud devildevil wea olsem olketa man and animal.
14 For Daniel, dae hem no minim olketa samting hia. Planti handred year bifor taem bilong Daniel, God muvim King Solomon for sei: “Olketa wea dae finis, olketa nating savve long eni samting.” (Ecclesiastes 9:5) Man for raetem psalm hem singsing olsem abaotem man wea dae: “Spirit bilong hem go aot, hem go bak long graon; long datfala day tingting bilong hem finis evribit.” (Psalm 146:4) So Daniel savve hao toktok wea angel talem long hem bae kamap tru. Dae minim hem bae rest. No eni tingting, kros feeling, or pain—and barava no eni devildevil. Jesus Christ talem samting wea semsem taem Lazarus dae. Hem sei: “Fren bilong iumi Lazarus hem go for rest.”—John 11:11.
15. Hao nao day bilong dae hem savve moabeta winim day wea man hem born?
15 Tingim narafala reason why nao dae hem nating mekem Daniel fraet. Word bilong God hem sei: “Wanfala nem hem moabeta winim gudfala oil, and day bilong dae winim day wea man hem born.” (Ecclesiastes 7:1) Hao nao day bilong dae, taem bilong bigfala sorre, hem moabeta winim hapi day wea man hem born? Ansa hem insaed long datfala word “nem.” “Gudfala oil” hem kostim bigfala selen. Mary, sista bilong Lazarus hem rabem oil long leg bilong Jesus wea kost bilong datfala oil hem wages for klosap wan year! (John 12:1-7) Hao nao nem nomoa hem spesol tumas olsem? Long Ecclesiastes 7:1, Greek Septuagint hem sei, “wanfala gudfala nem.” Hem no datfala nem nomoa bat samting wea nem stand for wea olsem rich samting. Taem samwan hem born, no eni gudfala nem, gudfala waka, or spesol memory bilong fasin bilong hem stap. Bat taem hem dae, datfala nem stand for evri samting hia. And sapos hem gudfala nem long tingting bilong God, datwan hem winim evri riches.
16. (a) Hao nao Daniel waka hard for mekem gudfala nem witim God? (b) Why nao Daniel savve go for rest and feel sure hao hem mekem gudfala nem witim Jehovah?
16 Long full laef bilong hem, Daniel duim evri samting wea hem fit for duim for garem gudfala nem witim God, and Jehovah lukluk long evri samting hia. Hem lukluk long Daniel and chekim gud heart bilong hem. God duim olsem tu long King David, wea singsing olsem: “O Jehovah, iu lukluk gud insaed long mi, and iu savve gud long mi. Iu nao savve long taem wea mi sidaon and taem wea mi standap. Iu luksavve long tingting bilong mi from farawe.” (Psalm 139:1, 2) Hem tru, Daniel hem no perfect. Hem from laen bilong Adam and wanfala member bilong nation wea sin. (Romans 3:23) Bat Daniel repent from olketa sin bilong hem and trae for wakabaot witim God bilong hem long stretfala wei. So datfala faithful profet savve sure hao Jehovah bae forgivim olketa sin bilong hem and no iusim datwan for feel nogud long hem. (Psalm 103:10-14; Isaiah 1:18) Jehovah chus for rememberim olketa gudfala waka bilong faithful servant bilong hem. (Hebrews 6:10) So, tufala taem nao angel bilong Jehovah kolem Daniel “man wea barava spesol.” (Daniel 10:11, 19) Diswan minim God lovem Daniel. So Daniel savve go for rest, and hem feel sure hao hem mekem gudfala nem witim Jehovah.
17. Why nao hem important tumas for iumi mekem gudfala nem witim Jehovah distaem?
17 Hem gud for iumi wanwan ask olsem, ‘Waswe, mi mekem gudfala nem witim Jehovah?’ Iumi stap long taem bilong trabol. Hem no rongfala, bat hem balance tingting, for luksavve hao dae savve kasem iumi long enitaem. (Ecclesiastes 9:11) So, hem barava important for iumi wanwan disaed for mekem gudfala nem witim God distaem, no delay. Sapos olsem, iumi no need for fraetem dae. Hem olsem wei for rest nomoa—olsem sleep. And olsem man wea sleep, bae hem wekap!
“IU BAE STANDAP”
18, 19. (a) Wanem nao angel minim taem hem sei Daniel bae “standap” long future? (b) Why nao Daniel hem savve gud long resurrection hope?
18 Buk bilong Daniel hem finis witim wanfala barava naesfala promis wea God talem long man. Angel bilong Jehovah sei long Daniel: “Iu bae standap for share bilong iu long end bilong olketa day.” Wanem nao datfala angel minim? From “rest” wea hem just talem hem minim dae, promis wea sei Daniel bae “standap” long future savve minim wanfala samting nomoa—resurrection!b Samfala savveman sei Daniel chapter 12 garem firstfala story abaotem resurrection wea stap insaed long Hebrew Scripture. (Daniel 12:2) Bat, olketa rong long diswan. Daniel hem savve gud long resurrection hope.
19 Olsem example, Daniel savve gud long toktok hia bilong Isaiah wea hem raetem 200 handred year bifor: “Olketa bilong iu wea dae bae laef. Dead body bilong mi—bae olketa rise ap. Wekap and singaot witim hapi, iufala wea stap long dust! From . . . earth bae letem olketa wea iusles long dae for born kam.” (Isaiah 26:19) Longfala taem bifor datwan, Jehovah givim paoa long Elijah and Elisha for resurrectim samfala wea dae finis. (1 Kings 17:17-24; 2 Kings 4:32-37) Bifor datwan tu, Hannah, mami bilong profet Samuel, talemaot hao Jehovah savve mekem pipol from Sheol, or grev, for laef moa. (1 Samuel 2:6) Bat bifor diswan, Job wea faithful talemaot hope bilong hemseleva long toktok hia: “Sapos wanfala man hem dae, waswe, hem savve laef moa? Olketa day wea mi mas stap long grev bae mi weit, go kasem taem wea mi bae kamap free. Iu bae kolem mi, and miseleva bae ansarem iu. From iu bae wantem tumas samting wea hand bilong iu wakem.”—Job 14:14, 15.
20, 21. (a) Daniel bae insaed long wanem resurrection? (b) Luk olsem resurrection long Paradaes bae go ahed hao?
20 Olsem Job, Daniel garem reason for sure hao Jehovah bae wantem tumas for wanday mekem hem laef bak long future. Nomata olsem, maet hem kasem bigfala comfort for herem wanfala angel hem talem moa datfala hope. Yes, Daniel bae standap long “resurrection bilong olketa wea raeteous,” wea bae kamap long Wan Thousand Year Rul bilong Christ. (Luke 14:14) Datfala taem bae waswe for Daniel? Word bilong God talem iumi planti samting abaotem datwan.
21 Jehovah hem “wanfala God wea no enihao, bat hem bilong peace.” (1 Corinthians 14:33) So, hem klia hao resurrection long Paradaes bae followim order. Maet lelebet taem mas go pas bihaen Armageddon. (Revelation 16:14, 16) Bae evri part bilong old system no stap moa, and evri samting redy for welkamim bak olketa wea dae. Long saed bilong taem wea each wan bae resurrect, Bible givim disfala example: “Evriwan long position bilong hemseleva.” (1 Corinthians 15:23) Hem luk olsem long taem bilong ‘resurrection bilong olketa wea raeteous and olketa wea no raeteous,’ sekson wea raeteous nao bae kam bak firstaem. (Acts 24:15) Long datfala wei, olketa faithful man bifor, olsem Daniel, bae fit for help for organizem olketa samting long earth, insaed diswan hem wei for teachim planti billion pipol “wea no raeteous” wea laef bak moa.—Psalm 45:16.
22. Wanem nao samfala kwestin wea Daniel bae laek for kasem ansa bilong olketa?
22 Bifor Daniel hem redy for lukaftarem olketa responsibility olsem, bae hem garem samfala kwestin for askem. Tru nao, hem sei olsem abaotem samfala deep profesi wea hem kasem: “Mi herem, bat mi no savve minim.” (Daniel 12:8) Hem bae hapi tumas for minim olketa secret hia bilong God! Hem bae laek for herem evri samting abaotem Messiah. Daniel bae lane abaotem gogo bilong olketa world paoa from taem bilong hem kam kasem taem bilong iumi, abaotem hu nao olketa faithful “holy wan bilong Most Hae Wan”—wea go ahed strong anda long persecution long “taem bilong end”—and tu abaotem hao Messiah Kingdom bilong God finisim evribit olketa kingdom bilong man.—Daniel 2:44; 7:22; 12:4.
SHARE BILONG DANIEL LONG PARADAES —AND BILONG IU!
23, 24. (a) Hao nao world wea Daniel resurrect insaed bae difren from world wea hem stap insaed bifor? (b) Waswe, Daniel bae garem wanfala ples insaed long Paradaes, and hao nao iumi savve?
23 Daniel bae want for savve abaotem world wea hem stap insaed long datfala taem—wanfala world wea difren tumas from taem bilong hem. Evri war and hardfala living wea spoelem world bifor bae no stap. Nomoa eni sorre, sik, or dae. (Isaiah 25:8; 33:24) Bat staka kaikai, haos, and gudfala waka bae stap for evriwan. (Psalm 72:16; Isaiah 65:21, 22) Olketa man bae olsem wanfala hapi famili wea garem wan mind.
24 Daniel bae barava garem wanfala ples for stap insaed long datfala world. “Iu bae standap for share bilong iu long end bilong olketa day,” angel talem long hem. Hebrew word wea olketa transleitim “share” long hia hem sem word wea olketa iusim for minim olketa pis land.c Maet Daniel savve gud long profesi bilong Ezekiel abaotem wei for divaedem land bilong Israel. (Ezekiel 47:13–48:35) Wanem nao profesi bilong Ezekiel showimaot abaotem taem datwan fulfill long Paradaes? Evri pipol bilong God bae garem wanfala ples insaed long Paradaes, and bae olketa divaedem land followim order and long stret wei. Bat, share bilong Daniel long Paradaes bae hem moa samting winim land nomoa. Insaed diswan hem waka bilong hem insaed purpose bilong God long there. Daniel no missim promis reward bilong hem.
25. (a) Wanem nao samfala samting wea bae kamap insaed Paradaes wea iu laekem tumas? (b) Why nao iumi savve sei Paradaes hem ples wea fitim olketa man?
25 Bat, waswe long share bilong iu? Sem promis savve fitim iu. Jehovah laekem olketa man wea obey for “standap” for share bilong olketa, for garem wanfala ples insaed long Paradaes. Tingim! Bae hem nambawan samting for meetim Daniel, witim olketa narafala faithful man and woman from taem bilong Bible. Staka narafala pipol tu bae kam bak from dae, wea bae needim help for savve and lovem Jehovah God. Tingim iuseleva stap long there for lukaftarem earth and help for changem go long wanfala paradaes wea garem staka difren samting and wea luk naes and no savve finis. Tingim hao Jehovah nao teachim iu, and lanem iu for garem living wea fitim purpose bilong hem for olketa man. (Isaiah 11:9; John 6:45) Yes, wanfala ples stap for iu insaed long Paradaes. Nomata maet hem hard samting for samfala pipol distaem tingim Paradaes, tingim hao Jehovah creatim olketa man long firstaem for stap insaed ples olsem. (Genesis 2:7-9) From datwan, Paradaes hem stretfala hom for olketa billion pipol long earth. Hem nao ples wea fitim olketa. For kasem datwan bae hem olsem for barava kasem hom.
26. Hao nao Jehovah luksavve wei for weitim end bilong disfala system hem no isi for iumi?
26 Waswe, heart bilong iumi fulap witim wei for tinghae taem iumi ting raonem evri samting hia? Waswe, iu barava laek for stap long there? Dastawe Olketa Witness Bilong Jehovah interest tumas for savve wanem taem nao end bilong disfala system bae kam! For weit hem no isi. Jehovah luksavve long datwan, bikos hem encouragem iumi for “go ahed for expectim” end “nomata sapos hem delay.” Hem minim maet long tingting bilong iumi hem delay, bikos long datfala sem scripture, hem sei: “Hem bae no leit.” (Habakkuk 2:3; markem Proverbs 13:12.) Yes, end bae kam long barava taem bilong hem.
27. Wanem nao iu mas duim for standap front long God for olowe?
27 Wanem nao iu mas duim taem end kam klosap? Olsem profet Daniel wea Jehovah lovem, go ahed strong long faithful wei. Waka hard for studyim Word bilong God. Prea strong. Kaban long loving wei witim olketa brata. Strong for teachim truth long narafala pipol. From end bilong disfala system kam moa klos evriday, disaed strong for stap olsem wanfala loyal servant bilong Most Hae and man wea barava strong for saportim Word bilong hem. Tru nao, tingting strong long profesi bilong Daniel! And letem Sovereign Lord Jehovah givim iu privilege for standap hapi front long hem for olowe!
[Olketa Footnote]
a Olketa tekem Daniel olsem prisoner long Babylon long 617 B.C.E., maet taem hem teenager. Hem kasem disfala vision long mek-thri year bilong Cyrus, or 536 B.C.E.—Daniel 10:1.
b Olsem The Brown-Driver-Briggs Hebrew and English Lexicon hem talem, Hebrew word wea olketa iusim for “standap” long hia hem minim “laef bak bihaen dae.”
c Hebrew word hia hem join witim word for “stone,” from olketa iusim olketa smol stone for disaedem share. Samfala taem olketa iusim wei olsem for divaedem land. (Numbers 26:55, 56) A Handbook on the Book of Daniel hem sei long hia datfala word minim “samting wea (God) markem for wanfala man.”
WANEM NAO IU LANEM?
• Wanem nao helpem Daniel for go ahed strong kasem end?
• Why nao Daniel nating fraetem wei for dae?
• Hao nao promis bilong angel for Daniel ‘standap for share bilong hem’ bae fulfill?
• Hao nao wei for tingting strong long profesi bilong Daniel hem helpem iu?
[Full-page pikso long page 307]
[Piksa long page 318]
Olsem Daniel, waswe, iu tingting strong long profesi bilong God?