Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Ponapean
  • PAIPEL
  • SAWASEPEN PAIPEL KAN
  • MIHTING KAN
  • wp17 No. 4 pp. 4-7
  • Dahme Paipel Mahsanihki Duwen Mour oh Mehla

Sohte kasdo ong met

Kupwurmahk, mehkot sapwung en kihda kasdo

  • Dahme Paipel Mahsanihki Duwen Mour oh Mehla
  • Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa (Ong Wehipokon)—2017
  • Sawaspen Oaralap kan
  • Ire kan me Duwehte Met
  • PAIPEL KIN KAPWUNGALA SOAHNG KAN
  • PADAHK LIKAMW EH MIEHLA
  • “ME MEHLELO PAHN KASALEDENGKUMWAILLA”
  • Ia Uwen Kehlail En Ahmw Kamehlele Kaiasada?
    Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa—1998
  • Ia Irail me Melahr kan?
    Dahme Paipel Uhdahn Padahngki?
  • Mour Mwurin Mehla—Dahme Aramas Kin Kamehlele?
    Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa—1999
  • Dahme Uhdahn Wiawi Ahnsou Emen Mehla?
    Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa—2008
Kilang Pil Ekei
Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa (Ong Wehipokon)—2017
wp17 No. 4 pp. 4-7
Paliweren aramas mehla men nan sousou

OARALAP | DAHME PAIPEL MAHSANIHKI DUWEN MOUR OH MEHLA?

Dahme Paipel Mahsanihki Duwen Mour oh Mehla

Ni atail kin wadek duwen poadopoad en kepikipik kan nan pwuhken Senesis nan Paipel, kitail sukuhlki me Koht kehkehlingkihong tepin aramas, Adam: “Ke kak tungoale wahntuhke koaros me mi nan mwetuwelet, ahpw ihte wahntuhkehn kehsehki aramas dahme mwahu oh dahme suwed me ke sohte pahn tungoale, ma ke pahn tungoale, ke pahn mehkihla rahnohte.” (Senesis 2:16, 17) Ire wet kasalehda ni sansal me ma Adam peikiong sapwellimen Koht kehkehliko, e sohte pahn mehla ahpw e pahn wie momourte nan mwetuwel en Ihden.

Adam oh Ihp ni ara mahla

Ahpw, e kansensuwed me e sohte pilada en peik oh mour kohkohlahte, Adam pilada en pohnsehsehla sapwellimen Koht kehkehliko oh e kang wahntuhke keinepwio ni eh pwoudo Ihp, eh kihong ih. (Senesis 3:1-6) Imwilahn wiewiahn sapeik wet kin mihmihte rehtail rahnwet. Wahnpoaron Pohl kawehwehda ni ahl wet: “Dihp tepidohng sampah sang rehn aramas tehmen, ahpw tialahng mehla. Eri, mehla lelohngehr aramas koaros, pwe aramas koaros dipadahr.” (Rom 5:12) “Aramas” menet iei Adam. Ahpw dihp dahieu mwo, oh dahme kahrehda e imwikihla mehla?

Dahme Adam wiao ni eh pein pilada en sapeikiong de kauwehla sapwellimen Koht kosonnedo iei dihpo. (1 Sohn 3:4) Oh kalokepen dihp iei mehla, nin duwen me Koht ketin mahsanihong Adam. Ma Adam oh kadaudoke kan kin peikiongete sapwellimen Koht kehkehlik, irail sohte pahn dipada oh mehla. Koht sohte ketin kapikada aramas ren mehla ahpw ren mour kohkohlahte.

Sohte me pahn peikasalki me mehla “lelohngehr aramas koaros” nin duwen me Paipel kasalehda. Ahpw ia duwe, mie mehkot rehtail me kin wie momour mwurin atail kin mehla? Me tohto pahn nda ei, mie mehkot me soh sansal nan paliwaratail me kin wie momour mwurin emen eh mehla. Ahpw, met pahn duwehte ar pahn nda me Koht sohte ketin koasoi mehlel ong Adam. Ia duwen? Pwehki ma mie mehkot rehtail me kin wie momour mwurin atail kin mehla, eri mehla sohte pahn wia kalokepen dihpo, nin duwen me Koht mahsanih. Paipel mahsanih: “Koht . . . sohte kak ketin wiahda likamw.” (Ipru 6:18) Ni mehlel, Sehdan me wiahda likamw ni eh ndahng Ihp: “Kumwa sohte pahn mehla.”​—Senesis 3:4.

Met kahrehda peidek wet, ma padahk duwen me mie mehkot rehtail kin wie momour mwurin atail kin mehla likamw, eri dahme uhdahn kin wiawi ni ahnsoun mehla?

PAIPEL KIN KAPWUNGALA SOAHNG KAN

Koasoipen kapikipikda me kileldi nan pwuhken Senesis koasoia: “KAUN-O Koht eri ketikihda nesen pwehl ehu sang nanpwel oh ketin wiahkihla war ehu me mwomwen aramas. E ahpw ketikihong ni waro angin mour; ni ahnsowohte mour ahpw miehla ni paliweren aramaso.” Lepin lokaia ko “mour ahpw miehla ni paliweren aramaso” kohsang ni lepin lokaiahn Ipru ne’phesh, me wehwehki mour ehu me esiesingek.​—Senesis 2:7.

Eri Paipel kasalehda ni sansal me emenemen aramas sohte kapikipikda iangahki mour ehu me sohte pahn mehla. Ahpw emenemen kitail wia ‘aramas momour kei.’ Ihme kahrehda ma ke pahn wia roporop, ke sohte pahn diar iren Paipel ehu me doadoahngki lepin lokaia ko me mie mehkot soh sansal nan paliwar me kin wie momour mwurin emen eh mehla.

Pwehki Paipel sohte mahsanih me mie mehkot soh sansal nan paliwar me kin wie momour mwurin emen eh mehla, dahme kahrehda pelien lamalam tohto kin padahngki padahk wet? Pasapengpen peidek wet pahn sansalda sang ni atail pahn tehkpene poadopoad en mehn Isip kan mahs.

PADAHK LIKAMW EH MIEHLA

Herodotus, sounpoadopoad en Krihk men nan sounpar 400 samwa mwohn Krais, koasoia me mehn Isip ko iei tepin aramas me kin utung padahk wet me mie mehkot soh sansal nan paliwar me kin wie momour mwurin emen eh mehla. Irail mehn Papilon en mahs kan pil kin ekis kamehlele madamadau me dene mie mehkot soh sansal nan paliwar kin wie momour mwurin emen eh mehla. Ni ahnsou me Aleksander Lapalap kalowehdi Palimese nan pahr 332 Mwohn Krais, sounpadahk en Krihk kahrehiong padahk wet en kohpeseng, oh mwuhr padahk wet kohpeseng nan Wehin Krihk pwon.

Ke sohte pahn diarada wasa ehu nan Paipel me doadoahngki lepin lokaia ko “mehkot soh sansal me kin wie momour mwurin emen eh mehla”

Ni mwehin tepin Kristian akan, pelien lamalam en mehn Suhs riau, pwihn en Essenes oh Parisi ko, kin padahngki me mie mour ehu me kin kohsang ni paliweren aramas mehlao. Ehu dikseneri kosoaia: “Mehn Suhs ko alehdi padahko me dene mie mehkot soh sansal nan paliwar me kin wie momour mwurin emen eh mehla sang madamadau en mehn Krihk ahpw mehlel sang padahk en Plato.” (The Jewish Encyclopedia) Pil duwehte, sounpoadopoad en ni mwehin tepin Kristian ko Josephus kasalehda me padahko kohsang padahk en mehn Krihk ko a kaidehn nan Paipel. E wiahki padahk pwukat soai kei me neirail sounsoai likamw kan kin padahkihong irail.

Ni tiahk en mehn Krihk kan ar kohpeseng, irail me dene irail Kristian kei kin alehda padahk en mehn liki wet. Nin duwen me emen sounpoadoapod me adaneki Jona Lendering nda me, “Madamadau en Plato me dene mwohn atail ipwidi kitail kin momour wasa mwahu ehu ahpw met momour nan sampah ehu me sohte mwahu, kin kamengeila kapatapatpenehn padahk en Plato oh padahk en Kristian.” Eri, ih duwen padahk likamw me dene mie mehkot soh sansal nan paliwar me kin wie momour mwurin emen eh mehla, eh tepida miehla nan mwomwohdiso kan me dene irail Kristian kei oh wiahla ehu kisehn arail padahk kesempwal.

“ME MEHLELO PAHN KASALEDENGKUMWAILLA”

Ni mwehin tepin Kristian ko, wahnpoaron Pohl koasoia ni sansal “me ekei aramas pahn kesehla arail pwoson ni imwin ahnsou kan; irail pahn peikiong ngehn likamw akan oh idawehn padahk en ngehn suwed kan.” (1 Timoty 4:1) Ia uwen mehlel en mahsen pwukat ar sansalda! Padahko me dene mie mehkot soh sansal nan paliwar me kin wie momour mwurin emen eh mehla wia ehu karasepen “padahk en ngehn suwed kan.” Met sohte poahsoanda sang nan Paipel, oh e tepisang ni padahk likamw en pelien lamalam oh madamadau en mehn mahs ako.

E kaperen ong kitail pwe Sises mahsanih: “Kumwail pahn dehdehki dahme mehlel, oh me mehlelo pahn kasaledengkumwailla.” (Sohn 8:32) Sang atail loalokongkihla padahk mehlel en Paipel, kitail kin saledek sang padahk kan me kin kasohwahwih Koht oh wiewia kan me kin kohsang pelien lamalam tohto kan en sampah. Patehng met, padahk mehlel en Paipel kasaledengkitailla sang tiahk en sahpw kan oh tiahk en wunahni kan me kin pidada mehla.​—Menlau kilang kakon “Ia Irail me Melahr kan?”

Sounkapikpatail sohte kupwurki aramas en mourkihte sounpar 70 de 80 pohn sampah oh eri pousehla momour nan ehu soangen mour. Kupwure ong aramas nin tapio iei irail en mour kohkohlahte nan sampah nin duwen sapwellime seri peik kei. Kupwur kaselel wet iei kasalepen sapwellime limpoak ong aramas akan, oh sohte me pahn kak kauwehla. (Malakai 3:6) Sapwellimen Koht manaman kamwakid sounmelkahkao en kamehlelehiong kitail, ni eh koasoia: “Me pwung kan pahn koukousoan nan [“sampah,” NW] oh re pahn sapwenikihla kohkohlahte.”​—Melkahka 37:29.

Pwehn kalaudehla omw wehwehki duwen dahme Paipel mahsaniheki duwen mour oh mehla, menlau kilang irelaud 6 en pwuhken Dahme Paipel Uhdahn Padahngki? me sounkadehdehn Siohwa kan wiahda. Ke pil kak ale (download) sang www.jw.org.

Ia Duwe, Aramas Kak Mour Kohkohlahte?

Sounpar kei samwalahro, sounroporop kan ripohtki soahng kan me re diarada pahn sehd kan oh re kamehlele me soahng pwukat momourki sounpar kid kei, ele soahng pwukat me keieun mour werei nan soahng momour kan nin sampah. Dihpw pwukat kisehn peneinei en oaloahd en nansed kan me adaneki Posidonia oceanica, me kipehdi uluhl laud kan me mi nan kepin sehd en Mediderenien, me mi nanpwungen Spein oh Saiprus.

Ma dihpw kan kak momour ni soangen werei wet, a ia duwen aramas? Ekei saintis kan me kin sukuhlki duwen sounpar kin koapworopworki me re kak kareireila mour. Karasepe, pwuhk ehu me pid duwen kareireilahn mour koasoia “soahng kapw tohto me palien sains wiahda” me pid duwen met. Eri kitail pahn nek kilang ma pweidahn palien sains kan pahn kak kadoadoahk ong kareireilahn mour en aramas de soh.

Ahpw, koapworopwor mehlel ong mour kohkohlahte sohte kohsang palien sains. Paipel kasalehda duwen Sounkapikpatail, Siohwa Koht, oh mahsanih: “Komwi me poahsoan en mour koaros.” (Melkahka 36:9) Ong Ih, Sises Krais mahsanih nan eh kapakap: “Oh iet mour: aramas akan en eseikomwihla, me komwihte Koht mehlel, oh pil esehla Sises Krais me komw ketin poaronedohr.” (Sohn 17:3) E mehlel, atail nannanti en ese oh kaperenda Siohwa Koht oh sapwellime Ohlo, Sises Krais, kitail pahn alehdi ketingpen kapai soutuk.

Oaloahd

Sounroporop kan kamehlele me ekei dihpw duwehte soahng tikitik pwukat oaloahd momourki sounpar kid kei

IA IRAIL ME MELAHR KAN?

Sises ketin kaiasada Lasarus

Ni mengei, Paipel mahsanih me melahr akan mi nan sousou, awiawih ahnsoun kaiasada. (Sohn 5:28, 29) Irail sohte wie lokolok de ahneki medek, pwe “me melahr akan sohte ese mehkot.” (Eklesiasdes 9:5) Nan sapwellime padahk kan, Sises kin ketin karasahiong mehla ong meirkelik. (Sohn 11:11-14) Ihme kahrehda, kitail sohte anahne masak irail me melahr kan de song en kaperenda irail ni atail pahn wiahiong irail meirong. Irail sohte kak sewese de lidere kitail, pwehki “sohte pahn mie wiewia, de lamalam, de loalokong, de erpit, nan wasahn me melahr akan.” (Eklesiasdes 9:10) Ahpw, pwehki kaiasada, Koht pahn ketikihsang mehla kohkohlahte.​—1 Korint 15:26, 55; Kaudiahl 21:4.

Dahme Kahrehda Kitail Kak Likih Dahme Paipel Mahsanih

Kitail kak uhdahn likih me dahme Paipel mahsanih uhdahn mehlel. Dahme kahrehda? Tehk ire kan me mi pah:

  • Mehn nting oh deupen ingk en nting

    Wiawihda ni Ahl Tohrohr: Paipel wiawihkihda kisin pwuhk 66 oh ohl 40 me ntingihada sang nan pahr 1513 Mwohn Krais lel mpen pahr 98. Ahpw, audepe kan kin pahrekpene oh pwungpene. Met kasalehda me e uhdahn pwilisang rehn Koht lapalap. E ketin kasalehiong ohl pwukat ire ko pwe ren ntingihedi.

  • Uhr pwoat

    Poadopoad kan Kin Pwung: Soahng kan me kileldi nan Paipel kin pahrekiong poadopoad kan me mehlel. Pwuhk ehu me adaneki A Lawyer Examines the Bible koasoia: “Pwuhk en limpoak kan, poadopoad oh pwuhk likamw kan kin wiawihda ni keneinei pwe ren kasalehdahte wasa doh kan oh ahnsou kan me sohte sansal, . . . ahpw sounnting en Paipel kan kin kasalehiong kitail ahnsou oh wasa me soahng kan kin wiawi ni keneinei oh oaritik.”

  • Atom ehu

    Pwungiong Palien Sains: Paipel kaidehn pwuhken sains ehu, ahpw ni ahnsou me e kin koasoia soahng kan me pid sains, e kin kasalehda soahng kan ni pwung mwohn aramas ar wehwehkihda. Karasepe, nan pwuhken Lipai irelaud 13 oh 14 koasoia duwen kosonned kan ni oaritik duwen mwakelekel me kohieng mehn Israel ko, met wiawi mwohn aramas akan ar esehda duwen mwahs kan oh doupeseng en soumwahu. Paipel pil koasoia duwen sampah eh pwonopwon oh wie langalang nan wehwe, palien sains kan sohte wehwehki met lao lel mwurin sounpar epwiki kei mwuhr.​—Sohp 26:7; Aiseia 40:22.

Iei met ekei karasepe kan me kin utung dahme Paipel mahsanih duwen ia wasa e pwilisang ie, ni eh mahsanih: “Audepen Pwuhk Sarawi unsek pwilisang rehn Koht, oh e mwahu ong atail doadoahk en padahkihong aramas akan me mehlelo, ong atail peneu ong tiahk sapwung, ong atail kapwungala wiewia sapwung kan.”​—2 Timoty 3:16.

    Pwuhk kan en lokaiahn Pohnpei (1987-2025)
    Log Out
    Log In
    • Ponapean
    • Share
    • Me Ke Mwahuki
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Settings
    • JW.ORG
    • Log In
    Share