Donau — En flod som har mycket att berätta

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I TYSKLAND

I över 150 år har tidernas mest berömda tyskar blickat stadigt — men blint — ner på floden Donau. Hur är det möjligt? År 1842 fullbordade den bayerske kungen Ludvig I Walhalla,a ett doriskt marmortempel, byggt till ära för framstående avlidna tyskar.

DETTA tyskarnas minnestempel ligger på en bergssluttning med utsikt över Donau i närheten av Regensburg i Tyskland. Det är byggt med Parthenon på Akropolis i Athen som förebild, och inne i byggnaden finns en mängd byster av berömda män och kvinnor.

Miljön är mycket passande. Dessa furstar, poeter, konstnärer, politiker, vetenskapsmän och musiker — däribland sådana berömdheter som Beethoven, Einstein, Goethe, Gutenberg, Kepler och Luther — kände floden Donau väl. Många av dem bodde vid dess strand, färdades på dess vatten eller sjöng dess lov. Så mycket Donau skulle kunna berätta — om denna flod bara kunde tala!

Mer än ett vattendrag

”För en geograf är floder transportörer av sediment och handelsvaror”, skriver historikern Norman Davies. Men han tillägger: ”För en historiker är de bärare av kultur, uppfattningar och idéer och ibland även konflikter. De är som livet självt.” Donau rinner genom eller längs gränsen till tio länder — Tyskland, Österrike, Slovakien, Ungern, Kroatien, Jugoslavien, Bulgarien, Rumänien, Moldavien och Ukraina — så floden har upplevt många olika kulturer, tankar och konflikter. Det är inte alls förvånande att många städer längs Donau har spelat en viktig roll i Europas historia, ja även i världshistorien.

Ta till exempel Wien, Österrikes huvudstad. Den här staden har länge erkänts som ett av världens kulturcentra med många operahus, teatrar, museer, historiska byggnader och bibliotek. Dessutom har den i århundraden varit känd för sina kaféer och krogar. Wiens filharmoniska orkester anses vara en av världens förnämsta. Wiens universitet, som grundades 1365, är det äldsta i den tyskspråkiga världen.

När det gäller idéer och uppfattningar kallar uppslagsverket The New Encyclopædia Britannica sekelskiftets Wien ”en grogrund för idéer som — till det bättre eller sämre — så småningom kom att forma den nutida världen”. Bland dem som i viss utsträckning påverkades av de år de tillbringade där finner vi Theodor Herzl, grundaren av sionismen, Sigmund Freud, psykoanalysens fader, och Adolf Hitler, som inte behöver någon ytterligare beskrivning.

Skilde ”civilisation från barbari”

”I forna tider utgjorde Donau en av den europeiska halvöns stora skiljelinjer”, skriver Norman Davies. Han förklarar: ”Floden fastslogs som gräns för romarriket under det första århundradet e.Kr., och Danuvius (latin) ... skilde civilisation från barbari.”

Flera städer vid Donau spelade en framträdande roll i romarrikets, och längre fram Heliga romerska rikets, historia. Bratislava, till exempel, ett kulturellt centrum i Slovakien och i dag landets huvudstad, var huvudstad i Ungern mellan 1526 och 1784. Och under en tid var ett majestätiskt slott på en 100 meter hög kulle vid Donau residens för den österrikiska kungafamiljen. När Wien år 1741 hotades av franska och bayerska trupper, flydde Maria Teresia, som senare blev kejsarinna, dit för att få beskydd.

Maria Teresia tillhörde huset Habsburg. Denna enväldiga dynasti — en av Europas största — är väl representerad bland bysterna i Walhalla.b Denna märkliga släkt, som kan spåras ända tillbaka till 900-talet, kom till makten på 1200-talet och kom så småningom att härska över en stor del av Centraleuropa — ofta tack vare strategiska giftermål. Frans Ferdinand, arvtagare till den habsburgska tronen, mördades i Sarajevo 1914, vilket var gnistan som satte världen i brand.

Vatten färgat av blod

Världsvälden har kommit och gått, och det har inneburit ständiga politiska förändringar för Donau. Den utgjorde gränsen för det bysantinska riket på 1000- och 1100-talen. Längre fram kom en stor del av Donau att tillhöra det osmanska riket, när sådana städer vid floden som Belgrad och Budapest hade intagits av turkarna. Också Wien blev belägrat, dock utan framgång, 1529 och på nytt 1683.

Det är därför inte underligt att den tyske författaren Werner Heider skriver: ”Ingen annan flod i Europa kan mäta sig med Donau i fråga om historisk betydelse.” En annan författare skriver att i forna tider var denna flod ”den viktigaste invasionsvägen till Europa från öst för hunner, tatarer, mongoler och turkar”.

Även under senare år har Donau varit en krigsskådeplats. Författaren William L. Shirer skriver: ”På natten den 28 februari [1941] gick enheter ur tyska armén från Rumänien över Donau och intog strategiska nyckelställningar i Bulgarien.” År 1945, fyra år senare, var ”ryssarna, som den 13 april hade erövrat Wien, ... på väg uppför Donau, och 3:e amerikanska armén tågade nerför samma flod för att möta dem”.

Donaus historia när det gäller kultur och uppfattningar är fylld av konflikter, och flodens vatten har alltför ofta varit färgat av blod som utgjutits i krig. Men det har förorenats på annat sätt också.

Inte längre blå

När Johann Strauss den yngre komponerade valsen ”An der schönen blauen Donau” 1867, återspeglade tydligtvis flodens vatten exakt den blå, soliga himlen. Men hur är det i dag?

Från Schwarzwald i Tyskland, där Donau rinner upp, slingrar den sig fram mot sydost cirka 2.850 kilometer till Svarta havet. Den är näst efter Volga Europas längsta flod. Avrinningsområdet är 817.000 kvadratkilometer stort. Men något som har påverkat miljön är byggandet av Gabcíkovodammen, som ingår i ett vattenkraftsprojekt för Donau, mellan Wien och Budapest. Enligt en källa har dammen ”orsakat en allvarlig sänkning av grundvattennivån längs Donau, vilket har medfört att tusentals hektar skog och våtmarker har torkat ut och att fiskfångsten i vissa delar av nedre Donau har minskat med 80 procent”.

Om floden Donau kunde tala, skulle den i dag troligen dra sig för att berätta om hur mänsklig okunnighet och girighet har förvandlat den till både en missdådare och ett offer. Tillsammans med de tre andra stora floderna som rinner ut i Svarta havet har Donau bidragit till att göra Svarta havet till ”det mest förorenade havet i världen”, skriver den ryska tidningen Rossijskaja Gazeta. Samma tidning skriver att Svarta havet ”håller på att genomgå en kvalfull död” och konstaterar att under de senaste 30 åren har det ”blivit ett avlopp för halva Europa — en plats där man vräker ut enorma mängder fosforföreningar, kvicksilver, DDT, olja och annat giftigt avfall”.

Det som hänt Donaudeltat är också en mycket sorglig historia. Kring staden Izmail i Ukraina, i närheten av där floden rinner ut i Svarta havet, är den ekologiska skadan fruktansvärd. Pelikanerna, som en gång var typiska för området, har blivit sällsynta. Den tyska tidskriften Geo skriver att det nu gäller att skydda och bevara områdets ”rika växt- och djurliv — det är ett testfall för internationell miljövård”.

Bättre tider väntar

År 1902 kom en ny invånare till Tailfingen, en stad som ligger cirka 60 kilometer nordost om Donaus källflöde, vid en av dess bifloder. Hon hette Margarethe Demut. ”Demut” är tyska och betyder ödmjukhet. Eftersom hon predikade om en nära förestående ”gyllene tidsålder”, började invånarna i trakten snart kalla henne ”Goldne Gretel”. Kort därefter hade Tailfingen fått en av de första församlingarna av Jehovas vittnen i Tyskland.

År 1997 fanns det 21.687 Jehovas vittnen som tjänade i 258 församlingar i städer och samhällen i Donauområdet, vilket breder ut sig i tio länder. Dessa förkunnare predikar enigt ett och samma budskap om Guds upprättade kungarike.

Eftersom Gud har bestämt att jorden skall bestå för evigt och att den kommer att vara bebodd, är det mycket möjligt att Donau kommer att fortsätta att flyta fram i all evighet. (Psalm 104:5; Jesaja 45:18) Om det blir så, vilken glädje att denna flod, efter århundraden av ofullkomliga kulturer, bristfälliga mänskliga idéer och blodiga konflikter, till slut kommer att ha en trevligare historia att berätta! Vid dess stränder kommer det att bo lyckliga och friska människor, och det kommer inte längre att råda söndring dem emellan på grund av politik eller språk. Alla kommer att höja upp sin röst i lovprisning av den store Skaparen. Och det kommer inte heller att behövas ett Walhalla till ära för döda människor, eftersom alla som är förtjänta kommer att ha fått liv igen. — Johannes 5:28, 29.

Att vi tänker oss sådana underbara förhållanden kring floden Donau kan mycket väl göra att vi påminner oss Psalm 98:8, 9, där det sägs: ”Floderna — må de klappa i händerna ... ty [Jehova] ... har kommit för att döma jorden. Han kommer att döma det fruktbara landet med rättfärdighet och folken med rättrådighet.” Tänk dig så mycket fantastiskt som den på nytt vackra, blå Donau då skulle kunna berätta!

[Fotnoter]

[Karta/Bilder på sidorna 16, 17]

LÄNGS DONAU

ULM, TYSKLAND

I Ulm föddes 1879 Albert Einstein, vars vetenskapliga upptäckter kom att påverka vår nutida världshistoria. Det har sagts att han blev ”erkänd under sin egen livstid som en av de mest kreativa begåvningarna i mänsklighetens historia”

[Bild]

WELTENBURG, TYSKLAND

REGENSBURG, TYSKLAND

Astronomen Kepler dog här 1630, långt efter det att man på 1100-talet hade byggt Steinerne Brücke (Stenbron) över Donau. På den tiden betraktades bron som ett byggnadstekniskt underverk

MAUTHAUSEN, ÖSTERRIKE

I det här lilla samhället vid Donau låg ett av nazisternas koncentrationsläger. Några av de tiotusentals människor som spärrades in här var Jehovas vittnen, däribland Martin Pötzinger, som längre fram blev medlem av Jehovas vittnens styrande krets

[Bild]

WIEN, ÖSTERRIKE

[Bild]

BRATISLAVA, SLOVAKIEN

[Bildkälla]

Geopress/H. Armstrong Roberts

BELGRAD, JUGOSLAVIEN

I The World Book Encyclopedia heter det att Belgrad har upplevt ”politiska och militära strider” som varade ”i flera hundra år. Staden har erövrats och förstörts mer än 30 gånger”

NIKOPOL, BULGARIEN

Den här staden var ett viktigt fäste efter det att den bysan­tinske kejsaren ­Heraclius grundat den år 629 v.t. Här blev kung Sigmund av Ungern besegrad 1396 av den osmanske sultanen Bayezid I, och därmed inleddes det turkiska styre som skulle vara i fem århundraden

GIURGIU, RUMÄNIEN

År 1869 blev Rumäniens första järnvägslinje färdig. Den gick mellan staden Giurgiu och dess mer kända granne Bukarest, 65 kilometer norrut. År 1954 blev en bil- och järnvägsbro i två plan färdig över Donau. Den förbinder Rumänien och Bulgarien och kallades optimistiskt Vänskapsbron

[Karta]

(För formaterad text, se publikationen)

TYSKLAND

Schwarzwald

Tailfingen

Ulm

Weltenburg

Regensburg

Walhalla

ÖSTERRIKE

Mauthausen

Wien

SLOVAKIEN

Bratislava

Gabcíkovodammen

UNGERN

Budapest

KROATIEN

JUGOSLAVIEN

Belgrad

BULGARIEN

Nikopol

RUMÄNIEN

Giurgiu

Bukarest

MOLDAVIEN

UKRAINA

Izmail

Donaudeltat

SVARTA HAVET

[Ruta/Bild på sidan 18]

BUDAPEST, UNGERN

Budapest, som en gång var känt som Donaus drottning, består i huvudsak av Buda, på västra sidan av Donau, och Pest, på östra sidan. År 1900 var nästan en fjärdedel av befolkningen av judisk härkomst — en grupp som blev nästan helt förintad under andra världskriget