Inblick i nyheterna
Efter mässan
●I en artikel i tidskriften National Catholic Reporter berättade Clarence J. Walker om resultaten av sina samtal med 300 katoliker, efter det att de varit med om mässan i olika kyrkor. Eftersom han lagt märke till likgiltigheten vid mässan, ställde han följande frågor och fick följande svar:
”Tyckte du att prästen höll en utmärkt predikan i dag?” 100 procent svarade jakande. ”Kan du tala om vad predikan handlade om?” 82 procent kunde det inte.
”Kan du tala om vad de första eller andra uppläsningarna handlade om?” Det var ingen som kunde.
”Kan du tala om vad evangeliet behandlade?” 80 procent kunde det inte.
”Fanns det någon i kyrkan i dag som du kände tillräckligt väl för att tala med?” Det var 98 procent som inte gjorde det.
”Läser du bibeln regelbundet?” Ingen gjorde det. ”Skulle du vara intresserad av att lära känna mer om bibeln?” 98 procent svarade jakande. ”Skulle du tycka om att vara med vid ett bibelstudium före mässan eller på kvällen, om ett sådant studium hade hållits?” 94 procent svarade nej.
Walker avslutade sin undersökning med att säga till sina medkatoliker: ”Vi träffas i kyrkan nästa söndag under 45 minuter. Såvida du inte har blivit omvänd till en grupp som gör dig till en del av den.”
”Den gamla goda tiden”?
● En tysk dagstidning säger att världen har blivit så fylld med svårigheter och är så omöjlig att bemästra att den tidsperiod som inbegrep två världskrig kan kallas ”den gamla goda tiden” i jämförelse med den tidsperiod som vi håller på att gå in i.
I en artikelserie betitlad ”Håller världen på att bli omöjlig att bemästra?” sade publikationen Welt am Sonntag: ”Vi har sänt en människa till månen och farkoster till andra stjärnor, vi har dykt ner i havets djup och kan snart frambringa artificiellt liv; vi kan klyva atomen och tillintetgöra mänskligheten, men vi är inte längre helt säkra på vad som är ’gott’ och vad som är ’ont’. ... I vilket fall som helst har världen knappast blivit lättare att bemästra genom metoder som vi skulle anse godtagbara. Detta betyder inte att den kommer att sluta rotera. Men de första 80 åren i detta århundrade, som inbegrep två världskrig, kan kallas den gamla goda tiden i jämförelse med den tidsperiod av omvälvningar och kaos som har börjat.”
Jesus förutsade exakt de förhållanden som vi ser i vår tid och att dessa svårigheter skall leda fram till en ”stor vedermöda, en sådan som inte har förekommit sedan världens början intill nu, nej, inte heller på nytt skall förekomma”. (Matt. 24:21) Vid denna tid kommer Gud att ta hand om alla jordens angelägenheter genom sitt himmelska rike, som kristna länge har bett om. Detta kommer att bana vägen för en ny ordning i vilken ”rättfärdighet [skall] bo”. — Dan. 2:44; Matt. 6:9, 10; 2 Petr. 3:13.
Kyrkan och bomben
● På dagen 35 år efter det att atombomberna föll över Hiroshima och Nagasaki gav den romersk-katolske prästen, som betjänade de flygare som var inbegripna i bombningen, uttryck åt starka betänkligheter. Enligt tidningen Tribune i Chicago säger prästen George Zabelka ”att han var ’hjärntvättad’ genom sin kyrkas tystnad och helhjärtade samarbete med USA:s militärmakt”. Den nu pensionerade prästen uppges ha förklarat att atombombningen ”hände i en värld och med en kristen kyrka som hade ’bett om det’ — genom att förbereda människornas moralmedvetenhet till att rättfärdiga det otänkbara”.
Zabelka påpekade att Nagasaki hade den största katolska befolkningen i Japan och sade: ”Man skulle kunna tycka att jag, som katolsk präst, skulle ha opponerat mig mot atombombningen av nunnor.” Tre nunneordnar förintades i explosionen. Han framhöll också: ”Man skulle kunna tycka att ... det minsta man skulle kunna begära av katolsk moral borde vara att katoliker inte bombar katolska barn. Jag tänkte inte så.” Och detta gjorde inte heller de tusentals andra präster på båda sidor i konflikten som uppmanade sina anhängare att ta del i att döda sina medtroende på andra sidan.