Är ordet ”kristen” på väg att förlora sin innebörd?
VAD innebär det att vara kristen? Hur skulle du svara? Några slumpvis utvalda människor i olika länder fick just den frågan, och här är några exempel på vad de svarade:
”Att följa Jesus och efterlikna honom.”
”Att vara en god människa och att vara frikostig.”
”Att ta emot Kristus som Herre och Frälsare.”
”Att gå i mässan, be efter radbandet och ta nattvarden.”
”Jag tror inte att man måste gå i kyrkan för att vara kristen.”
Även ordböcker innehåller en förvirrande mängd förklaringar. I en ordbok finns det faktiskt tio definitioner under ordet ”kristen” — allt från ”att tro på eller tillhöra Jesu Kristi religion” till ”en anständig eller skötsam människa”. Det är inte förvånande att många tycker att det är svårt att förklara vad det innebär att vara kristen.
En liberaliseringstrend
I våra dagar kan man bland dem som säger sig vara kristna — till och med bland dem som delar kyrkbänk — finna en mängd åsikter om sådant som om Bibeln är inspirerad av Gud, evolutionsteorin, kyrkans inblandning i politiken och om man skall tala med andra om sin tro. Moralfrågor, till exempel sådant som rör abort, homosexualitet och samboförhållanden, blir ofta en grogrund för kontroverser. Den omisskännliga trenden är liberalism.
Som exempel kan nämnas att en protestantisk kyrkodomstol nyligen fastställde att en kyrka har rätt att ”välja in en öppet homosexuell äldste i sin styrelse”, enligt vad som uppges i tidskriften Christian Century. Somliga teologer har till och med framkastat tanken att tron på Jesus inte är av avgörande betydelse för ens frälsning. De tror att judar, muslimer och andra ”med all sannolikhet har samma utsikt att få komma in i himlen [som kristna har]”, heter det i en rapport i The New York Times.
Föreställ dig, om du kan, en marxist som förespråkar kapitalism, en demokrat som främjar diktatur eller en miljöaktivist som stöder skogsskövling. ”Den personen skulle faktiskt inte kunna vara marxist eller demokrat eller miljöaktivist”, kanske du då säger — och du skulle ha rätt. När man reflekterar över den mångfald av uppfattningar som finns bland dem som säger sig vara kristna, finner man emellertid trosuppfattningar som skiljer sig enormt mycket från varandra och ofta motsäger det som kristendomens grundare, Jesus Kristus, lärde. Vad visar det om deras slag av kristendom? — 1 Korinthierna 1:10.
Strävandena att förändra kristna läror så att de passar tidens anda har en lång historia, som vi skall se. Vad tycker Gud och Jesus Kristus om sådana förändringar? Kan kyrkor som främjar läror som inte är rotade i Kristus med rätta kalla sig kristna? Dessa frågor skall vi behandla i nästa artikel.