1C Guds namn i de gamla grekiska översättningarna
Under de senaste årtiondena har man upptäckt många fragment av gamla grekiska översättningar av de hebreiska skrifterna där Guds namn står skrivet, vanligen med hebreiska bokstäver. Detta tyder på att Guds namn användes i grekiska översättningar till ett gott stycke in på 800-talet v.t. Vi redovisar här tio av dessa handskrifter jämte de mest väsentliga upplysningarna om dem.
1. LXXP. Fouad Inv. 266 återger Guds namn med tetragrammet skrivet med hebreisk kvadratskrift på följande ställen: 5Mo 18:5, 5, 7, 15, 16; 19:8, 14; 20:4, 13, 18; 21:1, 8; 23:5; 24:4, 9; 25:15, 16; 26:2, 7, 8, 14; 27:2, 3, 7, 10, 15; 28:1, 1, 7, 8, 9, 13, 61, 62, 64, 65; 29:4, 10, 20, 29; 30:9, 20; 31:3, 26, 27, 29; 32:3, 6, 19. I denna samling papyrusfragment förekommer alltså tetragrammet på 49 identifierade ställen i 5 Moseboken. Dessutom förekommer tetragrammet 3 gånger på icke identifierade fragment, nämligen på fragment 116, 117 och 123. Papyrusfragmenten, som hittades i Egypten, har daterats till det första århundradet f.v.t.
År 1944 offentliggjorde W. G. Waddell ett av de här papyrusfragmenten i JThS, årg. 45, sid. 158–161. År 1948 fick två missionärer, som hade utbildats vid Gileadskolan och utsänts av Watch Tower Bible and Tract Society, möjlighet att i Kairo anskaffa fotografier av 18 av de här fragmenten och tillstånd att offentliggöra dem. Därefter publicerades 12 av fragmenten i New World Translation of the Christian Greek Scriptures, 1950, sid. 13, 14. Med fotografierna i denna publikation som utgångspunkt har följande tre vetenskapliga artiklar utarbetats: 1. A. Vaccari: ”Papiro Fuad, Inv. 266. Analisi critica dei Frammenti pubblicati in: ’New World Translation of the Christian Greek Scriptures’. Brooklyn (N. Y.) 1950 p. 13s.”, publicerad i Studia Patristica, bd 1, del 1, redigerad av Kurt Aland och F. L. Cross, Berlin 1957, sid. 339–342; 2. W. Baars: ”Papyrus Fouad Inv. No. 266”, publicerad i Nederlands Theologisch Tijdschrift, årg. XIII, Wageningen 1959, sid. 442–446; 3. George Howard: ”The Oldest Greek Text of Deuteronomy”, publicerad i Hebrew Union College Annual, årg. XLII, Cincinnati 1971, sid. 125–131.
I en kommentar till de här papyrusfragmenten skrev Paul Kahle i Studia Evangelica, redigerad av Kurt Aland, F. L. Cross, Jean Danielou, Harald Riesenfeld och W. C. van Unnik, Berlin 1959, sid. 614: ”Ytterligare stycken av samma papyrus reproducerades efter ett foto av papyrusen av Watch Tower Bible and Tract Society i inledningen till en översättning på engelska av Nya testamentet, Brooklyn, New York 1950. Ett utmärkande drag hos papyrusen är att Guds namn återges med tetragrammet i hebreisk kvadratskrift. En undersökning av de publicerade fragmenten av papyrusen, som pater Vaccari har företagit på min begäran, ledde honom till den slutsatsen att papyrusen, som måste ha satts på pränt omkring 400 år tidigare än Codex B, innehåller den kanske fullkomligaste Septuagintatexten till 5 Moseboken som har vidarebefordrats till oss.”
Sammanlagt 117 fragment av LXXP. Fouad Inv. 266 offentliggjordes i Études de Papyrologie, bd 9, Kairo 1971, sid. 81–150, 227, 228. En utgåva med fotografiska återgivanden av den här papyrushandskriftens alla fragment har publicerats av Zaki Aly och Ludwig Koenen under titeln Three Rolls of the Early Septuagint: Genesis and Deuteronomy i serien ”Papyrologische Texte und Abhandlungen”, bd 27, Bonn 1980.
2. LXXVTS 10a återger Guds namn med tetragrammet skrivet med gammalhebreiska bokstäver på följande ställen: Jon 4:2; Mik 1:1, 3; 4:4, 5, 7; 5:4, 4; Hab 2:14, 16, 20; 3:9; Sef 1:3, 14; 2:10; Sak 1:3, 3, 4; 3:5, 6, 7. Den här läderrullen, som hittades i en grotta i Nahal Hever i Judeens öken, har daterats till slutet av det första århundradet v.t. Fragmenten av rullen offentliggjordes i Supplements to Vetus Testamentum, bd X, Leiden 1963, sid. 170–178.
3. LXXIEJ 12 återger Guds namn med tetragrammet skrivet med gammalhebreiska bokstäver i Jon 3:3. Det här pergamentfragmentet, som hittades i en grotta i Nahal Hever i Judeens öken, har daterats till slutet av det första århundradet v.t. Det offentliggjordes i Israel Exploration Journal, årg. 12, 1962, sid. 203.
4. LXXVTS 10b återger Guds namn med tetragrammet skrivet med gammalhebreiska bokstäver på följande ställen: Sak 8:20; 9:1, 1, 4. Den här pergamentrullen, som hittades i en grotta i Nahal Hever i Judeens öken, har daterats till mitten av det första århundradet v.t. Den offentliggjordes i Supplements to Vetus Testamentum, bd X, 1963, sid. 178.
5. 4Q LXX Levb återger Guds namn med grekiska bokstäver (IAO) i 3Mo 3:12; 4:27. Den här papyrushandskriften, som hittades i Qumran, i grotta 4, har daterats till det första århundradet f.v.t. Ett förhandsmeddelande om handskriften gavs i Supplements to Vetus Testamentum, bd IV, 1957, sid. 157.
6. LXXP. Oxy. VII.1007 återger Guds namn med ett dubbeltecknat jōdh i 1Mo 2:8, 18. Det här pergamentbladet, som har daterats till 200-talet v.t., offentliggjordes i The Oxyrhynchus Papyri, del VII, som utgavs med översättningar och noter av Arthur S. Hunt, London 1910, sid. 1, 2.
7. AqBurkitt återger Guds namn med tetragrammet skrivet med gammalhebreiska bokstäver på följande ställen: 1Ku 20:13, 13, 14; 2Ku 23:12, 16, 21, 23, 25, 26, 27. De här textfragmenten av Aquilas grekiska översättning offentliggjordes av F. Crawford Burkitt i hans verk Fragments of the Books of Kings According to the Translation of Aquila, Cambridge 1898 (1897), sid. 3–8. Det är en samling palimpsestfragment av Kungaböckerna som hittades i genizan i en synagoga i Kairo. De har daterats till slutet av 400-talet eller början av 500-talet v.t.
8. AqTaylor återger Guds namn med tetragrammet skrivet med gammalhebreiska bokstäver på följande ställen: Ps 91:2, 9; 92:1, 4, 5, 8, 9; 96:7, 7, 8, 9, 10, 13; 97:1, 5, 9, 10, 12; 102:15, 16, 19, 21; 103:1, 2, 6, 8. De här textfragmenten av Aquilas grekiska översättning offentliggjordes av C. Taylor i hans verk Hebrew-Greek Cairo Genizah Palimpsests, Cambridge 1900, sid. 54–65. Fragmenten har daterats till någon gång efter mitten av 400-talet v.t., men inte senare än början av 500-talet v.t.
9. SymP. Vindob. G. 39777 återger Guds namn med tetragrammet skrivet med gamla hebreiska bokstäver på följande ställen: Ps 69:13, 30, 31. Det här är ett fragment av en pergamentrulle med en del av Ps 69 i Symmachos (Symmakus) översättning (Ps 68 i LXX), som förvaras i Österreichische Nationalbibliothek i Wien och som har daterats till 200- eller 300-talet v.t. Det offentliggjordes av dr Carl Wessely i Studien zur Palaeographie und Papyruskunde, bd XI, Leipzig 1911, sid. 171.
På föregående sida avbildas ett fragment av denna skriftrulle som innehåller Guds namn.
10. Ambrosiana O 39 sup. återger Guds namn med tetragrammet skrivet med hebreisk kvadratskrift i alla fem spalterna på följande ställen: Ps 18:30, 31, 41, 46; 28:6, 7, 8; 29:1, 1, 2, 2, 3, 3; 30:1, 2, 4, 7, 8, 10, 10, 12; 31:1, 5, 6, 9, 21, 23, 23, 24; 32:10, 11; 35:1, 22, 24, 27; 36:0, 5; 46:7, 8, 11; 89:49 (i spalterna 1, 2 och 4), 51, 52. Den här kodexen, som är daterad till slutet av 800-talet v.t., har fem spalter. Den första spalten innehåller en transkribering av den hebreiska texten till grekiska, den andra spalten har Aquilas grekiska översättning, i den tredje spalten finns Symmachos (Symmakus) grekiska översättning, den fjärde spalten innehåller LXX, och den femte spalten innehåller den grekiska översättningen Quinta. En faksimilutgåva av den här palimpsesten, jämte en transkription av texten, publicerades i Rom år 1958 av Giovanni Mercati under titeln Psalterii Hexapli reliquiae ... Pars prima. Codex rescriptus Bybliothecae Ambrosianae O 39 sup. phototypice expressus et transcriptus. (Se också tavla 34 i Würthw., sid. 202, 203.)
De här redovisade tio handskriftsfragmenten vittnar om att de som i forna tider översatte den hebreiska bibeltexten till grekiska bevarade Guds namn i sin översättning. Att tetragrammet förekommer i Sak 9:4 (LXXVTS 10b) bekräftar dessutom antagandet att de judiska skriftlärda (soferim) ersatte tetragrammet med ’Adhonạj (suveräne Herre) på 134 ställen i den hebreiska texten. (Se Tillägg 1B.)
[Bilder på sidan 1680]
LXXP. Fouad Inv. 266, 1:a årh. f.v.t., där Guds namn (יהוה) har bibehållits i den grekiska översättningen i 5Mo 32:3, 6.
Codex Alexandrinus (A), 400-talet v.t., där Guds namn (יהוה) har ersatts av förkortade former av Kỵrios i den grekiska översättningen i 5Mo 32:3, 6.
Aleppokodexen (Al), 900-talet v.t., på hebreiska, där Guds namn (יהוה) har bevarats som det stod i den tidiga hebreiska texten i 5Mo 32:3, 6.a
a Ur The Aleppo Codex, utgiven av Moshe H. Goshen-Gottstein (Magnes Press, Jerusalem 1976). Copyright © Hebrew University Bible Project, avbildat med tillstånd därifrån.